Naturvärden

Naturen i Ekopark Böda växlar från det allra kargaste till det mest färgsprakande. För att bevara mångfalden av arter måste Bödas kulturlandskap skötas. Här nedan ser du några av åtgärderna som Sveaskog arbetar med i Ekopark Böda för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. 

Mer ängstallskogar i framtiden

Årtusenden av bete på Bödas kalkrika marker har skapat unika ängstallskogar. Rester av de tidigare så omfattande ängstallskogarna finns i ekoparkens norra del. På dessa kalkrika marker bedrevs tidigare utmarksbete, vilket skapade öppna skogar med en stor artrikedom. De senaste hundra åren har betet försvunnit och markerna vuxit igen. Sedan 2007 är korna tillbaka tack vare ett samarbete mellan Sveaskog, Länsstyrelsen och lokala lantbrukare. En lång rad sällsynta arter frodas igen, så som orkidéerna vit skogslilja och kärrknipprot.

I Vargeslätts naturreservat går numera kor på skogsbete för att återskapa cirka 150 hektar ängstallskog. De är del i ett projekt som Sveaskog driver tillsammans med WWF och Länsstyrelsen i Kalmar län. Genom att öppna upp skogarna återskapas en säregen skogstyp och en mängd olika växter gynnas som tidigare trängts undan.

Ängstallskog

Sällsynta orkidéer

I kalkkärren står bland annat kärrknipprot, flugblomster och ängsnycklar. En karaktärsart för ängstallskogarna är vit skogslilja som inte växer så rikligt någon annanstans. Den vackra, vita orkidén fascinerade redan Carl von Linné vid hans Ölandsbesök 1741. Tvåblad och spindelblomster är andra orkidéer som frodas i de kalkrika ängstallskogarna.

Vit skogslilja (kallas även svärdsyssla).

Visste du att...

  • Öland kallas ibland för orkidéernas landskap. Den kalkrika marken gör att 28 av Sveriges 44 orkidéarter växer på ön, många av dem i Böda. 

 

Ädellövskog får breda ut sig

Väster om Masteträdsbestånden ligger ett stort lövskogsområde, med gammal ek, bok, ask, hassel och alkärr. På senare år har granen vandrat in och hotar nu att konkurrera bort lövträden. Därför har Sveaskog valt att hugga bort gran här, med början vintern 2010, för att skapa ett större sammanhängande område med ädellövskog. Området kommer inte att betas.

Myllrande våtmarker

Tallkärret (även kallat Offermossen) intill Skäftekärr har förmodligen varit en så kallad sidvallsäng som slogs med lie redan på järnåldern. I senare tid har kärret dikats ut och använts som åkermark. Hösten 2009 började Sveaskog röja och avverka runt den blivande våtmarken och därefter byggdes ett dämme i det tidigare utloppsdiket.

Våtmarken Älgmaden, i norra delen av ekoparken, slogs med lie fram till 1940-talet men dikades sedan ut. Dikningen gjorde att maden torrlades och växte igen med lövsly och barr. Sveaskog har återskapat våtmarken och många våtmarksfåglar har också hittat tillbaka. 

Samma sak har hänt i stora delar av Sverige vilket lett till att det råder stor brist på våtmarker, som är viktiga miljöer för växter och djur. Varje återskapad våtmark blir därför viktig. Dessutom är våtmarker värdefulla som biologiska reningsverk för vatten i landskapet.  Restaureringarna ingår i Projekt 100 våtmarker.

Älgmaden.

Mer betesmark vid Skäftekärr

Alldeles intill Tallkärret har Sveaskog röjt bort barrträd och en del yngre lövträd för att återskapa en hagmark med ek, lind och hassel. Nu finns betesdjur här för att hålla marken öppen. En välbetad strandzon runt våtmarken hindrar igenväxning och gör att den öppna vattenytan bibehålls. Kombinationen av betesmark och våtmark kommer förhoppningsvis att ge området ett intressant växt- och fågelliv.

Aktivt skogsbruk

I ungefär halva ekoparken kommer skogsbruk även fortsättningsvis att bedrivas, men med förstärkt naturhänsyn. Det innebär att även i produktionsskogarna kommer hänsyn tas till natur, kultur och friluftsliv. Trädgrupper, kantzoner och solitära träd kommer att lämnas där det behövs. Med denna förstärkta hänsyn blir den totala naturvårdsarealen i Ekopark Böda 59 procent.

Visste du att...

  • I Ekopark Böda finns några av landets värdefullaste gamla ekar. En del står inne i slutna skogar medan andra står i öppna hagmarker, på lövängar eller i vägkanterna.
  • Gamla jätteekar har stor betydelse för den biologiska mångfalden. En enda ek kan hysa hundratals arter som lever i olika delar, från de grova grenarna till rotsystemet, håligheterna eller den tjocka barken.

Ekopark blir nationalpark?

Böda är en av fyra ekoparker som i Skogsutredningen, helt eller delvis, pekas ut som möjliga framtida nationalparker. Förslagen har nu formulerats i ett regeringsuppdrag. Ekoparkerna omfattas idag av naturvårdsavtal mellan Sveaskog och Skogsstyrelsen. Sveaskog utför åtgärder som ökar naturvärdena och gagnar friluftslivet i ekoparken även under tiden att utredningen pågår. I förekommande fall behöver även skadad skog tas om hand. Alla planerade åtgärder föregås av samråd med respektive länsstyrelse och Skogsstyrelsen.

Läs mer på Naturvårdverkets hemsida

Några projekt i ekoparken

  • Vandringsled för fiskar
    Tillsammans med Sportfiskarna planeras en åtgärd för att skapa vandringsled för gädda och andra fiskar, från Grankullaviken in till Älgmaden.
  • Insats för fornminnen i Sveaskogs Ekopark Böda 
    Tillsammans med arkeologer från Länsstyrelsen i Kalmar genomför Sveaskog en restaurering av järnålderslandskapet Rosendal. Läs mer om arbetet här
  • Återskapande av pelarsal med tuja
    Den storslagna pelarsalen av tujor i Skäftekärr blev svårt sargad av stormarna Gudrun och Per. Sveaskog påbörjade 2018 ett arbete med att återskapa tujaskogen genom att gallra fram yngre tujaträd ur en blandskog intill den gamla tujaskogen. Åtgärden måste göras i flera omgångar för att de yngre träden ska hinna stabilisera sig. 
  • Sand Life
    Länsstyrelsen utförde under hösten 2017 till våren 2018 ett EU-finansierat projekt för att bevara hotade arter på Byrums sandfält i Ekopark Böda. Läs mer om Sand Life och åtgärderna vid Byrum på projektets hemsida. 
  • Avverkningar av Weymouth-tall
    Sveaskog och Länsstyrelsen genomförde under hösten 2017 avverkningar av Weymouth-tall både i naturreservat och i de naturvårdsklassade avdelningarna (NS-bestånd) i övriga ekoparken. Med åtgärden vill Sveaskog och Länsstyrelsen begränsa Weymouth-tallens utbredning. Weymouth-tallen har fått en oönskad spridning, som i ett längre perspektiv kan medföra ett hot mot den inhemska floran. Karaktärsträd och något enskilt bestånd av Weymouth-tall har sparats av kulturhistoriska skäl.
  • Gravfältet vid Fredriksborg 
    Fornlämningsområdet vid Fredriksborg har i många år legat dolt av igenväxande tallskog men under vintern 2009 togs träd och buskar bort för att lämningarna ska kunna beskådas och bevaras. 
  • Björkallén återställd
    Allén längs vägen till Skäftekärr planterades 1904 och är Europas längsta björkallé. På senare år har angränsande äldre tallskog börjat tränga sig på och konkurrera med björkarna. Därför frihöggs björkarna under vintern 2008-2009 och några rötskadade björkar togs ner.  
  • Gammal skog som strövskog
    Tallskogen öster om Tujaskogen gallrades under vintern 2009 för att skapa ytterligare ett strövområde vid Skäftekärr. 

Vad är en ekopark?

  • Sveaskog har skapat 37 ekoparker. En ekopark är ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. 
  • En ekopark är minst 1000 hektar stor och minst 50 procent av den produktiva skogsmarken används som naturvårdsareal. 
  • I våra ekoparker kombinerar vi naturvård och ett hållbart skogsbruk för att öka naturvärden samt skapa områden för rekreation och sociala aktiviteter.
  • Varje ekopark har en egen ekoparksplan som är ett ramdokument för skötseln av ekoparken. Den innehåller bland annat information om natur- och kulturvärden samt naturvårdsmål inom ekoparken.
  • För varje ekopark finns ett ekoparksavtal mellan Skogsstyrelsen och Sveaskog som garanterar att naturvårdsambitionerna i ekoparken följs.
  • Lär dig mer om våra ekoparker