Sveaskogs kommentar till Kalibers granskning av nyckelbiotoper

Sveaskogs kommentar till Kalibers granskning av nyckelbiotoper

Sveaskog har idag nästan 15 000 nyckelbiotoper på sina marker, med en total areal motsvarande 164 300 fotbollsplaner. En nyckelbiotop är en skog med mycket höga naturvärden och stor betydelse för den biologiska mångfalden. Nyckelbiotoper avverkas inte av Sveaskog.

Nyheter | 2019-04-15

I samband med en granskning av arbetet med nyckelbiotoper generellt i det svenska skogsbruket, har radioprogrammet Kaliber skickat listor till Sveaskog omfattande totalt 124 skogar där det påstås att Sveaskog ska ha avverkat nyckelbiotoper. Det korta svaret lyder: inte i ett enda fall rör det sig om avverkade nyckelbiotoper! För det lite längre svaret se nedan.

Vad har hänt med de 124 skogarna Kaliber pekat ut?

När Sveaskog naturvårdsspecialister gick igenom de 124 skogarna kunde de fördelas på fem grupper:

  • I 17 fall är nyckelbiotopen helt intakt eller har till och med blivit utökad. För Sveaskog är det oklart varför dessa var med på Kalibers listor.
  • Ytterligare 38 skogar borde inte heller varit med på listorna, utan är direkta felaktigheter. Det är skogar som Sveaskog har sålt (innan den påstådda avverkningen) och inte längre äger (12 stycken); skogar där den påstådda avverkningen i själva verket varit del av en naturvårdande skötselåtgärd (som uttag av gran för att gynna lövträd eller för att utföra en naturvårdsbränning) samt skogar som har brunnit (13 stycken); samt i resterande 13 fall andra fel som förekommer enstaka gånger (såsom ledningsgator, forskningsförsök, myrar, dubbletter etc).
  • 37 skogar har blivit kvalitetssäkrade i fält. Detta är antingen nyckelbiotoper avsatta för länge sedan (ofta med väldigt grovhuggna gränser) eller i senare tid enligt följande metod: En inventerare har först gått igenom ett bestånd och upptäckt ett område med höga naturvärden, och själv inte velat/kunnat avgränsa detta utan istället tagit i rejält, för säkerhets skull. Till dessa 37 objekt har vi därefter skickat våra experter på naturvärdesbedömning för att avgöra om objektet verkligen innehåller nyckelbiotoper och hur dessa då ska avgränsas. Det gör att området alltså justerats i flera omgångar.
  • Av samma skäl som i föregående kategori kan gränserna justeras i samband med inventering och planering inför åtgärder i skog som angränsar till nyckelbiotopen. Gränsen justeras då för att bättre motsvara hur skogen ser ut i verkligheten. Även detta är alltså en typ av kvalitetssäkring (av själva gränsdragningen), men görs med utgångspunkt i intilliggande bestånd. I listan finns 20 sådana skogar.
  • Förändringarna i de 12 återstående skogarna är en blandning av såväl kvalitetssäkring som gränsjusteringar.

Efter denna genomgång av våra naturvårdsspecialister blir därför slutsatsen följande: Sveaskog avverkar inte nyckelbiotoper. Tvärtom visar den på ett väl utfört naturvårdsarbete.

Enligt uppgifter i programmet sägs att certifieringsorganisationen FSC®  har haft synpunkter på Sveaskog naturvärdesbedömningar. Varje år genomför Sveaskog runt 10 000 föryngringsavverkningar och gallringar över hela Sverige. Sedan 2017 har Sveaskog två tillfällen fått kritik av FSC gällande naturvärdesbedömning inför avverkningar. Vid inget av dessa tillfällen har någon skog med höga naturvärden avverkats.

Hur kommer Sveaskog fram till om det är en nyckelbiotop eller inte?

Innan en avverkning planeras bedöms skogen med vår metod för naturvärdesbedömning. Syftet är då att ta ställning till om skogen är en nyckelbiotop som ska avsättas, en naturvärdeslokal (som också avsätts) eller om skogen i fråga är en produktionsskog som ska brukas.

Varför ändras bedömningar?

Det är inte bedömningarna som ändras, istället handlar det om äldre information som kvalitetssäkras och gränser som justeras. Sveaskog har mark som motsvarar hela Schweiz storlek och varje år arbetas det på endast en mindre del av den ytan. Och det är bara i samband med fältarbete som korrigeringar kan göras.

Eftersom inventering av nyckelbiotoper startade 1993 finns det idag registrerade nyckel­bio­toper som har sitt ursprung i pappersprodukter. Det kan då ha skett rena felaktigheter i samband med överföringen till digitala kartor, samtidigt som de med penna tidigare utritade gränserna kan vara grova och förenklade.

