Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Miljardförlust i granbarkborrens spår – så möter Sveaskog upp

Miljardförlust i granbarkborrens spår – så möter Sveaskog upp

Granbarkborreskadorna kan bli lika omfattande i år som i fjol. Det visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Samtidigt blir branschen allt bättre på att möta utmaningarna. ”Vi gör stora insatser på många plan, både akuta och framtidsorienterade”, säger Anna Stridsman, skogsvårdschef i Sveaskogs marknadsområde Syd.

Nyheter | 2020-09-21

Rapporten som släpptes nyligen är ingen munter läsning. Under 2020 har granbarkborren sannolikt dödat närmare sju miljoner kubikmeter skog. Det är lika mycket som under rekordåret 2019. Det innebär att skogsägare i den södra halvan av Sverige har drabbats av miljardförluster, totalt sett.

Preliminära siffror visar på cirka 4,5 miljoner kubikmeter skadad skog i Svealand, och omkring 2 miljoner kubikmeter skadad skog i Götaland. Det har alltså skett en förskjutning norrut, som var väntad då utbrottet av granbarkborre startade tidigare i Götaland. (En angreppscykel sträcker sig vanligtvis över 3-4 år.) Resultatet är ändå alarmerande, särskilt i Västmanland och Sörmland där skadorna verkar vara störst.

- Det är dystra siffror på totalen, men vi ser samtidigt att de insatser som gjorts i Götaland för att sprida kunskap och samarbeta kring bekämpningen har gett resultat, säger Anna Stridsman och fortsätter:

- I sammanhanget är det viktigt att lyfta fram att vi gör väldigt mycket mer än akuta insatser som ”sök och plock”. Vi tittar också på hur vi ska hantera problemet på lång sikt, så att vi inte behöver hamna i det här läget så fort det blir varmt och torrt.

Forskning ska underlätta framåt

Anna Stridsman berättar att det pågår många spännande forskningsprojekt där Sveaskog medverkar:

- SLU lägger just nu ut ett långsiktigt försök i vårt resultatområde Norra Bergslagen, där man vill se vilken effekt olika typer av gallring och röjning i olika trädslagsblandningar har på granbarkborren. Det sägs ibland att skogsbruket har sig självt att skylla när vi drabbas av skadedjur eller bränder, för att vi sköter skogen fel och väljer fel trädslag – men hur ska vi jobba då? Det är viktigt att säkerställa fakta för att kunna arbeta med förbättringar.

- Sedan bidrar vi till flera olika projekt som Skogforsk driver. Bland annat ska man titta på olika företagsstrategier kring granbarkborrebekämpning, analysera skördardata över avverkade barkborreträd samt vilken effekt vi kan få av sök och plock på vintern.

Anna Stridsman framhåller vikten av samarbete kring den här typen av forskningsprojekt, liksom i branschgemensamma satsningar som Stoppa borrarna.

- I barkborrekriget är vi inte konkurrenter utan behöver samla krafterna gemensamt. Genom att hjälpas åt får vi bättre förutsättningar att ta oss igenom den här krisen samtidigt som vi kan skaffa oss bättre möjligheter att klara av likande situationer i framtiden.

Hur är skadeläget på Sveaskogs mark?
- I Sveaskogs resultatområde Götaland är läget bättre än i fjol, även om enstaka områden drabbats hårdare. De sena angreppen har vi dock inte full koll på än. Vi ska vara tacksamma över att juli månad inte var så varm som semesterfirarna kanske hade önskat. På flera håll i landet har vi inte haft en kallare julimånad sedan 1960-talet!

Stridsmans bild av situationen i Götaland är att den är förhållandevis stabil, mycket tack vare att industrin över tid anpassat sig för att ta hand om större volymer skadat virke. Uppåt landet ser det sämre ut:

- Bergslagen har drabbats hårdare av angrepp än i fjol. Positivt är att vi här varit bra på att ta hand om vindfällen. Granbarkborrarna ynglar av sig väldigt effektivt i just vindfällen, så ska man bara göra en sak på våren ska man göra just det.

- Förhandsbeskeden pekar även på att angreppen ökat i Sörmland, kring Örebro, i Värmland och Uppland. Vi har inte så mycket skog i Uppland men läget är tufft för privata skogsägare. Stormen Alfridas efterdyningar påverkar i form av stormfällen och liknande som attraherar granbarkborrar.

