Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Allt du behöver veta om hyggen

Hyggen har en förmåga att väcka starka känslor, oavsett om du ser dem på bild eller i verkligheten. Men varför finns de och går det att bedriva skogsbruk utan kalhyggen? Här har vi samlat några vanliga frågor och svar om Sveaskogs hyggen.

Vad är ett hygge? 

Hygge kallas den yta som blir kvar efter att man avverkat träden som tidigare stod på platsen. Inom skogsbruket kallas ett hygge även för avverkningsyta eller föryngringsyta.

Hur stora är Sveaskogs hyggen?

De varierar i storlek, från 0,5 hektar upp till 20 hektar, beroende förutsättningarna på platsen. I sällsynta fall kan hyggen vara runt 50 hektar. En hektar motsvarar 1,4 fullstora fotbollsplaner.

Hygge i Västerbotten  

Hur många nya hyggen tillkommer varje år i Sveaskogs skogar?

I genomsnitt föryngringsavverkar och slutgallrar vi cirka 30 000 hektar skog varje år, vilket motsvarar en procent av Sveaskogs produktiva skogsmark. Men vi föryngringsavverkar* enbart i våra så kallade produktionsskogar, det vill säga skog som inte är avsatt för naturvård.

*Föryngringsavverkning är detsamma som slutavverkning. Det är den del av skogsbruket när man avverkar huvuddelen i ett skogsbestånd där de flesta träden är färdigvuxna.

Varför måste ni ta ner alla träd på ett och samma ställe?

Det beror på att vårt skogsbruk till största del drivs på ett sätt som kallas trakthyggesbruk. Det liknar sättet att odla i jordbruket eller trädgårdslandet: Vi börjar med att så eller plantera och vårdar sedan den växande grödan tills den är mogen att skörda. När skörden är bärgad börjar vi om igen. Skillnaden mellan jordbruket och skogsbruket är att växtsäsongen inom skogsbruket inte är ett år utan många decennier.

Vad är fördelen med trakthyggesbruk?

Sverige började använda sig av trakthyggesbruk runt 1950. Tanken bakom systemet är att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar över hela skogslandskapet. Det innebär att man tar bort skog på ett ställe i taget, men att det alltid finns gott om växande skog i olika åldrar om man tittar över större landskapsavsnitt.

Innan man införde trakthyggesbruket – när skogsindustrin växte fram under andra halvan av 1800-talet – högg man ofta så hårt att man på sikt skulle få slut på skog. På den tiden hade man lägre kunskap om skogsskötsel och hur man skulle få skogen att räcka till i framtiden. Trakthyggesbruket var ett sätt att börja om och säkra tillgången på skog på lång sikt. Sedan Riksskogstaxeringen började sina mätningar 1924 över tillgången på stående skog i Sverige fördubblats. 

Hygge i Norrbotten

Hur planerar ni när ni avverkar?

Före varje avverkning gör vi en naturvärdesbedömning. Den visar vilka naturvärden som vi ska ta hänsyn till i det planerade området. Om en skogsavdelning visar sig ha så höga naturvärden att det inte räcker med denna generella miljöhänsyn avsätter vi den för naturvård och avstår från avverkning.

Om skogen saknar stora naturvärden gör vi en avverkningsplanering. I samband med det planerar vi även för hänsyn på olika sätt. Det kan vara större ytor av hänsynskrävande biotoper, fläckar av sumpskog och kantzoner mot vatten. Vi lämnar även enstaka gamla träd (minst tio träd per hektar), liggande och stående död ved (paradis för insekter och skrovmål för fåglar) samt grupper av lövträd. Vid sidan av naturvärden tar vi även hänsyn till kultur- och fornlämningar.

Hygge med kulturhänsyn

Hur länge dröjer det innan det växer ny skog på ett hygge?

Efter avverkning markbereder och planterar vi. Det tar sedan olika lång tid för den nya skogen att växa upp beroende på trädslag, markens bördighet och var i landet man är. När plantorna passerar 1,3 meters höjd kallas de ungskog. Det tar cirka 5-10 år att nå dit.

Släpper hyggen ut stora mängder koldioxid?

Det pågår alltid läckage av koldioxid i skogen på grund av nedbrytning. Det som händer på hyggen är att fotosyntesen mer eller mindre upphör när träden är borta. Men precis som när det gäller trakthyggesbruket i övrigt behöver man förstå kolbalansen i skogen på en landskapsnivå. Genom att ha en hög tillväxt i hela skogslandskapet och inte avverka mer än det växer kompenserar den omgivande växande skogen för den kolförlust som uppstår på det enskilda hygget.

Med denna metod har Sverige under de senaste 100 åren brukat skogen och samtidigt bevarat och ökat kolförrådet.

 Hygge i Västerbotten

Hur påverkar hyggen den biologiska mångfalden?

När man tar upp ett hygge innebär det en lokal störning i naturen, vilket påverkar arter som är beroende av den skuggiga miljön och tillgången på substrat. Substrat är det underlag som en växt eller ett djur lever på, så som död ved, stubbar eller stenar. Arter som påverkas är exempelvis olika svampar och mossor som lever i äldre skog, liksom hänglavar och en del fågelarter, bland annat mesar.

Samtidigt finns det många ljuskrävande arter som gynnas av hyggesmiljön. Tillgången till insekter är särskilt hög på hygget under de första 5–10 åren, speciellt på bördiga hyggen med bred hyggesflora och tillgång till blottad mineraljord.

Ambitionen med trakthyggesbruk är att gynna den biologiska mångfalden på landskapsnivå snarare än i enskilda bestånd. Men genom att ta generell hänsyn vid avverkningsplatsen kan vi mildra effekterna även lokalt. Generell hänsyn handlar om att lämna kvar exempelvis grupper av träd, hänglavsbärande träd, särskilt hänsynskrävande biotoper, kantzoner mot vatten och gamla träd, samt att planera för en varierad uppväxande skog.

Grupp av aspar på ett hygge i Norrbotten

Varför är det viktigt med död ved på hyggen?

Död ved är ett samlingsnamn för döda träd, liggande eller stående; högstubbar där trädkronan brutits av; samt annat trädmaterial där förmultning och andra nedbrytande processer satt igång. Död ved fungerar som livsmiljö åt insekter, svampar, mossor och lavar.

På ett hygge får den döda veden mer sol, vilket gynnar en del insektsarter. Ett dött träd på ett hygge kan därför hysa en insektsfauna som skiljer sig ganska mycket från den i ett motsvarande träd inne i skogen, framförallt när det gäller björk och asp. Den döda veden på hyggena innebär att mängden död ved ökar även i den uppväxande skogen. Mycket av tallveden som vi lämnar kommer vara viktig när hygget övergår till att bli ungskog och därefter gallringsskog.

Vad är hyggesfritt skogsbruk?

Det är skogsbruksmetoder som inte involverar en hyggesfas, det vill säga man undviker att fälla alla träd på en yta. Hyggesfritt skogsbruk kan vara ett alternativ för områden där det finns andra värden än virkesproduktion som man vill lyfta fram, till exempel rekreationsvärden, eftersom skogskänslan kvarstår.

Det finns flera olika metoder för att utföra hyggesfritt skogsbruk, bland annat blädning, luckhuggning och skärmställning. Här kan du läsa mer om hyggesfritt skogsbruk.

Hygge i Västerbotten.