Under åren 2008 till 2013 gjorde Sveaskog dessutom en storsatsning där flera tiotals fältinventerare årligen var ute och fältbesökte avsatta skogar. Upptäckte de då områden med väldigt höga värden skulle de inte avgränsa den faktiska utbredningen, utan markera hela beståndet som nyckelbiotop för att den slutgiltiga bedömningen och avgränsningen skulle göras av en specialist vid ett andra fältbesök.

Men med den metodiken verkar det som att nyckelbiotoper försvinner?

Ja, det ser så ut när man enbart studerar kartor. Men ute i skogen försvinner de inte, eftersom de aldrig funnits! Vi kunde valt att enbart offentliggöra de nyckelbiotoper som kvalitetssäkrats i fält, men istället valde vi full transparens och insyn i processen, och har därför offentliggjort alla nyckelbiotoper vi har i våra digitala databaser – kvalitetssäkrade eller ej.

Att en kvalitetssäkring har gjorts blir å andra sidan kanske uppenbart även för den som väljer att studera förändringarna på olika kartor; raka och kantiga avgränsningar ersätts av böljande och mjukare former som följer naturliga gränser längs bergknallar, myrar och vattendrag.

Varför kvalitetssäkrar ni inte alla nyckelbiotoper en gång för alla?

Sveaskog har idag avsatt nästan 15 000 nyckelbiotoper spritt över hela Sverige. Den sammanlagda ytan omfattar 115 000 hektar vilket motsvarar ungefär 164 300 fotbollsplaner. Att göra en riktad insats bara för att åka ut till de som behöver kvalitetssäkras i fält gör vi inte eftersom det skulle vara både resurs- och tidskrävande. Istället tar vi det i den takt då vi stöter på dem i den löpande fältverksamheten. Inget händer ju med dem under tiden.

Er naturvärdesbedömning har också kritiserats för att bara vara ”trädräkning”, är det så?

Nej, vår metod för naturvärdesbedömning, som vi till en början utarbetade med hjälp av Skogsstyrelsen, är betydligt mer än bara räkna, dvs inventera, träd. I huvudsak består den av tre delar:

  1. I första delen görs en inventering. Inventeringen utförs av anställda eller inhyrda medarbetare som genomgått en utbildning i Sveaskogs metod. Inventeraren går ut i skogen och med hjälp av ett varierande antal provytor fastställs andelar av olika trädslag, samt vilken ålder och kvalitet träden har. Kvaliteten består i hur många träd som är döda (stående eller liggande) eller om de lever och har naturvärden, så kallade naturvärdesträd. Vi noterar också påträffade fynd av signalarter och rödlistade arter.

  2. I den andra delen görs en bedömning och sammanvägning av de olika typer av naturvärden som hittats i den första inventeringsdelen. Men här bedöms även faktorer som kontinuitet, mark- och vattenvärden samt naturliga processer.  Det är inventeringen i första delen och bedömningen i den andra delen ligger till grund för beslut om skogen är lämplig för skogsbruk eller ska avsättas för naturvård. Dessutom får skogen utifrån sina naturvärden en etikett som kan vara nyckelbiotop eller naturvärdeslokal.

  3. I tredje och sista steget tas en skötselbeskrivning fram i de fall det handlar om en nyckelbiotop eller naturvärdeslokal samtidigt som det långsiktiga och framtida målet med skogen fastslås.

 

Här följer fyra exempel från Kalibers lista

 

Exempel 1

I bilden ovan utgör den orange linjen gränser för en nyckelbiotop år 2012. Notera de raka gränserna som indikerar ett ursprung från ett betydligt sämre digitalt underlag, eller att den till och med registrerats med papper och penna.

 

Gränsjustering efter fältbesök: raka, kantiga former har ersatts av mjukare gränsdragningar som bättre följer de naturgivna förutsättningarna.

 

Exempel 2

I bilden ovan utgör de orange linjerna gränser för nyckelbiotoper år 2015.

 

Gula gränser för nyckelbiotoper år 2017, efter fältbesök. Notera förutom gränsjustering att arealen nyckelbiotoper dessutom blivit större.

 

Exempel 3

I bilden ovan utgör den gröna linjen gränsen för en nyckelbiotop år 2012.

 

 År 2018 har gränsen justerats och ytan fördubblats.

 

Exempel 4

Då den orange gränsen drogs kunde inventeraren själv inte avgränsa nyckelbiotopens exakta utbredning, utan tog till med råge för att vara helt säker på att hela nyckelbiotopen var med. Vid ett senare fältbesök, i juni 2015, avgränsades den faktiska nyckelbiotopen av en specialist (gul gräns).

 

För mer information: 

Sveaskogs presstjänst 
08-655 90 50