Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Kultur

Kultur

I Ekopark Jovan finns många spår av de människor som har befolkat skogarna i gamla tider. Vissa spår är uppenbara, som de imponerande stenkistorna längs flottningslederna, medan andra kräver lite mer tid för att upptäcka. Det kan vara omkullfallna lador efter myrslåtter, igenvuxna fångstgropar, husgrunder eller ristningar i träd. 

Fångstgropar

Några av de äldsta spåren är systemen av fångstgropar som finns på flera platser i ekoparken. Groparna grävdes längs de stråk där älgar och annat vilt rörde sig och täcktes över med grenar och ris. Ursprungligen var de omkring två meter djupa med lodräta väggar och ibland med vässade pålar i botten. Tiden har gjort groparna grundare men de syns fortfarande tydligt. Jakt med fångstgropar förbjöds 1864 i Sverige.

Spår av timmerflottning

Från slutet av 1800-talet och fram till 1960-talet livnärde sig de flesta i byarna kring ekoparken på skog- och flottningsarbete. Om vintrarna högg man i skogarna och om sommaren flottades timret ner mot Umeälven och sågverken vid kusten. Spår från den här tiden finns kvar längs Mejvanbäcken och Jovanbäcken i form av flottarkojor, flottningsrännor och så kallade stenkistor. Stenkistor och flottningsrännor byggdes för att hindra stockarna från att fastna längs älvkanterna.

Kronotorp

På många platser i ekoparken finns gamla husgrunder, med igenväxande ängar och åkrar kring. Det är rester av de kronotorp som staten lät bygga i obebodda trakter för att få ut arbetskraft till skogsbruket mellan slutet av 1800-talet och 1930-talet. Kronotorparen fick bo i huset och odla marken runt det mot att han arbetade i statens skogar.

KING2

  • KING2 (Kulturarvet i Nordskandinaviska Gammelskogar)