Framgångsrikt samarbete internt

Den bilden delas av Roger Johansson, marknadschef i Sveaskogs marknadsområde Syd, som redogör för säsongen på Sveaskog ur ett flödes- och marknadsperspektiv:

- Om vi ser på barkborreläget generellt så blev det en sen första svärmning, vilket gjorde att det inte blev särskilt många nya skador huggna innan vi var tvungna att stänga ner virkesflödet för att sågverken inte tog emot mer virke inför semestern. Den varma perioden i augusti, vid andra svärmningen, ledde till ytterligare skador och nu ser vi även skador som härrör från i våras…

- Bergslagen har inte lika lång erfarenhet av granbarkborrar som Götaland, men i år var vi på tå från start med att hugga och ta hand om virket och kunde därmed rädda virkesvärden. Vi har även god koll på vilka volymer vi behöver hugga totalt, vilket är en svår skattning att göra. Så vi har överlag hanterat utmaningen bättre och mer proaktivt än i fjol, säger Roger Johansson och tillägger:

- Varje liten del i kedjan på Sveaskog vet vad som ska göras och när för att vi tillsammans ska bli framgångsrika!

Han berättar vidare att Sveaskog var tidigt ute även på marknadssidan. Vi har sedan Alfrida upparbetade kanaler och affärskontakter som möjliggör export, vilket bidrog till att vi kom igång snabbt med flödet.

Prima virke en ”okänd” utmaning

Avverkningarna i drabbad skog resulterar – tvärt emot vad många tror – även i mycket friskt virke, eftersom vi oftast tar ner hela bestånd där bara 20-30 procent av träden är skadade.

- De drabbade skogarna utgörs huvudsakligen av rena granbestånd, så för att få virke till våra talltimmerkunder måste vi även hugga blandskog med tall. Vi har ont om rena tallskogar i Bergslagen. Även ur de skogarna faller det ut mycket friskt granvirke. En utmaning är därför att finna avsättning för allt prima granvirke. Det är inte bara skadat virke som måste tas omhand. Men nu har vi skapat en del nya affärer för både skadat och färskt virke, säger Roger Johansson.

Hur påverkas marknaden överlag av granbarkborren?
- Det blir gott om timmer och ett ganska stort överskott av massa- och bränsleved som en direkt effekt av granbarkborreskadorna. Detta i en tid då vi också har marknads- eller konjunkturmässiga avmattningar på grund av Corona, som påverkat framförallt de bruk som tillverkar papper vilka gått ner mycket.

- Vi kan få dras länge med överskottet på massaved innan det sugs upp av marknaden, hela 2021 som minst. Och vi har fått se nedläggningsbeslut inom pappersindustrin, senast hos SCA i Sundsvall, som kan ha påskyndats av pandemin. Hela marknadssituationen hänger ihop, det är inte bara granbarkborren som påverkar.

Sker någon produktutveckling som kan förbättra läget?
- Massabruken är fantastiska fabriker, som kan spjälka isär veden i dess beståndsdelar och göra en massa spännande saker. Hittills har man främst nyttjat cellulosafibern för pappersmassa, men de andra delarna - en tredjedel av volymen ved - kan också användas. Det finns ganska långt gångna idéer som kan leda till ökat behov av ved för produkter som fordonsbränsle, bioplaster, råvaror i mediciner, vanillinproduktion etcetera. Så det kommer – men det löser inte överskottet det närmaste halvåret eller året.

Vi kommer att använda det som tidigare blev tidningspapper till annat?
- Ja, vi är bara i en svacka nu, då det ena går ner och det andra inte kommit på plats. Men det finns stora investeringsplaner. Vi har kontakter med kunder som vill bygga ut i exempelvis Finland och ser sig om efter råvaruförsörjning inför framtiden. Även från politiskt håll lyfts att det är mycket man väntar sig att skogen ska bidra med, så på lång sikt har vi underskott på virke i landet. Det gäller att hålla isär det kortsiktiga och det långsiktiga – på sikt behöver vi varenda pinne vi kan avverka. Skogen är vår olja, om vi jämför med arabstaterna, och Norden är det nya Saudiarabien.

Då blir det med andra ord ännu viktigare hur vi sköter vår skog. Så hur jobbar vi med återbeskogning i de drabbade områdena? Anna Stridsman har besked:

- Skogsbruket får ibland skäll för att vi satt tall på granmark, men det är många av de gamla felplanterade granarna som stryker med nu. Jag vill poängtera att Sveaskog inte arbetar så idag. Vi har höga ambitioner rörande ståndortsanpassning, för att få en motståndskraftig skog som står emot alla sjukdomar och insekter. Det är viktigt vad man sätter var i skogen, precis som i trädgården. Vissa sorter vill ha det torrt och andra skuggigt eller blött, säger hon.

 För mer information:

Anna Stridsman

Anna Stridsman

Skogsvårdschef

Roger Johansson

Roger Johansson

Marknadschef

Stoppa borrarna

  • Stoppa borrarna är ett samverkansprojekt mellan myndigheter, företag och organisationer i södra och mellersta Sverige. Målet är att genom samverkan och ökad aktivitet i skogen begränsa angreppen och skadorna av granbarkborre så långt det är möjligt.