Viltskador

Viltskador

Vanliga skador på plantor och ungskog är betesskador från vilt, främst älg.

Det effektivaste sättet att begränsa betesskadorna är att ha en balanserad jakt som anpassar älgstammen till tillgången på föda.

Sveaskog ser viltet som en resurs som ska nyttjas på ett uthålligt sätt och vi har utvecklat riktlinjer för viltvården i syfte att minimera kostnaderna för betesskador. Vi genomför även ett större projekt som omfattar åtgärder för att öka födotillgången, så att betesskadorna på plantor kan minska.

Exempel på åtgärder som vi genomför inom detta projekt är:

  • Utfodring med ensilagebalar vintertid.
  • Ätbart ris läggs överst vid avverkning vintertid. 
  • Huggning vid vägkanten ger attraktivt foder såsom salix, ek och björk.
  • Hyggesbränning och andra föryngringsåtgärder som ger en mer lövrik skog, vilket ger viltet mer att beta.
  • Hägn används för att främja tillväxten av exempelvis rönn och asp.
  • Viltåkrar ska planteras med foderväxter som salix.
  • Ledningsgator kan röjas i midjehöjd för att bevara foder.