Björkskog

Stort sug efter lövtimmer – och ökat intresse för att odla lövskog i granbarkborrens spår

Lövindustrierna efterfrågar mer råvara. Samtidigt utsätts våra granskogar för påfrestningar i form av granbarkborrar och andra faktorer. Många skogsägare undrar nu om de ska plantera gran igen efter avverkning eller välja andra alternativ, och hur det påverkar skötseln och ekonomin. Sveaskogs virkesköpare ger besked.

Nyheter | 2019-10-08

- Just nu har vi stor efterfrågan på björktimmer, både hos våra svenska kunder och internationellt. Samtidigt ser vi hur många skogsägare börjar intressera sig för att odla andra trädslag än gran i spåren efter stormar och granbarkborrar. Vi vill bidra med ökad kunskap och stöd kring vilka trädslag som kan komma ifråga och hur man skapar lönsamhet kring dessa på sin fastighet, säger Jonny Carlsson, virkesköpare och kundansvarig för Sveaskogs lövtimmerkunder i södra Sverige. 

Därför arrangerade Sveaskog nyligen en skogsdag på temat löv och lönsamhet, där skogsägare bjöds in till godset Göksholm utanför Örebro på exkursion.

- ­Vi tittade på planterad björk, ett framröjt askbestånd, lärkbestånd, självsådd björk och hur man sköter dessa. Vi hade även en punkt där vi tittade på gallring av björk. Göksholm är ett spännande exempel för de var tidigt ute med att satsa på andra trädslag än gran, som annars är vanligast i svenskt skogsbruk idag, berättar Jonny. 

Sveaskog med från start

Sveaskog har förvaltningsavtal med familjen Leijonhufvud som äger Göksholm, och Jonny var i egenskap av deras förvaltare och virkesköpare med och planerade de första lövbestånden.

- 2005 drog stormen Gudrun fram och på godset, som ligger ganska utsatt på en halvö i Hjälmaren, blåste stora arealer med 30-40 år gamla granplanteringar ner. Året därpå diskuterade jag återbeskogning med markägaren, och väckte frågan om vi kanske skulle sätta lite annat än bara gran (som har grunt rotsystem) för att minska risken för framtida stormfällen. Intresset väcktes och det slutade med att de planterade löv i större omfattning, utöver det som kommit upp av sig själv, berättar han. 

Till en början inhägnades plantorna. Hägnad har tidigare ansetts som ett måste för bra kvalitet på planterad björk, som ofta blir hårt ansatt av vilt. Men på senare år har det ersatts av viltbehandling med Tricko – ett miljövänligt medel som bland annat innehåller fårfett och kisel. 

- Resultatet har varit mycket gott! Och det har verkligen testats under tuffa förhållanden, för där finns en stor viltstam med rådjur, dovhjort, kronhjort, älg samt vildsvin, säger Jonny. 

Responsen från skogsägarna var god under dagen på Göksholm. Framförallt skötseln av lövträd fann många spännande: 

- Björk växer fort! På bara fyra växtsäsonger kan det bli sju meter höga träd. Förädlade och planterade bestånd i Örebroregionen räknar jag med att vi kan slutavverka vid 35 års ålder. Vi tittade bland annat på plantor som sattes för 12-13 år sedan och de grövsta var redan 18 cm. 

- En skillnad mellan löv och barr är också att lövet ska växa snabbt – det ger en ljusare och finare råvara för möbelindustrin. Granen får sämre kvalitet när den växer snabbt. Sedan är det inte så bra för lövträd att stå trångt så de ska röjas hårdare än barrträd. 

Björk – ett träd i tiden

Jonny vill gärna slå ett slag för björk som alternativ till gran vid nyplantering på lämplig mark:

- Vi ska sätta gran också, men istället för att jobba med noll procent löv är det positivt om en skogsägare sätter 5-10 procent. Då ökar vi samtidigt kunskapen. Ett skäl till att vi inte jobbar mer med löv i Sverige är okunskap bland både skogsägare och tjänstemän i branschen. Ser vi till hela landet så är inte lövträd särskilt vanliga i skogslandskapet idag, de utgör omkring 8 procent. Då får man inte kunskap. 

- Nu har vi dessutom en industri som vill ha lövtimmer, och är villig att betala bra för det om kvaliteten är god. Vi levererar exempelvis till Vanhälls såg och mycket av den råvaran blir i förlängningen Hultafors-tumstockar. Efterfrågan på dem har inte minskat trots den digitala utvecklingen utan ligger på konstant nivå, och till det ändamålet är svensk björk det bästa! Den är seg och går inte av. Även Ikea efterfrågar svensk björk, bland annat till Godmorgon-serien. 

Jonny berättar vidare att lövimporten till våra massabruk i Sverige är större än någonsin: 

- Utan den skulle vi ha ännu större råvarubrist i Sverige. Industrin är beroende av löv i många processer. Björk används exempelvis för att göra papper ljusare, som ett alternativ till kemikalier.

En del skogsägare oroar sig för sämre lönsamhet vid lövskogsproduktion. Hur ser du på det?
- Gran som är frisk hela tiden ger ett högre netto, men får man problem med stormar, granbarkborrar eller andra faktorer påverkar det ekvationen. Björken är stormfastare än gran och lämpar sig väl för plantering på fuktigare marker. Tall och lärk är bra alternativ där det är lite torrare. Sedan ökar andra värden när man planterar flera trädslag, kopplat till exempelvis naturvård, biologisk mångfald och rekreation. 

