Naturvärdesbedömningar och nyckelbiotoper

Naturvärdesbedömningar och nyckelbiotoper

Sveaskog har idag nästan 15 000 nyckelbiotoper på sina marker, vilket omfattar motsvarande cirka 164 300 fotbollsplaner. En nyckelbiotop är en skog med mycket höga naturvärden och stor betydelse för den biologiska mångfalden. Som FSC®-certifierat bolag avsätter Sveaskog sina nyckelbiotoper och avverkar dem inte.

Sveaskog är Sveriges största skogsägare och förvaltar 14 procent av landets skogar, vilket motsvarar 10 procent av landets yta. Det är skogar som vi alla, hela svenska folket, tillsammans äger eftersom Sveaskog är ett bolag helägt av staten. Som ett statligt bolag ligger det i vårt uppdrag att vara ett föredöme i den bransch vi verkar inom. Därför är det helt rätt att också ställa höga krav på oss och vår ambition är att vara ett föredöme och en föregångare inom hållbart skogsbruk.

  • Det gör vi genom att bevara skogens naturvärden åt kommande generationer.
  • Det gör vi genom att bruka skogen så att vi kan bidra till att Sverige blir fossil-oberoende.
  • Det gör vi genom att långsiktigt förvalta skogen så att även framtidens generationer har samma förutsättningar att använda skogen för sin välfärd och sitt välmående.

I januari presenterades den politiska uppgörelse som ligger till grund för den nuvarande regeringens politik. I den nämns Sveaskog särskilt och enligt uppgörelsen ska staten ”vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn”. Detta har lett till ett ökat intresse och debatt om vad skogen ska användas till och hur den ska brukas, där olika särintressen vill påverka i sin riktning. En specifik fråga är hur Sveaskog som statligt bolag arbetar med bland annat naturhänsyn.

Vi vill nu ta tillfället i akt att berätta om vårt arbete och samtidigt klargöra några vanliga missförstånd.

Ett missförstånd som uppkommit senaste tiden är påståenden om att Sveaskog och andra skogsbolag avregistrerar och avverkar nyckelbiotoper, det vill säga skogsområden med extra höga naturvärden. Vi kan endast tala för Sveaskogs räkning, och vi vill säga att detta inte stämmer.

När det under våren inkommit synpunkter på att nyckelbiotoper kan riskera att avverkas eller har avverkats så tar vi det på största allvar, och går igenom dessa områden noggrant. Vi har till idag (2019-05-21) gått igenom över 140 områden med påstådda avverkningar i nyckelbiotoper eller påstådda avregistreringar av nyckelbiotoper på Sveaskogs marker. Det korta svaret från Sveaskog är att det inte i ett enda fall rör sig om några avverkade nyckelbiotoper.

Däremot så kan vi konstatera att viss information är lätt att misstolka och försöker nedan reda ut detta.

Vad har hänt med de skogar som pekas ut?

När Sveaskog naturvårdsspecialister gått igenom de utpekade skogarna kunde de fördelas på fem grupper:

  1. I ett antal fall är nyckelbiotopen helt intakt eller har till och med blivit utökad. För Sveaskog är det oklart varför dessa funnits med i granskningarna. (Se nedan karta exempel 3).
  2. Ytterligare ett antal är skogar som Sveaskog har sålt (innan den påstådda avverkningen) och inte längre äger, skogar där den påstådda avverkningen i själva verket varit del av en naturvårdande skötselåtgärd (som uttag av gran för att gynna lövträd eller för att utföra en naturvårdsbränning) samt skogar som har brunnit. Slutligen finns det ett antal fall med fel som förekommer enstaka gånger (såsom ledningsgator, forskningsförsök, myrar, dubbletter etc).
  3. Många skogar har också blivit kvalitetssäkrade i fält. Detta är antingen nyckelbiotoper avsatta för länge sedan (ofta med väldigt grovhuggna gränser) eller i senare tid enligt följande metod: En inventerare har först gått igenom ett bestånd och upptäckt ett område med höga naturvärden, och själv inte velat/kunnat avgränsa detta utan istället tagit i rejält, för säkerhets skull. Till dessa objekt har vi därefter skickat våra experter på naturvärdesbedömning för att avgöra om objektet verkligen innehåller nyckelbiotoper och hur dessa då ska avgränsas. Det gör att området alltså justerats i flera omgångar. (Se nedan karta exempel 4).
  4. Av samma skäl som i föregående kategori kan gränserna justeras i samband med inventering och planering inför åtgärder i skog som angränsar till nyckelbiotopen. Gränsen justeras då för att bättre motsvara hur skogen ser ut i verkligheten. Även detta är alltså en typ av kvalitetssäkring (av själva gränsdragningen), men görs med utgångspunkt i intilliggande bestånd. (Se nedan kartor exempel 1 och 2).
  5. Förändringarna i de återstående skogarna är en blandning av såväl kvalitetssäkring som gränsjusteringar.

