Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Livet i Norrlands älvar återuppstår

En grusig botten och en blandning mellan strömmande vatten och lugnare partier – det gillar öringen. När projektet Reborn återställer ursprungsmiljön i de norrländska flottningslederna lockar det flera arter att återvända.

– Där öringen leker vet man att hela ekosystemet fungerar, säger naturvårdsspecialisterna Lars-Göran Ek och Daniella Andersson. Det vi människor gör påverkar, och vatten och land hör ihop!

Att ta hänsyn till djur, växter och ekosystem har inte alltid varit en självklarhet. När skogsindustrin var beroende av att flotta sitt timmer på vattendrag gjorde man stora ingrepp i naturen för att underlätta timmertransporterna.

– Nästan varenda liten bäck rätades ut och rensades, säger Daniella Andersson, Sveaskogs miljö- och naturvårdsspecialist i Västerbotten.

En art som påverkats mycket av detta är öringen, som vandrar från havet upp i älvar och bäckar när den ska fortplanta sig.

– Öringen behöver rent, strömmande vatten och en botten av grus för att kunna leka, förklarar kollegan Lars-Göran Ek, miljö- och naturvårdsspecialist i Norrbotten. Men där bottnen rensats från stenblock och täckts av slam, lera eller humus går det inte. Då försvinner den helt enkelt därifrån. Och inte nog med det, förändringarna i livsmiljön får följder för en hel rad andra arter också – som musslor, insekter och bottenfauna.

Nu när man inte är beroende av flottningen längre är det på sin plats att man återställer vattendragen, tycker Lars-Göran Ek och Daniella Andersson. Och när projektet Reborn startade, med flera intressenter och finansiärer, var Sveaskog med.

– Ska man bedriva verksamhet som påverkar naturen, så måste man göra det på ett bra sätt, säger Lars-Göran Ek. Annars kommer det att slå tillbaka mot mänskligheten!

Återskapar det naturliga ekosystemet

I sex stora norrländska älvar och deras biflöden jobbar nu ett antal maskinlag. Stenblock, som lämnats vid älvkanten när flottleden rensades, placeras i älvfåran igen, och grus krattas ut på bottnen. Allt ska se ut som det var när istiden en gång formade vattendragen. På så sätt blir det ett slingrigare lopp med omväxlande lugnvatten och strömmar, och när vattnet rör sig syresätts det bättre.

– Målet är att återskapa det naturliga ekosystemet i vattendraget och ta fram lekbottnar så att fisken kommer tillbaka, förklarar Lars-Göran Ek. Då får man automatiskt flera arter, en mer livskraftig miljö med högre biologisk mångfald.

Där öringen leker trivs också till exempel den fridlysta flodpärlmusslan, som har mycket speciella krav för att kunna leva och fortplanta sig. Dess larver lever som parasiter på gälarna hos öringar innan de nya små musslorna gräver ner sig på bottnen. Men det gäller att det hela tiden finns nya öringar att fästa på, för efter att en öring en gång haft en flodpärlmussellarv blir den immun. Flodpärlmusslan kan bli mycket gammal, hela 300 år, men när man hittar små exemplar av den är det ett tecken på att ekosystemet håller på att återhämta sig.

Vattnet har fått mer liv

Att arbetet med Reborn ger resultat kan Lars-Göran Ek märka i Råneälven i närheten av sin egen hemby:

– För några år sedan tog jag kanoten och paddlade längs ett biflöde. Då var det stendött och jag fick inte en enda fisk. Nu är en gammal damm, som stoppade flödet, borttagen och bottnarna har återställts. Man kan tydligt se att vattnet har fått mer liv och rör sig på ett annat sätt; på vissa ställen står det still och på andra leds det iväg, säger han.

Daniella Andersson är också entusiastisk. Hon har besökt Sveaskogs Ekopark Käringberget och tittat på hur Lögdeälven återställts där.

– Hur lång tid det tar innan ett ekosystem är återställt är olika, men här kunde man se fiskarna komma nästan direkt när man lagt ut lekgruset i strömområdet, berättar hon.

Involverar många markägare

De aktuella vattendragen sträcker sig många mil och berör många olika markägare, så restaureringen innefattar också ett digert arbete med mer byråkratiska aspekter, som exempelvis vattendomar. Men efter några års arbete är man nu inne på sluttampen – de sista åtgärderna planeras till sommaren 2021.

– Och när detta är klart börjar ett nytt projekt, deklarerar Daniella Andersson. För det finns fortfarande mycket kvar att göra!

 

Lär dig mer om restaurering av vattendrag i Skogsskolan

Projektet Reborn

  • REBORN – ”Restoration of Boreal Nordic Rivers” – är ett projekt inom EU:s Lifeprogram och Natura 2000, som pågår 2016–2022.
  • REBORN omfattar restaurering av sex flottningsleder i Västerbotten och Norrbotten: Lögdeälven, Byskeälven, Åbyälven, Piteälven, Råneälven och Kalix älv. I Byske- och Kalixälven är arbetet är slutfört, i de andra förväntas det blir klart nästa säsong.
  • REBORN drivs av länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten, Skogsstyrelsen och Gällivare och Nordmalings kommuner. Medfinansiärer är Sveaskog, SCA samt Arvidsjaurs, Bodens, Jokkmokks, Piteå, Luleå och Älvsbyns kommuner.