Du besöker nu vår specialsajt om skogsbränder - klicka här för att komma till huvudsajten sveaskog.se

Du besöker nu vår specialsajt om skogsbränder - klicka här för att komma till huvudsajten sveaskog.se

Myllrande liv på brandfältet

Myllrande liv på brandfältet

I och med skogsbränderna har brandberoende och brandgynnade arter fått en livsmiljö att utvecklas i.

Brand är naturligt

Sett ur ett historiskt perspektiv är årets bränder inte extremt stora. Vid mitten av juli var bränderna utbredda på ungefär 25 000 hektar, vilket motsvarar i storleksordningen ungefär en promille av skogslandskapet. Forskare bedömer att före år 1800 brann cirka 1% av skogslandskapet årligen. År 1888, vilket räknas som det sista stora skogsbrandåret, eldhärjades cirka 200 000 hektar. 

I modern tid har vi blivit bättre på att förebygga och bekämpa bränder. Men de arter som är beroende av brand för att överleva har fått det svårare. Många av dessa arter är idag hotade

Mångfalden inom brandfältet

Ett 40-tal insektsarter i Sverige – skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar – är idag kända som direkt brandberoende. De flesta arterna lever i träd som dödats av elden eller i de vedsvampar som koloniserat just brända träd. Några arter invaderar den brända marken och lever där främst som rovdjur. Ytterligare hundratals är gynnade av att brand resulterar i en stor mängd ved med olika vedsvampar.

Död ved

I våra vanliga skogar är död ved en bristvara. Dessa miljöer hyser många hotade arter och i många naturreservat och parker skapas död ved som en naturvårdsåtgärd. I naturlandskapet utgör den döda veden ofta en fjärdedel av skogen. I medelålders till äldre skogar handlar det om minst hundra kubikmeter död ved per hektar. Det är dessa nivåer som den biologiska mångfalden anpassat sig till över tiden. 

Död ved har ett myller av liv; svampar, insekter och lavar som livnär sig på den förmultnande veden. Dessa skapar förutsättningar och föda för andra arter och speglar en naturlig process i våra skogar. 

Ny skog

Lövskogen, så kallade lövbrännor, växer upp och efter hand sker störningar som leder till solbelysta luckor med död ved av asp och björk. Grova sälgar i solbelysta lägen. I denna miljö kan en mängd vedlevande arter påträffas. 

Även den nya skogen, ofta dominerad av sälg, asp och björk, är en livsmiljö för många vedlevande arter. De döda träden koloniseras av många arter som inte direkt är brandberoende men gynnas av att det bildats en stor mängd olika vedsubstrat. Hit hör exempelvis raggbock (Tragosoma depsarium) vars larver utvecklas i tallågor.

Fåglar

Många fåglar gynnas av den lövskog som växer upp. Den tretåiga hackspetten är en utpräglad specialist på barkborrar och kan betraktas som en art som drar fram som en nomad i det brända landskapet på jakt efter insekter.

Växter

Direkt efter brand dominerar brännmossan och björnmossan bland mossartarterna. Tittar man lite mer noga så finns även lungmossan i rikliga mängder. Mest känd av de brandgynnade växterna är svedjenäva och brandnäva.

Svedjenävan blommade i tusental 2015, året efter Västmanlandsbranden. Dess frön kan ligga under marken i över hundra år i väntan på brand. Fröna gror vid en marktemperatur på cirka 45-50 grader och tål upp till 100 grader. Med vinden kommer även nya frön. Mjölkörten (rallarros), med sina lättspridda frön, skapar rosa fält som vajar i vinden och erbjuder klövviltet en riklig foderkälla.

Däggdjur

De nya växterna på brandfältet lockar många betesdjur, som älg och rådjur, till området.

Några insekter som gynnas av brand

  • I nydöda aspar lever den gröna aspvedbocken (Saperda perforata), men också aspbarkborren (Xyloborus cryptographus).
  • I grova stubbar och lågor utvecklas larver av den fridlysta cinnoberbaggen (Cucujus cinnaberinus).
  • I stående aspar med brutna grenar och stamsår lever spindelbock (Aegomorphus clavipes) och aspborrar av släktet Trypophloeus. I stammen kan den mindre träfjärilens (Lamellocossus terebra) larver utvecklas.
  • I döda björkar, som ofta koloniseras av björksplintborre (Scolytus ratzeburgi) kan arter som stor stekelbock (Necydalis major) och den mycket ovanliga björkpraktbaggen (Dicerca furcata) finnas.