Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Flora och fauna

Flora och fauna

I lodjurens och granurskogens ekopark finns lågfjällsplatåer med typiska fjällväxter såsom ripris och dvärgbjörk. Men här finns även frodiga blåbärsgranskogar med örter såsom midsommarblomster och den söta linnéan. Det kuperade landskapet gör också att Sveriges enda vildkatt trivs i ekoparken.

Sveriges enda vildkatt

Den branta, bergiga terrängen i Ekopark Ledfat gör att Sveriges enda vildkatt, det skygga lodjuret (Lynx lynx), här finner en fristad. Ett lodjurs revir är upp till en kvadratmil stort och därför har stora sammanhängande skogsområden, som ekoparker, stor betydelse för dess överlevnad. Lodjuret är väl kamouflerat till bergsbranterna så det är svårt att få syn på. Men på vintern kan du ofta få se de stora vita katt-tassarna i snön.

Blåbärsgranskogen

I ekoparkens höglänta terräng finns ett unikt granurskogsområde som ska bevaras. Trots att blåbärsgranskogen tillhör en av Sveriges vanligaste skogstyper, så finns det få skogar som är så orörda som just dem i Ledfat. Här är skogen på sina håll verkligen en urskog med gott om grova lågor på marken som skapar livsrum åt en mängd nedbrytande organismer och rödlistade svampar. Granskogarna är ofta fuktiga, näringsrika och fyllda med blåbär. Du hittar även skogsnäva, linnéa, dvärghäxört, ögonpyrola och tibast.

Svampar och lavar

Frisk luft och lagom fuktighet har gett granarna långa skägg. I urskogar som de i Ledfat har tidens tand och naturens egna förlopp format skogen. Här är det de snötyngda grenarna som skapar brott på träden och döda kvistar på marken, samt vinden som låter träden falla. De många omkullfallna träden, framförallt granar, utgör lämpliga växtplatser för vedsvampar som den starkt hotade urskogsporingen (Antrodia infirma) och grantickeporingen (Skeletocutis chrysella). Här kan du sjunka ner i mjuka mossbäddar, höra vinden vina och studera trädens långa skägg av gamlav och skägglav.

Fågelliv

Fiskrika vattendrag ger mat åt både salskraken och fiskgjusen. Vid ekoparkens rena, fiskrika vattendrag kan du skåda fågeln salskrake, men du kan också få se uttern i sin jakt på föda. I ett av tallskogsområdena intill sjön Geijjure har den skickliga fiskaren fiskgjusen byggt sitt bo. Vandrar du istället in i gammelskogen finner du hackspettshål i träden, kanske gjorda av den tretåiga hackspetten. Även lavskrika, fjällvråk, lappmes och den stora kungsörnen lever här.

Några arter som förekommer i ekoparken

  • Lodjur

  • Linnéa

  • Skägglav

  • Tibast

  • Tretåig hackspett Picoides tridactylus
    Hannen är lätt att känna igen på sin gula hjässa och de är ofta så oblyga att du kan titta länge hur de rör sig i cirklar runt granarna, på jakt efter insekter.

Visste du att...

  • Det lilla samhället Avaviken nära ekoparken blev en knutpunkt under Nasafjällsepoken 1634-1659, då man hittade stora mängder silver vid Nasafjället. 
  • Samerna som var lokalbefolkningen tvingades sköta transporterna av silvret från fjället ända ner till kusten.
  • På Ledvattsfjällets sluttningar finns rester av gamla gruvhål, där man så sent som på 1930-talet försökte finna guld. Huruvida man hittade något förtäljer inte historien, men ta dig gärna hit och leta själv!