Vilka kvalitetskrav ställer industrin på lövtimmer?
- Det får inte vara för mycket rödkärna och inte för krokigt. Det kan man till viss del motverka med rätt skötsel. 

Barkborrarna utmanar industrin

Björk, men också bubblaren lärk – och givetvis tall – har alltså seglat upp som tänkbara alternativ till gran vid föryngring. Nytänk skapar hopp inför framtiden. I nuläget är emellertid granbarkborrarna en svår prövning för många skogsägare. Hur svarar industrin på situationen? Roger Johansson, marknadschef i Sveaskogs marknadsområde Syd, menar att det råder något av ett krisläge. 

- Vissa aktörer som kom i kontakt med problematiken tidigt har säkert hunnit tänka till mer långsiktigt, men de flesta hinner eller orkar inte blicka mot framtiden utan fokuserar på att lösa problem här och nu, säger han och tillägger: 

- Samtidigt blir läget allt allvarligare även i Mellansverige. Ska sågverken ha något att såga måste de gå över från tall till dålig gran, i alla fall temporärt. Det är svårt att få in tillräckligt med tall i nuläget, eftersom fokus ligger på att avverka granbarkborreskadad skog. Och det ska till mycket för att vi ska få ett snabbt avbrott på spridningen av granbarkborrar; några kalla vintrar och ett par somrar med riktigt uselt semesterväder i rad. 

Men lövråvara då – kan fler ställa om till det redan i ett kortare perspektiv? Roger berättar att det i dagsläget är få företag i Sverige som satsar på löv, mycket för att det är svårt med råvarutillförseln. 

- Vi har stor efterfrågan på marknaden, även för export. Finland och Baltikum skulle gärna köpa mer lövråvara i Sverige för att skeppa över till sin industri. De har betydligt mer lövträd i skogen och en längre tradition av att producera och ta hand om grovt lövvirke av hög kvalitet, men inte ens de får det att räcka till. 

- Vi har lite oss själva att skylla, för vi var duktiga på att ta bort lövet på 70- och 80-talen. Idag sparar vi mer i skogsbruket i samband med gallring och avverkar skog lite tidigare än förr, så snart kommer vi in i bestånd med mer lövinblandning i en kvalitet som passar att såga. Då handlar det mer om att lösa logistikutmaningen. 

Hur ser du på marknaden för lärkträ?
- Vi har inga inhemska sågverk som arbetar med lärk. Det är synd, för det finns riktigt fint lärktimmer i exempelvis Bergslagen som härrör från stora återbeskogningsprojekt i början av 1900-talet. I dagsläget importerar vi lärkträ från Ryssland som används till altaner, spänger och liknande – ett miljövänligt alternativ då det inte behöver impregneras. Så det finns en efterfrågan om man lär sig att sköta och ta ut det på ett kostnadseffektivt sätt. 

Och om du får sia om marknadsutvecklingen överlag – på lite längre sikt?
- Spolar vi fram flera decennier i tiden så tror jag på ökad diversifiering bland sågverken, löv kommer mer. Får vi vänja oss vid en större klimatmässig påverkan i form av torka, bränder och granbarkborrar som de senaste åren, så är vi i branschen tvungna att göra mesta möjliga även av lite skadat virke. Det kan påverka till exempel byggindustrin. Skadat virke går att såga och sälja på vissa marknader redan idag, men inte i Sverige. 

Vad beror det på?
- Det är egentligen inte ett problem att bygga med exempelvis blånat virke. Det är lika hållfast men vi är lite bortskämda. Svenska byggare vill inte använda en blåskadad regel ens om den ska byggas in i en vägg och aldrig synas för någon. Det handlar om tradition, vilka krav vi ställer. Och vi får nog acceptera mer i framtiden. Det blir vanligare med större spridning på kvaliteter i produkterna. Vi blir tvungna att tänka nytt, ta hand om vår skog på bästa sätt även om den blivit lite skadad.

Bilder från skogsdagen på Göksholm

För mer information:

Roger Johansson

Roger Johansson

Marknadschef

Jonny Carlsson

Jonny Carlsson

Virkesköpare

Tel: 010-544 95 45 010-544 95 45 , 070-603 56 92 070-603 56 92

Skicka e-post till Jonny

Rätt skötsel ger lönsam björk

Tänk grovt! God ekonomi kräver stammar med god kvalitet i grova dimensioner. Björk får till skillnad från barrträd inte minskad densitet vid ökad tillväxt. Snabb tillväxt med åtgärder i rätt tid ger många fördelar. 

  • Röjning i lövskog bör göras minst två gånger.
  • Anpassa röjningen efter hur mycket vilt du har på fastigheten. Är det mycket vilt, spara upp till ca 4 000-5 000 st/ha vid första röjningen och ca 2 000 st/ha vid andra röjningen.
  • Vid gallring omfördelas tillväxten till de kvalitativt bästa träden. Liksom i röjningen – spara minst 50 procent grönkrona eftersom kronan driver och styr tillväxten.
  • Om du måste välja – prioritera röjning framför gallring i eftersatta bestånd. Det ger bättre ekonomi sedan i gallringen. Upprepad kvalitetsgallring ger därefter högre värden vid slutavverkningen.
  • Om träden står trångt ökar risken för s. k. rödkärna som är ett förstadium till rötangrepp.
  • Marknaden önskar björktimmer från 18 cm och uppåt. Stocken ska vara rak och sågbar. Värdet avgörs utöver det av kvistarnas antal, storlek och beskaffenhet.
  • Olika grad av rödkärna tillåts i olika sortiment. Stäm av med din virkesköpare vid frågor!