 

Efter denna genomgång av våra naturvårdsspecialister blir därför slutsatsen följande: Sveaskog avverkar inte nyckelbiotoper. Tvärtom visar den på ett väl utfört naturvårdsarbete.

Vårt arbete tål också att granskas av externa revisorer. Varje år genomför Sveaskog runt 10 000 avverkningar och gallringar över hela Sverige. Sedan 2017 har Sveaskog vid två tillfällen fått kritik av FSC-revisorer gällande naturvärdesbedömning inför avverkningar. Vid inget av dessa tillfällen har någon skog med höga naturvärden avverkats utan avverkningen har stoppats. På uppemot 30 000 avverkningar har alltså FSC kommit fram till att ha synpunkter på två områden – och i inget fall har dessa avverkats.

Hur kommer Sveaskog fram till om det är en nyckelbiotop eller inte?

Innan en avverkning planeras bedöms skogen med vår metod för naturvärdesbedömning. Syftet är då att ta ställning till om skogen är en nyckelbiotop som ska avsättas, en naturvärdeslokal (som också avsätts) eller om skogen i fråga är en produktionsskog som ska brukas. Många gör anspråk på vad som ska bedömas att vara en nyckelbiotop, men det är Skogsstyrelsen som har ansvaret för att göra de bedömningarna. Sedan kan olika intressen ha olika syn på dessa bedömningar, men det är så regelverket fungerar.

Varför ändras bedömningar?

Det är inte bedömningarna som ändras, istället handlar det om äldre information som kvalitetssäkras och gränser som justeras. Sveaskog har mark som motsvarar hela Schweiz storlek och varje år arbetas det på endast en mindre del av den ytan. Och det är bara i samband med fältarbete som korrigeringar kan göras.

Eftersom inventering av nyckelbiotoper startade 1993 finns det idag registrerade nyckel­bio­toper som har sitt ursprung i pappersprodukter. Det kan då ha skett rena felaktigheter i samband med överföringen till digitala kartor, samtidigt som de med penna tidigare utritade gränserna kan vara grova och förenklade.

Under åren 2008 till 2013 gjorde Sveaskog dessutom en storsatsning där flera tiotals fältinventerare årligen var ute och fältbesökte avsatta skogar. Upptäckte de områden med väldigt höga värden skulle de inte avgränsa den faktiska utbredningen, utan markera hela beståndet som nyckelbiotop för att den slutgiltiga bedömningen och avgränsningen skulle göras av en specialist vid ett andra fältbesök. När vi gjort detta andra fältbesök och inte hittat nyckelbiotoper har vi gjort en omklassificering. Detta kan uppfattas som att vi nedgraderar nyckelbiotoper för att kunna avverka skogen. Sanningen är att vi minst lika ofta uppgraderat andra områden till nyckelbiotoper, eller till områden där vi lägger resurser på att restaurera skogen för att skapa nyckelbiotoper. Samma sak här: Nyckelbiotoper finns inte på kartor, de finns i verkligheten och de har inte försvunnit.  Men vi kan bli mycket bättre på att förklara hur processen går till.

Men med er metodik verkar det som att nyckelbiotoper försvinner?

Ja, det ser så ut när man enbart studerar kartor. Men ute i skogen försvinner de inte, eftersom de aldrig funnits! Vi kunde valt att enbart offentliggöra de nyckelbiotoper som kvalitetssäkrats i fält, men istället valde vi full transparens och insyn i processen, och har därför offentliggjort alla nyckelbiotoper vi har i våra digitala databaser – kvalitetssäkrade eller ej.

