2009-08-18

Namn: Daniel Hägglund

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Examensarbetet utgör en del av jägmästarprogrammet och är utfört på D-nivå.

Sammanfattning

Ökad efterfrågan på virke har lett till ett ökat intresse för och användande av olika produktionshöjande åtgärder. En sådan åtgärd är dikesrensning som innebär att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehålla eller återfå sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. Därför behövs en kartläggning av behovet på deras marker. På samma gång behöver produktionseffekterna och livslängden på dikena utrönas.

Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och dikning samt förfall och livslängd hos diken. Vidare kartlades behovet av dikesrensning på Sveaskogs marker via uppgifter från Riksskogstaxeringen (2003 - 2007).Tidigare studier har visat tillväxtökningar efter dikesrensning från knappt 0,2 till omkring 1,0 m³ per hektar och år. Variationen beror på de studerade beståndens egenskaper, det geografiska läget samt metodiken i de olika studierna. Tillväxtökningen är måttlig de första fem åren och kulminerar vanligtvis ett till tre decennier senare. Skogstillväxten begränsas av grundvattennivån som i sin tur kan sänkas genom dikning eller dikesrensning. Dikets funktion påverkar således grundvattendjupet. Vidare korrelerar virkesförrådet starkt med grundvattennivån. Ett ökat virkesförråd innebär en ökad avdunstning som till viss del kan kompensera en bristande funktion hos diken.

Förfallet hos diken orsakas bland annat av nedrasat material och erosion, hopsjunkning av torv, inväxande vegetation och förnafall. Förfallet kan dessutom påskyndas av tjäle, felaktigt grävda diken eller dikessystem samt åverkan vid drivningsarbetet. Hastigheten på förfallet beror framförallt på torvtäckets tjocklek, markens fuktighet, torvens nedbrytningsgrad, jordart, vattnets hastighet och kvantitet, frostförhållanden och dikessläntens lutning samt till viss del dikningsmetod. Den ungefärliga livslängden på ett dike eller rensningsintervallet är enligt tidigare erfarenheter och studier mellan 20 och 30 år, men variationen är relativt stor.På Sveaskogs produktiva skogsmarksareal utgör den dikade arealen 9 procent. På den andelen har dikena på 16 procent av arealen klassats med ej fungerande diken. Begränsningar från FSC gör att endast 14 procent av arealen kan bli aktuellt för rensning (45 000 ha). Den största arealen med ej fungerande diken återfinns i de två sydligaste marknadsområdena.