Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Hänsyn för framtiden

Att bedriva skogsbruk är inte bara att tuta och köra. Genom en palett av hänsyn är Sveaskogs ambition att öka variationen och den biologiska mångfalden i skogen. 

Dimbankar och snöbyar driver in över sydsvenska höglandets nordsluttningar. En ensam spillkråka bryter då och då igenom tystnaden. Roger Johansson och Louise Åkerstedt går ner mot en kantzon längs Stångån med mycket medelålders björk och gamla granar.

– Här har vi sparat en hel del gran som kan skugga vattnet så inte vattentemperaturen stiger och påverkar förutsättningarna för fisken, säger Roger Johansson, områdesansvarig på Sveaskog.

– Ofta hugger man bort gran för att gynna lövet vid vattendrag, men innan lövet hunnit upp ordentligt kan det bli rätt kalt, vidare­utvecklar Louise Åkerstedt, miljö- och naturvårdsspecialist på Sveaskog och med bas i Vimmerby.

Hänsyn vid avverkning

Ett år har gått sedan Sveaskog avverkade skogspartiet, mellan Ydrefors och Österbymo. Avverkningen var på ungefär 4 hektar och bestod främst av 100-årig tallskog. Till våren ska ytan markberedas och återplanteras med tall, enligt Roger Johansson.

Precis som på många andra platser i södra Sverige är skogen präglad av långvarig mänsklig aktivitet. Rester av ett par torpargrunder, odlingsrösen och en kolbotten, tydligt markerade med kulturstubbar, finns inom det avverkade området.

För att inte påverka lämningarna kommer Sveaskog, enligt Roger Johansson, utföra markberedningen med en liten grävmaskin.

Att anpassa skogsbruket efter de förutsättningar som finns i landskapet är en viktig uppgift för de som planerar för avverkning, gallring och markberedning. Sveaskog kallar det för hänsyn och det är en prioriterad fråga för företaget. Förutom kulturmiljöer planerar Sveaskog för olika typer av naturvårdshänsyn, till exempel att spara gamla träd, grupper av lövträd eller kantzon mot vattendrag, som nämndes ovan.

Viktigt verktyg för framtidens skogar

Målet för Sveaskog är att skapa en större variation vad gäller åldersfördelning, biologisk mångfald och förekomst av trädslag i framtidens skogar.
– Den generella hänsynen, som vi kallar den, ska sättas in i en större kontext i vårt naturvårdsarbete. Det kan ses som ett komplement till det naturvårdsarbete vi bedriver i våra ekoparker och naturvårdsskogar, säger Peter Bergman, naturvårdschef på Sveaskog.

Naturvårdschefen tror på arbetet och menar att metoden är ett viktigt verktyg för framtidens skogar.

– Det arbete vi bedriver i ekoparkerna och naturvårdsskogarna är såklart väldigt viktigt och omfattande för den biologiska mångfalden just nu. Men det är den generella hänsynen som på sikt kommer att förändra hela det svenska skogslandskapet och göra det mer ekologiskt funktionellt. Det är därför vi lägger så stor vikt på de här inventeringarna, säger han.

Goda kontakter lokalt

Att bedriva ett modernt skogsbruk är inte bara en fråga om virkesproduktion och naturvård. Det berör många intressenter, framförallt i lokalsamhället. Roger Johansson började på dåvarande Domänverket, som 16-åring, för 44 år sedan. Han kan sin skog och har bra kontakter med civilsamhälle och föreningsliv, viktigt inte minst för att undvika konflikter i samband med olika skogliga åtgärder.

– Vet man att det finns en torpargrund vid en avverkning kan man planera för att hugga fram den. Sen är det inte vårt jobb att åka runt och ta fram kulturlämningar, men när vi stöter på dem i samband med avverkning gör vi det. Det blir lite av ett givande och tagande, säger Roger Johansson.

När Roger Johansson känner att han behöver bolla en planering med någon vänder han sig till Louise Åkerstedt.

– Många frågor fixar de områdesansvariga och virkesköparna själva, men om det blir mycket kontakter med till exempel länsstyrelserna kan jag ta över. Sedan ingår det även i mina arbetsuppgifter att ha koll på regelverk, göra stickprov och ha koll på naturvårdsinstruktioner, säger Louise Åkerstedt.

Milda vintrar påverkar

Det har blivit lunchdags; maten intas vid vattenbrynet. Trots att det är i slutet av januari är känslan och lukterna oktober. Sjön borde ha varit istäckt så här års, inte minst med tanke på att den är belägen 225 meter över havet. Just de milda vintrarna är det som på sikt kan innebära bekymmer för skogsbruket, eftersom många avverkningar genomförs under vintern.

Anledningen till det är att det frusna underlaget minskar riskerna för körskador från avverkningsmaskinerna. Årets hänsynsinventering visar också en liten försämring jämfört med förra mätningen – från 99 till 98 procent. Vintern 2018 var kall, snöig och lång, även i södra Sverige. Vintern 2019 var kortare och mildare.

– Men det är för tidigt att säga att det enbart beror på det. Här behöver vi göra mer analys och fundera på om vi behöver ändra i våra egna instruktioner och i utbildningar, säger Peter Bergman.

Roger Johansson och Louise Åkerstedt är nöjda med hur hänsynen planerades före just den här avverkningen. Den lämnade hänsynen är runt 30 procent, vilket är högt och beror på de förutsättningar som fanns inom beståndet, med mycket kulturhistoriska lämningar. Roger Johansson summerar känslan.

– Om vi jämför med hur vi planerade och avverkade för 35–40 år sedan är känslan att vi ligger helt rätt i det vi gör nu, säger han.

Texten är hämtad från vår företagstidning Forum Sveaskog nr1 2020.

För mer information

Peter Bergman

Peter Bergman

Naturvårdschef

Fakta hänsynsinventering

  • Sveaskog har som ett miljömål att 99 procent av alla åtgärder i samband med avverkning ska genomföras utan stor påverkan på miljövärden. För att följa upp hur bolaget ligger till i förhållande till miljömålet utförs varje år en hänsynsinventering där cirka 300 slumpmässigt utvalda föryngringsytor, så kallade hyggen, besöks. 
  • Årets resultat ligger på 98 procent, samma höga nivå som fjolåret, vilket då var det bästa resultatet sedan mätningarna startade 2013.
  • Det är Skogsstyrelsen som utför själva inventeringen. Med stöd av resultaten kan Sveaskog identifiera förbättringsområden, vilket kan ligga till grund för utbildningssatsningar och andra åtgärder.