Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Kultur

Kultur

Det finns gott om spår av gamla tider i Malingsbo. Den första, i skrift omnämnda, bebyggelsen vid Malingsbosjön kom till på 1400-talet och bestod av några fäbodar. De kallades för Malungsbodhar eller Malungsbodum. På 1500-talet fanns en fast boende befolkning som sysslade med järnhantering. 

Finländska nybyggare

I början på 1600-talet invandrade stora mängder finländare, som bosatte sig i ödebygderna för att odla mark och arbeta i hyttor eller gruvor. Fortfarande efter 400 år finns det spår efter de finländska inflyttarna, till exempel i form av tjärnar med namn som Paskalampi och Väckalampa. Finländarna fick löfte om några skattefria år om de bosatte sig här. Många av de torp som finns i Malingsbos omgivningar idag var från början finntorp.

Malingsbo bruk

1625 byggdes en hytta och en hammare i Malingsbo, sjön och Hedströmmen reglerades. Detta blev början till Malingsbo bruk som hade sin höjdpunkt under 1700-talets första hälft. Vid 1800-talets slut såldes Malingsbo bruk till det engelska bolaget Thomson & Bonar, senare Klotens AB. Engelsmännens intresse kom att rikta sig mot järnmalmsgruvan i Grängesberg. Skogen och bruken i Malingsbo såldes till svenska staten. Förutom dammarna har inte många spår av järnhanteringen överlevt. Lämningar efter smedjorna, som revs i början av 1900-talet finns dock i form av slaggvarpar och en del grunder.

Skogsbruk

Malingsbo bruk lades ned 1891. Järnhanteringsepoken i Malingsbo var definitivt slut och nu blev i stället skogen huvudnäring i området. På Hedströmmen flottades timmer från skogarna runt Malingsbo till sågen i Skinnskatteberg och på Herrgården höll Skogshögskolan en del av sina kurser. Idag körs timret på lastbil och huvudbyggnaden på Herrgården används endast till konfirmandläger på somrarna.

Bergslagens finaste herrgård?

Det mest välbevarade minnet av brukstiden är herrgården av timmer i karolinsk byggnadsstil. Den fick troligen sitt nuvarande utseende i början av 1740-talet och anses idag som en av Bergslagens finaste. Herrgården är ett statligt byggnadsminnesmärke sedan 1935 och förvaltas av Statens fastighetsverk

Gamla byggnader

Den äldsta bevarade byggnaden är ett timrat sädesmagasin från 1670-talet, som ensamt överlevde en våldsam brand år 1700. Ytterligare några byggnader vittnar om brukstiden; en vitputsad arkivbyggnad och Heikenskjölds gravkor i nyklassicistisk stil, vidare en klensmedja, en brandstation och några arbetarbostäder. Skolan från 1886 fungerar idag som bygdegård.