Sveaskog testar fjärrstyrda skotare

Det pågår en automatisering av det sven​ska skogsbruket. Som en del i det pågår en spännande utveckling av förarlösa och fjärrstyrda skotare, vilket skulle innebära en förbättrad arbetsmiljö för många maskinförare.​

Arbetsmiljön för maskinförare som kör skördare, markberedare och skotare är fysiskt påfrestande, både vad gäller buller och ojämn terräng.

- Med fjärrstyrning slipper maskinföraren helkroppsvibrationerna. Vi tänker även att markberedning är ett bra användningsområde för fjärrstyrning och som vi gärna skulle testa redan idag. Där utsätts förarna för en hög andel vibrationer under dagen som skulle kunna minskas eller helt uteslutas genom att du inte behöver sitta i maskinen, säger Linnéa Carlsson, teknikspecialist på Sveaskog.

- I det här läget är det skotare som undersöks. För skördare kan det dock vara mer intressant att titta på lösningar där maskinen tillsammans med föraren, genom någon typ av förarstöd, når upp till den fulla potentialen av dagens skördare innan vi börjar prata om förarlösa maskiner, säger Linnea Carlsson.

Projektet är en del av projektet Auto2, ett från början tvåårigt teknikutvecklingsprojekt. Syftet är att utveckla skogsmaskiner mot automatisering och fjärrstyrning för att möta framtidens behov av fossilfria produkter och lösningar. Projektet finansieras av Vinnova och skogsbranschen och är ett samarbete mellan en lång rad universitet och företag, bland annat Sveaskog.

Maskinföraryrket är många gånger ett ensamt yrke. Genom att utveckla fjärrstyrning finns möjligheten att fler kan sitta och jobba tillsammans. Det skulle även kunna innebära en bättre social arbetsmiljö med arbetskamrater på ett annat sätt än vad som många gånger är fallet idag.

Vilka utmanin​​gar måste lösas innan vi får se fjärrstyrda​​ maskiner på bred front i skogen?
- En utmaning är att den som kör inte får samma känsla för hur terrängen ser och känns, eller för hur fort man kör. Det kan i sin tur innebära att maskinen löper större risk för att välta, säger Linnea Carlsson.

Vad gör man då​​ för att m​​inska effekten av riskerna?
​​- Risken med att maskinen kan skena är i det här läget löst genom att en person en person finns nära maskinen med en nödstoppsfunktion. På så sätt kan man säkerställa att en fysisk person har kontroll över maskinen i fält, säger Linnea Carlsson.

- Det görs även olika studier på vilken information som föraren får genom att sitta i hytten och som saknas om man sitter i en arbetsbod i stället. Det man kan fundera på där är hur man jobbar med simulerat motorljud, vibrationer från marken, lutningar etc. i kontrollrumsmiljön, säger Linnea Carlsson. ​

För maskinförarna innebär fjärrstyrd manövrering att de styr skotaren från en relativt närliggande position, i en barack till exempel. Till sin hjälp har de VR-glasögon och handkontroller. Linnea Westerberg, maskinförare på Sveaskog, är en av de som har varit med och testat.

- Det är en helt annan sak att köra skotare på det här sättet. Den stora skillnaden är att man inte rent fysiskt känner hur maskinen beter sig när den rör sig på marken, det kan jag sakna, säger Linnea Westerberg.

För att skapa en känsla av att man som maskinförare sitter i hytten vibrerar handkontrollerna och skickar stötar.

- Det gjorde ingen större nytta utan jag skulle vilja ha en mer autentisk känsla i kontrollerna, säger Linnea Westerberg.

Tror du att du på sikt kommer vara med och köra m​askiner på det här sättet?
- Ja, det tror jag. Det skulle inte förvåna, men det dröjer nog några år till, säger Linnea Westerberg.

 

Andreas Johansson Sveaskog och Morgan Rossander Skogforsk. Foto Skogforsk

Andreas Johansson, Sveaskog, och Morgan Rossander, Skogforsk. Foto: Skogforsk

 

För mer information