Kultur

Kultur

Lögdeälven och skogarna omkring den har haft stor betydelse för människor ända sedan stenåldern. Här finns många intressanta forn- och kulturlämningar så som fångstgropar, stenåldersboplatser, tjärdalar och samiska barktäkter. Många namn i området, som Fäbodberget, Middagsberget, Mittiberget och Käringberget, tyder också på att området har en intressant kulturhistoria.

Älggropar

Fångstgropar finns på flera platser i ekoparken. Groparna, som främst använts för att fånga älg, var ursprungligen två meter djupa med nästan lodräta väggar och hade ibland spetsade träpålar på botten. Användningen av fångst- eller älggropar förbjöds 1864.

Flottning

Från mitten av 1800-talet och ända fram till 1970-talet flottades timmer på Lögdeälven ned till bruk och sågverk vid kusten. Spår från denna tid finns kvar i form av dammar och stenhögar efter älvrensning.

Tjärdalar

Vid Lögdeälvens norra sida, ganska mitt i ekoparken, finns tydliga spår av en stor tjärdal. Tjärdalar användes från 1500-talet fram till början av 1900-talet för att utvinna trätjära ur tallvirke. Tjäran användes för att impregnera och skydda olika slags träkonstruktioner och var under 1600- och 1700-talen en av Sveriges viktigaste exportvaror. Tillverkningen var störst i Västerbotten. I ekoparken finns också en tjärdal från början av 1990-talet som uppfördes av tre bröder med tjärbränning som hobby. Denna tjärdal är rekonstruerad, men ser ut som forna tiders tjärdalar.

Nybyggarhemman

Vid Gammelgården har stått ett nybyggarhemman som uppfördes av den avskedade dragonen Lars Persson Fridahl och hans hustru Maria Johansdotter under senare delen av 1700-talet. Från 1500-talet och framåt har staten periodvis upplåtit mark för nybyggen. Motivet för dessa upplåtelser har dock ändrats under årens lopp. Fram till 1800-talets mitt ville staten främst öka skatteinkomsterna. Senare ville man bland annat att skogsbruket skulle få tillgång på arbetskraft i områden som annars var mycket glest befolkade eller obebodda.

Kronotorp

I ekoparkens nordvästra del finns resterna av ett kronotorp. Det var små odlingslägenheter som uppläts av staten på kronoparker från slutet av 1800-talet till 1930-talet.

Stenåldersboplatser

På flera platser i ekoparken finns skärvsten och spår av stenåldersboplatser, främst längs Lögdeåälven. I norra Sverige tillkom stenålderboplatser ungefär mellan 6800 – 500 f.Kr. Förekomst av skärvsten är tecken på boplatser från bronsåldern. Bronsåldern räknas från cirka 1800 – 500 f.Kr. Tiden sammanfaller alltså med tiden för stenåldern i norra Sverige. Här är dessa fynd istället tecken på norrländska fångstboplatser med stenålderskaraktär.

Minnesstenar

Det finns två minnesstenar inom ekoparksområdet. Den ena är rest till minnet av brytandet av Gulsotsvägen, som fick sitt namn efter att nästan alla arbetare som på 1950-talet byggde vägen drabbades av gulsot. Den andra stenen är upprest till minnet av områdets första nybyggare, Lars Persson Fridahl och hustru Maria Johansdotter. Minnesstenen hittas vid Gammelgården, där nybyggarhemmat uppfördes under senare delen av 1700-talet.

Samiska lämningar

Ekoparksområdet har under lång tid nyttjats av samer och rennäring. Vid inventeringen av naturvärden i ekoparken upptäcktes vad som tros vara en samisk lämning, en så kallad samisk barktäkt. Samiska barktäkter har hittats i tallskogar utanför fjällen. Barken togs på norra sidan av stammen och det var innerbarken från tallen man ville åt. Den användes för flera olika ändamål, bland annat som föda.

Visste du att...

  • Tjärekallsjön i ekoparkens östra del sägs ha fått sitt namn av en intressant händelse. 
  • I slutet av 1800-talet hade en tjärbrännare från trakten fått löfte om ett visst pris per tunna tjära vid leverans. Emellertid sänkte uppköparen priset till hälften då denne efter säsongen kom för att hämta tjäran. 
  • Tjärbrännaren blev då så besviken och ilsk att han tömde ut alla tunnor med den brända tjäran i sjön. Därav namnet: Tjärekallsjön – sjön ”kalle” igen av tjära. Fiskbeståndet i sjön dog ut under många år.

Kulturmiljöslingan

  • Inom ramen för projektet KING2 (Kulturarvet i Nordskandinaviska Gammelskogar) har man gjort en bilburen kulturmiljöslinga för besökare i området.

Läs mer om Kulturmiljöslingan