Oscar Nordin och Fredrik Olsson

Följ Oscar Nordin och Fredrik Olsson som cyklar genom Ekopark Storklinten. Funkar skidbacken för cykel? Och finns det alls någon fisk i Fisklösträsket? 

Ekopark Storklinten

  • Läge: Cirka 2,5 mil nordväst om Boden i Norrbotten.
  • Storlek: 1 542 hektar.
  • Typiska arter: Asp, björk och pärluggla. 
  • Upptäck: Lövrika blandskogar, branta bergssluttningar och gamla fångstgropar.

Oscar Nordin och Fredrik Olsson

  • Rastlösa och påhittiga kompisar från Umeå och Boden.
  • Cyklar och löper gärna, men är sällan ute på flerdagarsäventyr.
  • "Vi ser fram emot ett äventyr som även familjen kan haka på vid vissa ställen."

Dag 1

Dagen kom då vi skulle besöka Ekopark Storklinten och dagen till ära bjöd vädret på solsken. Vi handlade mat och packade bilen som familjen skulle ta för att möta upp vid kvällslägret. Fredrik och jag lastade våra cyklar på fyrhjulingen som skulle ta oss in mot ekoparken via grusvägar. Efter cirka två mil närmade vi oss ekoparken och det blev dags att lasta av cyklarna och gömma undan fyrhjulingen som snällt fick vänta utanför.

Vårt mål var att besöka samtliga sevärdheter i parken och vår första anhalt var Gruvberget med de gamla gruvhålen på toppen. Enligt Fredrik var leden dit, som inte fanns på någon annan karta än broschyren vi hade, helt klart cyklingsbar. Detta visade sig stämma, för Fredrik iaf. Själv blev jag attackerad av myggor stora som mindre apachehelikoptrar så fort jag inte rörde mig tillräckligt fort. Vi fann dock både gruvhål och jätteaspar på vår väg som gjorde det värt det.

Nästa stopp var planerat till Hundsjön där vi kommit överens om att möta upp familjen för övernattning. Vi rullade därför rakt genom snårskog ner mot Hundsjön. Vår familj hade dock slagit läger vid fel sjö och vi fick snabbt ta fram en ny rutt för att i stället ta oss till Fisklösträsket. Framme vid sjön grillades det för fullt när vi anlände och barnen njöt av omgivningarna och fiskade, cyklade, sprang omkring och letade hjortron och blåbär. Vi fick även själva prova på fiskelyckan, men namnet på sjön talade sitt tydliga språk och inget nappade. När klockan började bli sent flyttade vi oss en bit från vindskyddet och hittade en fin tältplats uppe på en tallmo.

Dag 2

Morgonen efter fortsatte vädret att vara med oss och vi pratade ihop oss om dagens rutt, då vi skulle ta oss igenom större delen av ekoparken. Första anhalt för dagen blev Hundsjön som uteblev dagen innan. Denna visade sig vara riktigt fin med grillplats och ramp ner till vattnet.

Hembrännarkojan en bit därifrån var inte helt lätt att hitta, vilket förmodligen var meningen med dess placering. Vi fann den i en brant och den var rätt så förfallen, inte allt för mycket kvar av stugan. Nästa mål på turen var att försöka leta efter växterna guckusko, samt trolldruva. Guckuskon är en högväxt, kraftig orkidé, som ska vara känd för sin stora vackra blomma. Skulle inte påstå att mina botaniska kunskaper är de bästa, men vi hade försökt göra vår hemläxa för att veta hur de såg ut. Tyvärr hade blommorna hunnit vissna bort innan vi hittade dem.

Storklintens skidanläggning var nästa stopp, där vi hade bestämt oss för att bestiga toppen för att sedan kunna få cykla downhill ner. På vägen dit passerade vi en myr som var alldeles orange av hjortron, så vi var tvungna att stanna och äta några, innan vi rullade in mot skidanläggningen. Väl på toppen av Storklinten var det dags för lunch och det började blåsa upp för oväder. Vi sökte skydd i den gamla startkuren högst upp och lagom till maten var uppäten började vädret att lätta, och Fredrik var lycklig som ett litet barn över att få cykla nerför berget. Det gick även att hitta några hopp till vår förtjusning. Det borde kunna finnas förutsättningar för att göra denna backe än mer cyklingsbar i framtiden.

Efter lunchen väntade den (sett i efterhand) kanske roligaste delen av äventyret. Eftersom vi redan hade besökt Fisklösträsket, så valde vi att köra en något annorlunda väg i jakten på Ormgranen. I Fredriks värld var den enda skillnaden att vi behövde passera ett litet dike på den nya rutten. Vid det första besöket av detta dike hade herr bäver varit framme och arbetat idogt. Vårt ”dike” var plötsligt över 100 m brett. Vi kände inte att det var läge att passera över på detta ställe och vi kände en viss oro över om det ens skulle gå att passera längre ner, eller om vi skulle behöva ta oss runt tillbaka för att kunna finna vår ormgran.

Längre ner längs ”diket” fann vi dock en plats som vi kunde passera, endast omkring sex meter brett. Fredrik fick börja balansera över, men trots mina stora förhoppningar om att han skulle ramla i klarade vi båda oss över förvånansvärt torra.

Vi letade länge efter denna ormgran, hann till och med hitta en gammal koja, innan vi till slut hittade den. Det visade sig att vi troligen sett flera ormgranar tidigare i vårt liv utan att ens veta om att det är en ormgran, men nu vet vi det till nästa gång. Vi tog oss upp på cyklarna igen för att börja leta reda på fyrhjulingen som skulle kunna ta oss hem igen, nöjda och glada efter denna trevliga tur i Ekopark Storklinten.

Hundsjön är en riktigt fin grillplats med ramp ner till vattnet.

Ta en närmare titt på rutten. Den blå slingan är den planerade rutten, och den orangea den faktiska rutten.

Fler äventyr finns runt hörnet

Möt alla våra äventyrare

Alla äventyr