Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Naturvård

Naturvård

För att bevara den biologiska mångfalden krävs olika metoder – från aktiv skötsel till orördhet. I Ekopark Malingsbo vill vi bland annat öka andelen tallnaturskogar och få mer lövträd.

Tallnaturskog

Återkommande skogsbränder har spelat en stor roll för tallnaturskogarnas utveckling. Ett av restaureringsmålen i ekoparken är att återinföra branden som störning i landskapet. Idag består 5 procent av ekoparkens skogar av tallnaturskog. Med denna naturvårdssatsning på tall kommer arealen tallnaturskogar i Ekopark Malingsbo på sikt att öka till 17 procent.

Lövrik barrnaturskog och lövnaturskog

Björken är det dominerande lövträdslaget i Ekopark Malingsbo, men i delar av ekoparken förekommer även spridda inslag av al, rönn och asp samt sällsynta sälgar. Löv- och lövrika skogar gynnar många arter och bidrar till en rik fauna och flora. Vi kommer därför att bevara och utveckla lövandelen ytterligare i ekoparken. 

Grannaturskog och barrnaturskog

Andelen granskogar och barrskogar med höga naturvärden är relativt liten i området, endast 2 respektive 1 procent av ekoparkens produktiva skogsmarksareal utgörs idag av gran- och barrnaturskogar. För att gynna arter knutna till granskogens ekologi har ytterligare 8 procent av landskapets skogsmarksareal lagts till i naturvårdssatsningen för att på sikt utvecklas till grannaturskogar. De naturvärden som eftersträvas här är skogar med lång kontinuitet, senvuxna träd samt en rik tillgång på död ved. Med denna naturvårdssatsning på gran kommer arealen grannaturskogar i Ekopark Malingsbo på sikt att öka till 10 procent, medan barrnaturskogarna bibehåller sin areal om 1 procent.

Produktionsskog med förstärkt hänsyn

Skogsbestånd som inte används för bevarande eller restaurering av biotoper och som saknar egentliga naturvärden kommer att användas för skogsproduktion. 55 procent av Malingsbos skogar utgörs av produktionsskogar. I samtliga av dessa skogar lämnar Sveaskog förstärkt naturhänsyn (dvs minst 15 procent av arealen lämnas till naturvård) vid gallring och föryngringsavverkning.

För att förstärka ekoparkens ”ekologiska själ” i form av gamla träd kommer Sveaskog att lämna minst 50 naturvårdsträd på varje hektar – utspridda som grupper eller som en gles skärm. I skogar som domineras av gran i utsatta lägen får denna hänsyn istället koncentreras till större trädgrupper, kantzoner eller hänsynsytor.

Skogslandskapets vattenmiljöer

Ekopark Malingsbo är i mångt och mycket även ett vattenlandskap med sjöar, tjärnar, bäckar och våtmarker.  Det är gott om småvatten i varierande storlekar i ekoparken. Dessa miljöer är ofta artrika miljöer. Kring bäckar är ofta luftfuktigheten jämn och hög, vilket gynnar lavar och vedsvampar.

Vad är en ekopark?

  • Vi har skapat 37 ekoparker. En ekopark är ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. 
  • En ekopark är minst 1000 hektar stor och minst 50 procent av den produktiva skogsmarken används som naturvårdsareal. 
  • I våra ekoparker kombinerar vi naturvård och ett hållbart skogsbruk för att öka naturvärden samt skapa områden för rekreation och sociala aktiviteter.
  • Varje ekopark har en egen ekoparksplan som är ett ramdokument för skötseln av ekoparken. Den innehåller bland annat information om natur- och kulturvärden samt naturvårdsmål inom ekoparken.
  • För varje ekopark finns ett ekoparksavtal mellan Skogsstyrelsen och Sveaskog som garanterar att naturvårdsambitionerna i ekoparken följs.

Visste du att...

  • Flodpärlmusslan kan bli uppemot över 200 år, vilket är mer än alla andra svenska djurarter. I årsringarna i musslans skal lagras halter av olika ämnen som vi kan mäta och tidsbestämma. 
  • Flodpärlmusslan är klassad som VU (sårbar) på den nationella rödlistan över hotade arter. 
  • Senast på 1950-talet var pärlfiske ett hot mot musslan, då mängder av musslor plockades upp i jakt på sällsynt förekommande pärlor. Numera är fiske av flodpärlmussla strängt förbjudet. 
  • Idag är hoten mot musslans fortlevnad istället faktorer som försurning, övergödning, intensivt jord- och skogsbruk, föroreningar och förstörelse av strömmande vattenbiotoper som vattenreglering. 
  • Flodpärlmusslan lever bara i strömmande vatten där det finns öring. Den är för sin fortplantning beroende av att det finns ett väl fungerande bestånd av öring i vattnet eftersom fisken fungerar som värddjur för mussellarverna.

Ladda ner broschyrER