Julgran i de flesta hem

Drygt 3 miljoner av Sveriges 4,8 miljoner hushåll köper en julgran inför varje jul. Förr var det den vanliga svenska rödgranen som gällde, men på senare år har kungsgranen blivit alltmer populär. Vilken sort du väljer är förstås en smaksak, men en sak är säker: det sämsta miljövalet är en plastgran även om den används i flera år. Plastgranens miljöpåverkan – när man räknar in produktion, transporter samt mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning – är större än en riktig gran.

Så blev granen ett julträd

Dagens julgran har sitt ursprung i Tyskland där den fanns hos högt uppsatta familjer redan på 1600-talet. Dekorationerna bestod då främst av godis. Därefter spreds seden vidare till Frankrike, Holland och Belgien. Den första kända julgranen i Sverige stod år 1741 på herrgården Stora Sundby i Södermanland, men själva ordet julgran dyker först upp i det svenska språket i mitten av 1800-talet.

Inomhusgranarna i de svenska hemmen pyntades först ofta med levande ljus, frukt och girlanger med svenska flaggan, berättar förlaget Historiska media. I slutet på 1800-talet fanns julgranspynt att köpa i de större städerna, till exempel pappershjärtan, röda vinteräpplen, smällkarameller och glaskulor importerade från Tyskland.

Majoriteten av de julgranar som säljs i Sverige idag kommer från granodlingar i södra Sverige eller så importeras de från Danmark.

Din julgran har 10 000 invånare

Det är inte bara Piff och Puff som bor i julgranen hemma hos Musse Pigg och Pluto. Deras julgran, precis som alla andra julgranar är nämligen ett helt litet biologiskt system, som kan innehålla runt 10 000 olika insekter. Men den som tar in en gran lär knappast få några problem med dem eftersom det inte handlar om skadeinsekter, Dessutom är de flesta så små att de inte går att se med blotta ögat. Tycker man ändå att det känns obehagligt kan man ställa granen i ett annat varmt utrymme först så att insekterna vaknar till liv, sedan bär man ut sin gran och skakar den ordentligt. Då försvinner de flesta insekterna.

Granens största fiender

Eftersom granen kan växa i svagt ljus konkurrerar den lätt ut lövträd som till skillnad från granen dör när de inte får sol. Och eftersom granen dessutom frodas i redan mogna skogar måste granbeståndet hållas nere till förmån för löv, ett uppdrag som bland andra Sveaskog ständigt arbetar med.

Men samtidigt som granen har en förmåga att föryngra i skugga har den många fiender, till exempel storm, torka och översvämningar. Men mest känd är kanske den 4–6 millimeter långa granbarkborren som angriper stormfällda och stressade granar. Men även levande granar kan angripas när det finns för många granbarkborrar i förhållande till granens motståndskraft. Resultatet av granbarkborrens angrepp är att granens närings- och vattentillförsel stryps, och att granen dör. Det kan gå så snabbt som på några månader.

En annan av grandens fiender är rotrötan. I Sverige är den rotröta som orsakas av rottickan den vanligaste och allvarligaste. Rottickan finns i hela landet med undantag för fjälltrakterna. Hos granen är rottickan mycket vanlig och svarar för cirka 75 procent av alla rötangrepp i landet. Omkring 15 procent av alla svenska granar i slutavverkningsmogen ålder är angripna av rottickan. Därför är SLU, Svenska Skogsplantor och Lugnets plantskola utanför Bålsta i Uppsala län involverade i forskningsprojekt med syfte att identifiera granens naturliga skydd mot rotröta. Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog, menar att den ökande kunskapen kring resistens mot granens rotröta kan stå för ett av de största genombrotten för skogsskötseln på länge.

– Inom ramen för Sveaskogs nya långsiktiga inriktning fokuserar vi både på ökad biologisk mångfald och skogens ökade tillväxt, för att kunna leverera ett högt och jämt flöde av träråvara som producerats på ett ansvarsfullt sätt. Med hjälp av den världsledande skogspatologiforskningen som finns vid SLU och Umeå Plant Science Center söker vi efter vilka genetiska egenskaper det är som gör att vissa granar är mer naturligt resistenta än andra. Inom fem år är det vår förhoppning att det går att odla fram plantor med högre resistens, säger han.

Gran är mer än julgran

Granen ett populärt trädslag i skogsbruket. Eftersom virket är mjukt och hållfast används gran gärna till bärande konstruktioner och byggnationer i till exempel golv, master och limträbalkar. Den används också gärna till gärdsgårdar. Fibrerna är långa och slanka varför träslaget är lämpligt att använda till pappersframställning för bland annat tidningar och förpackningar. 

Dessutom kan smakämnet vanillin utvinnas från gran. Vanillin smakar som vanilj, men är till skillnad från vaniljen en produkt som kan framställas industriellt, bland annat från rötad granved.