Skogen är en avgörande resurs för Sverige och viktig för den biologiska mångfalden. Den behövs också för att binda och lagra kol samt fasa ut fossila råvaror.

Men skogens hälsa är hotad av klimatförändringarna. Ökade skador vid storm, torka, ökad risk för insektsangrepp, rötskador och svårigheter med grobarhet vid föryngring är exempel på konsekvenser.

– Om inget görs väntar på sikt stora och svåröverblickbara biologiska och ekonomiska effekter. Klimatförändringen och dess potentiella negativa effekter kan helt ändra de ekologiska förutsättningarna för skogsbruket, säger Olof Johansson, skogspolitisk chef för Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare.

Behöver hjälp mot torkstress och stormar

Sveaskog har därför arbetat fram en ny långsiktig inriktning. Syftet är att förena en fortsatt hög och säker virkesleverans med storskaliga insatser för ökad biologisk mångfald. Skogens motståndskraft måste öka och skogslandskapet behöver klimatanpassas för effekterna av ett varmare och förändrat klimat, enligt Olof Johansson:

– Med den långsiktiga inriktningen för hållbart skogsbruk vill vi på Sveaskog hjälpa skogen att undvika skador till följd av torkstress, stormar, insektsangrepp och samtidigt säkerställa skogens långsiktiga hälsa.

Lika allvarligt som klimathotet

Det senaste decenniet har skogsdebatten ofta ställt klimat och biologisk mångfald mot varandra. Men Olof Johansson betonar att hotet mot världens biologiska mångfald är lika akut som hotet mot klimatet, och att kampen mot dessa hot inte kan ställas mot varandra.

– Skogens klimatnytta – i form av inbindning av kol i skogen och produkter som ersätter det fossila – förutsätter god tillväxt i friska skogsekosystem. För det krävs motståndskraft mot ett förändrat klimat och där är en rik och varierad biologisk mångfald en viktig del.

Fler lövträd och 100 restaurerade vattendrag

Sveaskog ska under de kommande fem åren genomföra åtgärder inom tre olika delar av skogslandskapet: De brukade skogarna, vattnet i skogen och naturvårdsskogarna.

De konkreta insatserna handlar bland annat om att klimatanpassa skogsmarken genom att främja skogar med mer lövträd och om att restaurera hundra våtmarker eftersom tillgången på vatten i skogsmarkerna blivit alltmer kritisk. Sveaskog kommer också att återställa tio större vattendrag för att förstärka skogsmarkens ekosystem.

– En del av åtgärderna bygger på samverkan med vår omgivning och måste formas i dialog över tid, till exempel initiativ för förbättrad samexistens med rennäringen. Utformning av framtidens hyggen och andra sätt att avverka är andra exempel som kräver ett längre perspektiv, förklarar Olof Johansson.

Forskning stödjer insatserna

Sveaskog och Olof Johansson är övertygade om att satsningarna kommer ha effekt, och menar att innehållet vilar på solid forsknings- och kunskapsgrund.

– Samtidigt behöver vi vara ödmjuka, lyhörda och beredda på nya avvägningar mot bakgrund av förändrade förutsättningar och utvecklat kunskapsläge.

”Står inför paradigmskifte”

Olof Johansson var en av de första biologerna som anställdes på dåvarande Domänverket i slutet av 1980-talet. Han ser likheter med skogsdebatten då som mynnade ut i den nya Skogsvårdslagen 1993 där miljömålen jämställdes produktionsmålen.

Nu, snart 30 år senare, tror han att vi står inför ett liknande skifte inom skogsbruket, vilket han välkomnar.

– Men vi är nu i början av en förändring som har ett bredare hållbarhetsperspektiv och där hoten mot klimatet och den biologiska mångfalden diskuteras på alla nivåer och delar av samhället. Tiden är inne för ett nytt paradigmskifte.

För mer information: