Inventeringar och skogsträdsförädling ska minska törskatesvampens skadliga framfart

Törskatesvampen orsakar stora skador på skogens tallar. Den härjar sedan länge tillbaka i främst Norr- och Västerbotten men den finns även i södra Sverige och har en successivt ökande och oroande spridning. På uppdrag av Sveaskog genomför därför Skogforsk skadeinventeringar i ett antal demoförsök i ung skog för att försöka komma åt problematiken.

Törskatesvampen angriper både äldre och yngre inhemska tallar och de senaste åren har det skett en betydande ökning av angreppen på yngre tall, det vill säga träd som är mellan 10 och 30 år. Att andelen skador på ungskogsbeståndet blivit alltmer omfattande är en väsentlig och oroande utveckling ur såväl ett tillväxtperspektiv som ur perspektivet att skogen behöver anpassas med anledning av klimatförändringarna. 

- De äldre träd som drabbas får topparna förstörda, vilket är illa nog, medan unga träd som angrips löper stor risk att dö inom en tid. Vi har upplevt en ökning successivt under 20 års tid och det är särskilt oroande att ungskogen drabbas i så stor utsträckning, säger Stefan Mattsson som är skogsskötselspecialist på Sveaskog.

Stefan Mattsson säger att det krävs mer kunskap både om varför svampen har ökat i omfattning och om hur det ska gå att minska skadorna som den orsakar.

- Det finns många teorier men ingen vet säkert. Därför krävs det en kraftsamling för att komma till rätta med det här onekligen stora problemet, säger Stefan Mattsson.

Olika former av skötselåtgärder testas för att bromsa angreppen. Bland annat röjning eller gallring i de drabbade bestånden, likaså byte till andra trädslag. En väsentlig del av åtgärderna handlar om att börja redan på frö- och plantstadiet med att ta fram motståndskraftiga plantor genom tallförädling och sedan styra dem till rätt geografi, det vill säga mer skadade områden.

- När vi planterar har historiskt sett högsta fokus varit riktat mot tillväxt medan vi idag ställer om och mer tittar på sjukdomsresistens som en mycket viktig parameter i förädlingen. Det är dock inte enbart problematiken med törskate som vi behöver väga in när vi tar fram nytt skogsodlingsmaterial utan även härdighet och överlevnadsförmåga, särskilt beaktat ett framtida förändrat klimat, säger Roger Törnqvist, platschef på Lagans fröstation som tillhör Svenska Skogsplantor och är en del av Sveaskog.

I Sverige är det Skogforsk som ansvarar för och koordinerar skogsträdsförädlingen för att ta fram ett bättre skogsodlingsmaterial. Skogsstyrelsen är kontrollerande myndighet.

- Det är Skogforsks avelsdata som avgör vilket föräldramaterial vi väljer för framtida fröodlingar. Utmaningen med dessa fröodlingar är att avväga vilka egenskaper som vi tror att framtidens skogar kommer att behöva för att stå emot ett nytt klimat, förändrade och nya skadehot från insekter samt svampsjukdomar. Ett mer diversifierat föräldramaterial är idag säkraste vägen att gå, då skapar vi möjlighet att gallra bort individer som kanske klarar framtiden sämre utan att vi äventyrar den framtida frövolymen, säger Roger Törnqvist.

På uppdrag av Sveaskog ansvarade Skogforsk under förra sommaren för att koordinera och genomföra en skadeinventering i fyra demoförsök planterade 2015 på Sveaskogs marker i Tornedalen. Syftet var att åskådliggöra skillnader i törskatemottaglighet mellan olika fröpartier av tall. Den första inventeringen genomfördes 2018 och då påträffades i stort sett inga törskateangrepp. Inventeringen förra året, sex år efter planteringstillfället, visade däremot att drygt 2,5 procent av plantorna på de inventerade ytorna var angripna vilket tyder på att vi kommer att få se en ökning även framgent. Samtidigt visade skadeinventeringen på en signifikant trend - antalet törskateangrepp per planta minskade med ökad resistens på det fröparti som använts.

Torgny Persson, ansvarig för tallförädlingen i norra Sverige på Skogforsk, har sedan början av 2000-talet studerat spridningen av törskatesvampen. Han har även varit drivande i att lyfta frågan om törskateproblematiken och om vikten av tallförädling för att minska skadorna i norra Sverige.

- Förhoppningen är att demoförsök i törskatedrabbad ungskog ska ge större kunskap om törskatesvampens biologi och hur spridningen ska kunna bromsas, säger Torgny Persson.

Han påpekar även att det förvisso skett en ökning av törskateangreppen men att den snabba stegringen i registrerade observationer även till viss del kan bero på att svampen fått större uppmärksamhet och att det forskas mer om den.

Om törskate:

Törskate är en rostsvamp som sedan tidigare främst är känd för att angripa äldre tallar och där ge upphov till döda toppar, så kallade gaddtallar. Men sedan början på 2000-talet har flertalet inventeringar visat på omfattande törskateangrepp även på unga tallar i främst Norr- och Västerbotten. Angreppen på ungskog tros främst förorsakas av en variant av törskatesvamp (Cronartium flaccidum) som i norra Sverige huvudsakligen värdväxlar med örten skogskovall. Efter ett antal år dör som regel de unga angripna tallplantorna.

Media

Kontakta oss

Stefan Mattsson, skogsskötselspecialist på Sveaskog, 070-662 31 54, stefan.mattsson@sveaskog.se

Roger Törnqvist, platschef på Lagans fröstation, Svenska Skogsplantor, 072-171 73 50, roger.tornqvist@skogsplantor.se