Per och Helena Isaksson

Följ Per och Helena Isaksson som vandrar och cyklar genom gammelskogen i Ekopark Tjadnes-Nimtek. Hittar de till ekoparksbänken?

Ekopark Tjadnes-Nimtek

  • Läge: Mellan Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbotten.
  • Storlek: 22 500 hektar.
  • Typiska arter: Kungsörn, garnlav och tjäder.
  • Upptäck: Gammelgranskog och mjuka lågfjäll.

Per och Helena Isaksson

  • Vana friluftsmänniskor från Piteå.
  • Trivs bäst i fjällen med skoter, skidåkning, jakt och fiske.
  • "Vi ser fram emot att vandra i förhoppningsvis orörd natur och gammelskog, och hoppas på ett ovanligt djurmöte."

Dag 1

Uppstigning hemma i Piteå 08.00, en snabb frukost, lasta packningen och påbörja bilturen upp mot Arjeplog full av entusiasm. Väl på plats i Ekopark Tjadnes-Nimtek kör vi ut cyklarna till vår slutstation på vandringen, så att de är på plats när vi vandrat klart och cykling står på schemat. Sen bär det i väg efter en skogsbilväg, som börjat växa igen, för starten på vår vandring. Nu kör vi!

Nu är det med stor förväntan vi startar vår vandring vid vägslutet av Nimtekvägen strax öster om sjön Tjålmage. Vi kommer ganska direkt till lite ungskog, det är lite snårigt och kuperat. Efter cirka 1 km kommer vi in i skogen vi längtat att vandra i, gammal granskog med inslag av tallar. Här skrämmer vi upp 5-6 tjädrar som snabbt försvinner in bland granarna. Det verkade vara årets kull, inga större tjädrar som kan skrämma livet ur en när de flyger upp.

Nu närmar vi oss Nimteksjön där vi planerat för en lättare lunch. Vägen ner mot sjön blir sämre ju längre ner vi kommer. Väl där framme, efter cirka 4 km, så blir det lite fiske. Vid sjön blir det kaffe och smörgåsar och en välförtjänt vila.

Här vid sjön hittar vi det första spåret av människor, förutom i början av sträckan där det fanns ungskog som var planterad. En liten, gammal stuga med en form av enklare eldstad där inne.

Efter en välbehövd vila fortsätter vi österut cirka 8 km mot sjön Duolvvure. Men först ska vi över Nimtekbäcken som jag gruvat lite för. Dock helt i onödan då den var cirka 4 m bred men med stenar upp i dagen, så att ta sig över den var inget problem. Det visar sig bli en tuff vandring med en hel del myrar vi snirklar oss runt och en hel del sten. Gäller att se sig för var man sätter fötterna. Myggen blir besvärligare men så länge vi går så märker man mindre av dessa blodsugare.

Så vi traskar på utan några längre pauser. Något större djurliv upptäcker vi inte, men vi pratar en hel del under vår väg. (Tror Helena pratade på för att skrämma bort eventuella björnar). Men vi får ändå se en hel del lavskrikor.

Till slut börjar vi äntligen se sjön Duolvvure och vi är ganska möra nu. Klockan närmar sig 17.00. Då kommer vi fram till ett litet blått streck enligt kartan som visar sig var en bäck på cirka 4 m. Vad gör vi nu? Trötta och hungriga så ser jag bara i min hjärna hur vi måste gå runt hela sjön och då förhoppningsvis utan någon annan bredare bäck. Men vi har tur, efter att ha följt bäcken uppströms cirka 50 m så kan vi vada över bäcken utan problem.

Därefter är det bara 500 m till vår underbara övernattningsplats. Den visar sig vara över förväntan (eller så var vi så trötta att vi uppskattade det mesta 😊). Snabbt som bara den så reser vi tält, lagar mat och äter den godaste middagen man kan tänka sig efter en lång vandringsdag: snabbmakaroner och älgköttbullar, helt magiskt gott. Här hinner jag också prova fiska lite utan någon större framgång.

Kvällen och natten är blåsig vilket vi uppskattar för myggen fanns inte på övernattningsplatsen. Natten går med sömn som är lite si och så, men morgonen kommer och vi kliver upp och gör lite frukost. Kikar på vädret som lovar regn på eftermiddagen. Vi ska vandra cirka 14 km och cykla cirka 23 km, så med denna väderprognos beslutar vi oss för att korta ner vår vandring med någon km. Det visar sig vara ett klokt val.

Dag 2

Vi börjar gå från sjön norrut cirka 1 km, och här har vi en stig som kommer att vara den enda vi snubblar på. Så lätt det är att gå efter en stig! Nu måste vi dock lämna stigen för att bege oss västerut. Det är en fin lättvandrad terräng som vi nu beger oss in i, men inget varar för evigt. Efter cirka 2 km kommer vi till den klart tuffaste passagen. Går det inte upp så går det ner, och brant var det. Jag vet inte om det var rullstensåsar som skapats av inlandsisen, det kan vara så. Vi försökte följa åsarna så gott det gick men de drog i väg från vår kurs så till slut blev vi tvungna att vandra upp och ner och upp och ner osv. TUFFT blev det men vacker terräng på bild åtminstone.

Vi beslutade att hoppa över toppbestigningen av Jäddnjabuovdda vilket var ett klokt beslut. För efter rullstensåsarna (eller vad det nu är) var man ganska mör och farten var inte hög under dessa 2 km.

Men efter dessa hårda km så blev ändå terrängen bättre. Efter en välbehövd lunch med Bullens pilsnerkorv på menyn så började ändå lite ork hitta tillbaka. Nu var det bara sluttampen på vandringen kvar. Den blandade och gav med både bra och fina partier och lite sämre partier. Nu gick vi för att komma till cyklarna. Vi hade inte sett mycket av mänskliga spår men i slutat av vandringen fanns en äldre båt.

Så kommer vi fram till våra cyklar och nu är det bara sluttampen kvar, men vi måste ju hitta ekoparksbänken vid Lomtjärn. Nu hade regnet börjat komma men kändes helt okej ändå. Det var ju bara cyklingen kvar på cirka 23 km. Vi cyklade mot Stor-Laxsjön och Lomtjärn, men ekoparksbänken var inte lätt att hitta. Vi letade lite i blindo tills vi hittade den efter att ha vandrat efter sjökanten ett tag. Sen såg vi att det fanns röda markeringar vid stigen ner till bänken, dock inte lätt att se ändå. Bilden blir bara på bänken eftersom vi inte var så sugna att sitta på en blöt bänk, men vackert till är den.

Nu är det bara 20 km kvar i regnet men det känns helt okej efter en härlig och tuff vandring i Nimteks urskog. Precis innan vi är framme vid bilen så får vi se en kungsörn sväva förbi, mäktigt. Här tar vårt äventyr slut. Lyckliga och trötta lastas cyklarna för hemfärd.

Naturen är magisk, med mycket varierande terräng. Här går man i obanad terräng utan stigar där allt är orört.

Ta en närmare titt på rutten.

Fler äventyr finns runt hörnet

Möt alla våra äventyrare

Alla äventyr