Flora och fauna

Gammeltallar

De äldsta tallarna står på bergstopparna och bär nästan alla spår av bränder i stammen. Gamla brandpräglade tallar är viktiga både för många skalbaggar och rovfåglar. Sveaskog kommer att återskapa dessa genom så kallade naturvårdsbränder i ekoparken.

Skäggiga granskogar

Gammelgranskogarna på bergens nordsluttningar och intill vattendragen är ofta rikligt klädda med hänglavar. Huvuddelen av dessa skogar ska få utvecklas fritt till naturskogar. På enstaka träd kommer Sveaskog att orsaka skador för att öka mängden död ved, vilket är livsnödvändigt för många arter.

Asp- och björkskogar

Sveaskogs vision är att Käringberget ska bli björkarnas ekopark. Redan idag dominerar unga björkskogar i stora delar av landskapet och här och var står björkar som är närmare 150 år gamla. I bergssluttningarna växer gamla och grova aspar och sälgar. I de gamla lövskogarna trivs bland annat orre, gråspett och mindre hackspett.

Branta berg

I ekoparken finns ett flertal bergstoppar med dramatiska, lodräta stup, i skarp kontrast mot det låglänta älvdalslandskapet. Flera berg reser sig mer än 400 meter över havsytan. Högst är Käringbergets topp med 506 meter över havet. Näst högst är Skalberget, 480 meter över havet. Från bergstopparna har man en storslagen utsikt över landskapet.

Geologi

Bergarterna i ekoparken består till huvudsak av röd till rödgrå grovporfyrisk granit (”revsundsgranit”), jämnkornig rödgrå granit (”härnögranit”) och metagråvacka. Om man ser till hela ekoparken är morän, med inslag av torv på vissa platser, den dominerande jordarten. Längs Lögdeälven och områdena närmast älven dominerar dock isälvssediment.

Några vanliga arter i ekoparken