Varierat skogsbruk i praktiken

Sveaskog vill visa vägen till ett mer varierat skogsbruk som kan möta alla de behov och utmaningar som framtiden för med sig. ”Därför krävs en bred palett av verktyg”, säger Anders Almäng, skogsbrukschef på Sveaskog.

Det finns många skäl till att aktivt arbeta med ett mer varierat skogsbruk. Det kan handla om naturvård, klimatfrågor, ekonomi samt riskspridning kopplat till marknadsutvecklingen eller för att förebygga skogsskador orsakade av ett mer extremt väder, sjukdomar eller skadedjur. Men det kan även röra sig om sociala skäl, eftersom allt fler upptäcker skogen som en plats för upplevelser och rekreation.

Som skogsbrukschef på Sveaskog får Anders Almäng ofta frågan hur skogsbruket bör utvecklas för att klara av att hantera alla dessa faktorer samtidigt. Svaret är lika självklart som utmanande; det handlar inte enbart om en lösning:

- Tvärtom behöver vi i ännu högre grad än tidigare arbeta med en mängd olika åtgärder som tillsammans utgör ett mer varierat skogsbruk. Det krävs kort sagt en bred palett av verktyg i verktygslådan. Det ställer stora krav, för det är många beslut som ska tas i skogen varje dag, men det är också väldigt spännande att få vara en del av den här utvecklingen, säger Anders.

Anders Almäng 2560.jpg

De senaste åren har vi sett mer av extremväder, sjukdomar och skadedjur som påverkat landets skogar. På vilket sätt arbetar Sveaskog med klimatanpassning för att möta detta?
- Det handlar mycket om att sköta skogen så att riskerna sprids, genom användning av fler trädslag och skötselmetoder. Dessutom fokuserar vi på att minimera risken för olika typer av skador. Ingen vet exakt hur allvarliga klimatförändringarna blir, men målsättningen är att skapa vitala, robusta och motståndskraftiga skogar för att i framtiden bättre kunna möta både kända och okända utmaningar.

Innebär det här även att vi kommer att få se fler avverkningsformer på Sveaskogs mark?
- Det är en viktig del i ett varierat skogsbruk att vi har många metoder att välja på, väljer avverkningsform utifrån de förutsättningar som råder på varje specifik plats och löpande utvecklar och utvärderar vårt arbete. 

- Andra viktiga delar är att vi utvecklar kvaliteten på insatserna i naturvårdsskogar, byter trädslag där det är lämpligt, jobbar mer med ståndortsanpassning, bränning och artskyddsfrågor och att vi skapar ännu bättre framförhållning i skötseln av skogen för att nämna några exempel. Allt kommer inte att ske överallt på våra skogsmarker, men vi arbetar på bred front för att totalt sett åstadkomma ett mer varierat skogsbruk på vårt markinnehav.

Många har uppfattningar om vilken typ av skogsbruk de föredrar, men alla har inte en tydlig bild av hur olika metoder ser ut i praktiken. Finns det en utmaning i det?
- Utmaningen ligger främst i att det finns nästan lika många intressen i skogen som det finns människor. Vilken typ av skog som efterfrågas skiljer sig åt beroende på vem man frågar. En jägare kan exempelvis ha andra önskemål än en MTB-cyklist, bärplockare eller råvarukund. Men även om åsikterna går isär är min erfarenhet att traditionellt skötta skogar som uppnått en viss ålder brukar uppskattas av de allra flesta.

- Något många inte känner till är att vi redan idag arbetar med omfattande avsättningar för naturvård i vårt skogsbruk. Men vi behöver ändå fortsätta att utveckla hur vi sköter skogen på ett ännu bättre och mer varierat sätt. Skogen växer långsamt. Det tar tid innan vi ser effekterna fullt ut av de förändringar vi gör idag. Därför måste vi redan nu arbeta för att möta inte bara samtidens behov, utan även de som framtiden kan bära med sig.

Exempel på åtgärder som tillsammans ger ett mer varierat skogsbruk

  • Varierade avverkningsformer* 
  • Åtgärder i naturvårdsskogar
  • Trädslagsbyten
  • Åtgärder på hänsynsytor
  • Klimatanpassningar
  • Ståndortsanpassning ("rätt trädslag på rätt plats")
  • Naturvårdsbränningar
  • Gödsling
  • Förädlade plantor
  • Röjning av olika slag (lämnar vid röjning även stammar av rönn, asp, sälg och ek – trädslag som är viktiga för den biologiska mångfalden och som viltfoder)
  • Hantering av betestrycket
  • Skapande av lövskogar
  • Återställande av våtmarker och vattendrag
  • Teknikutveckling 

* Trakthyggesbruk, fröträdsställning, gallring, luckhuggning, blädning, kanthuggning, hyggesfritt med flera