Att en kvalitetssäkring har gjorts blir å andra sidan kanske uppenbart även för den som väljer att studera förändringarna på olika kartor; raka och kantiga avgränsningar ersätts av böljande och mjukare former som följer naturliga gränser längs bergknallar, myrar och vattendrag.

I vår ambition att vara transparenta och visa allt vi gör, kan det uppstå otydligheter. Detta måste vi såklart vara ödmjuka inför och erkänna att det finns förbättringspotential i hur denna process förmedlas. Men, det är viktigt att understryka, några faktiska nyckelbiotoper har inte påverkats. Nyckelbiotoper finns inte på kartor, de finns i verkligheten och de har inte försvunnit.

Varför kvalitetssäkrar ni inte alla nyckelbiotoper en gång för alla?

Sveaskog har idag avsatt nästan 15 000 nyckelbiotoper spritt över hela Sverige. Den sammanlagda ytan omfattar 115 000 hektar vilket motsvarar ungefär 164 300 fotbollsplaner. Att göra en riktad insats bara för att åka ut till de som behöver kvalitetssäkras i fält gör vi inte eftersom det skulle vara både resurs- och tidskrävande. Istället tar vi det i den takt då vi stöter på dem i den löpande fältverksamheten. Inget händer ju med dem under tiden.

Er naturvärdesbedömning har också kritiserats för att bara vara ”trädräkning”, är det så?

Nej, vår metod för naturvärdesbedömning, som vi till en början utarbetade med hjälp av Skogsstyrelsen, är betydligt mer än bara räkna, dvs inventera, träd. I huvudsak består den av tre delar:

  • I första delen görs en inventering. Inventeringen utförs av anställda eller inhyrda medarbetare som genomgått en utbildning i Sveaskogs metod. Inventeraren går ut i skogen och med hjälp av ett varierande antal provytor fastställs andelar av olika trädslag, samt vilken ålder och kvalitet träden har. Kvaliteten består i hur många träd som är döda (stående eller liggande) eller om de lever och har naturvärden, så kallade naturvärdesträd. Vi noterar också påträffade fynd av signalarter och rödlistade arter.
  • I den andra delen görs en bedömning och sammanvägning av de olika typer av naturvärden som hittats i den första inventeringsdelen. Men här bedöms även faktorer som kontinuitet, mark- och vattenvärden samt naturliga processer.  Det är inventeringen i första delen och bedömningen i den andra delen ligger till grund för beslut om skogen är lämplig för skogsbruk eller ska avsättas för naturvård. Dessutom får skogen utifrån sina naturvärden en etikett som kan vara nyckelbiotop eller naturvärdeslokal.
  • I tredje och sista steget tas en skötselbeskrivning fram i de fall det handlar om en nyckelbiotop eller naturvärdeslokal samtidigt som det långsiktiga och framtida målet med skogen fastslås.

 

Fyra exempel från vår genomgång

 

Exempel 1

I bilden ovan utgör den orange linjen gränser för en nyckelbiotop år 2012. Notera de raka gränserna som indikerar ett ursprung från ett betydligt sämre digitalt underlag, eller att den till och med registrerats med papper och penna.

 

Gränsjustering efter fältbesök: raka, kantiga former har ersatts av mjukare gränsdragningar som bättre följer de naturgivna förutsättningarna.

 

Exempel 2

I bilden ovan utgör de orange linjerna gränser för nyckelbiotoper år 2015.

 

Gula gränser för nyckelbiotoper år 2017, efter fältbesök. Notera förutom gränsjustering att arealen nyckelbiotoper dessutom blivit större.

 

Exempel 3

I bilden ovan utgör den gröna linjen gränsen för en nyckelbiotop år 2012.

 

 År 2018 har gränsen justerats och ytan fördubblats.

 

Exempel 4

Då den orange gränsen drogs kunde inventeraren själv inte avgränsa nyckelbiotopens exakta utbredning, utan tog till med råge för att vara helt säker på att hela nyckelbiotopen var med. Vid ett senare fältbesök, i juni 2015, avgränsades den faktiska nyckelbiotopen av en specialist (gul gräns).