Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Gatumiljö Tokyo

Rätt råvara öppnar nya dörrar

Vad som för drygt 70 år sedan startade som ett småskaligt snickeri i Sikfors utanför Piteå har idag utvecklats till en betydande leverantör för den japanska virkesmarknaden. Råvara i rätt längd och kvalitet förädlas av Stenvalls Trä till lamina för jordbävnings­säkra hus i Tokyo och Osaka.

Nyheter | 2020-05-11

Familjeföretaget Stenvalls Trä har i alla år strävat efter att integrera förädling i produktionen och inte enbart sönderdela timret till plank och brädor. Med aktiva ägare, välinvesterade anläggningar och en företagskultur som präglas av handlingskraft och personligt ansvar, har diskussionerna runt fikabordet ofta utmynnat i beslut som via snabba fötter tagits vidare i processen.

– Det har varit ett framgångsrikt koncept, konstaterar vd Folke Stenvall, som med sina syskon Anna och Sven 1989 tog över verksamheten efter sina föräldrar, Inger och Elof Stenvall.

På fyra platser i norra Sverige, i Sikfors, Lövholmen, Örarna och Bergnäset, sågas, torkas, kapas och hyvlas idag norrländsk fura och gran åt industrikunder i Norden, övriga Europa och Japan. Stenvalls var också tidigt ute med att ta vara på klentimrets möjligheter vilket ger skogsägaren ett bättre rotnetto.

– Men för att lyckas måste man börja redan i skogen, deklarerar Roger Bergman, marknadschef på Stenvalls.

Roger Bergman, marknadschef på Stenvalls

I ett nära samarbete med råvaruleverantören, som i det här fallet är Sveaskog, och i dialog med kunden säkerställer Stenvalls att det timmer som levereras är av rätt kvalitet och tillrett i rätt längd. Därmed minskar spillet och virkets rätta värde kommer till sin rätt.

Sveaskog och Stenvalls driver tillsammans ett utvecklingsprojekt med stöd av Träcentrum i Norr och forskningsinstitutet RISE. Projektet handlar om att hitta samband mellan trädens växtplats och virkets egenskaper och därigenom skapa en starkare värdekedja.

– Gör man bara rätt från början med den norrländska furan kan vi leverera en optimal produkt för såväl den japanska byggindustrin som danska möbeltillverkare och svensk bygghandel, konstaterar Johanna Brehmer, utvecklingsingenjör på Stenvalls Trä.

Johanna Breimer, utvecklingsingenjör på Stenvalls Trä

Just Japan har på senare år seglat upp som en allt viktigare kund för Stenvalls Trä. I det jordbävningsdrabbade Japan är kraven på det specialsorterade virke – lamina, avsett för bärande balkar och stolpar av limträ som används vid husbyggnad, mycket höga. Med en modell som parar ihop uppgifter om skogen går det nu att förutsäga i vilka bestånd det finns mycket lamina. Det i sin tur ger möjlighet att anpassa längdapteringen efter önskemål hos kunder i Japan.

– Vi är i ett tidigt skede av projektet men tar viktiga steg för att flytta skogen i Norrbotten och den internationella virkesmarknaden närmare varandra, säger Ann Eklund, affärsutvecklare på Sveaskog.

Ett viktigt nav för utvecklingsarbetet är den utrustning för skanning och virkesröntgen som Stenvalls investerat i. Och med ett konstaterat utfall från ett nyligen avverkat bestånd där hela 99 procent av rotstocken visade laminakvalitet har man fått god utdelning. I förlängningen kan detta öppna nya dörrar.

– Nu återstår att avgöra vad vi gör med resten av stocken, funderar Johanna Brehmer. Det är ett komplext pussel att lägga, men det finns många intressanta idéer att arbeta vidare med.

Hallå där, Folke Stenvall, vd Stenvalls AB

I ett familjeföretag är det inte alltid självklart att gå i sina fäders fotspår. Hur var det för dig?
– Jag hade själv ingen tanke på något annat. Av fyra syskon är tre idag delägare. Vi som är kvar är alla synnerligen aktiva i företaget. Jag och min bror Sven arbetade här under varje skollov under hela vår uppväxt. Själv fyllde jag nyligen 60 år och jag ångrar mig inte en sekund. Det har varit en spännande resa. Och än är den inte slut.

Hur gick det till när ni började leverera lamina till Japan?
– Vi fick en förfrågan om vi var intresserade och insåg att den råvara vi hade skulle passa. Vi satte snabbt ihop en provleverans, men det gick inte så bra. Produkterna dög helt enkelt inte. Men vi bestämde oss ändå för att gå vidare. Vi köpte utrustning för att skanna stockarna och rekryterade en träingenjör, Johanna Brehmer. Sedan gick det bättre.

Ni är idag verksamma på fyra platser. Har ni några ytterligare expansionsplaner?
– Absolut. Sent i vår, eller kanske i sommar, öppnar vi ännu ett sågverk, i Seskarö utanför Haparanda. Vi räknar där med att kunna ta ut anpassade produkter med en volym på 75  000 kubikmeter på skift. Och när kapaciteten i våra sågverk ökar måste förädlings­linjerna hålla jämna steg.

Stenvalls Trä

  • Grundat: 1946 i Sikfors av Elof Stenvall.
  • Ägare: Anna Flink (arbetande styrelseordförande), Folke Stenvall (vd), Sven Stenvall (teknisk chef).
  • Antal anställda: 200.
  • Omsättning: En miljard kronor.
  • Produktion: Omkring 350  000 kubikmeter. 75 procent vidareförädlas direkt till kund.
  • Koncernen: Stenvalls AB är moderbolag. I koncernen ingår de helägda dotterbolagen Stenvalls skogar AB, Klubbgärdets Fastighets AB, XL Bygg Stenvalls (med byggvaruhus i Luleå, Kalix, Pajala, Skellefteå, Kiruna och Umeå), Kallax Flyg AB och Genesis IT AB.

Fakta: Lamina

  • Lamina är en sågad produkt av tall som karaktäriseras av sin höga hållfasthet. Hållfastheten påverkas av till exempel mängden och storleken på kvistarna. Lamina ska ha få och små kvistar och den totala kvistvolymen ska vara så liten som möjligt.
  • En stock som är lämplig för lamina är ofta en klen rotstock, eftersom mängden kvist är störst i den övre delen av ett träd. Klena träd har generellt sett en lägre kvistvolym än grova träd.
  • Lamina används främst i konstruktioner där det ställs höga krav på hållfasthet, till exempel bärande limträbalkar till huskonstruktioner.