Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Ungdomar lär sig om livet under ytan

Praktisk undervisning om vattnets djur och natur ger skolungdomar ökad förståelse för vad som krävs för att ekosystemet i ett vattendrag ska fungera. Genom initiativet Skolsläpet delar Mörrums Kronolaxfiske med sig av sina kunskaper till den yngre generationen.

Iklädda vadarbyxor och med vattenkikare i hand får ungdomar i Mörrumstrakten lära sig mer om livet i vattnet. Den praktiska utbildningen är en del i Sveaskogs satsning på kunskapsdelning.

– Vi jobbar med forskning och biologisk återställning och kunskapsdelning är en viktig del i detta. Dessutom är det roligt. Jag tycker vi har hittat ett bra koncept som andra gärna får ta efter, säger Ida-Maria Rigoll, Sveaskogs platschef vid Mörrums Kronolaxfiske.

Utgångspunkten för konceptet är ett bilsläp lastad med all tänkbar utrustning för att lära sig mer om vattnets djur och natur, därav namnet Skolsläpet. Utbildningen sker i samarbete med lärare från Blekinges Fiskevårdslinje, men det finns tydliga mallar och instruktioner så att i stort sett vem som helst kan hålla i utbildningen. Med all utrustning på ett släp är det dessutom möjligt att förflytta utbildningen, exempelvis till havet.

Mer än bara fisk

Skolsläpet föddes för tre år sedan, då Mörrums Kronolaxfiske ansökte om och fick beviljat pengar från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, för att starta en mer permanent utbildningsinsats vid Mörrumsån. Tidigare hade de haft sporadiska utomhuslektioner och fältbesök.

– Vi ville göra undervisningen till en del av vår verksamhet. Under torkan 2018 fick vi många frågor från skolungdomar om varför det låg död fisk utmed ån och vi ville lära dem hur ån fungerar, säger Ida-Maria Rigoll.

Även om laxfisket har en central plats i Mörrum, handlar Skolsläpet om mer än bara fisk.

– Vi pratar om hela ekosystemet – vad man behöver göra för att djur och natur ska må bra. Målet är att nästa generation ska lära sig och bry sig om det. Om man vet hur något fungerar så vill man inte fördärva det, säger Ida-Maria Rigoll.

Lärdomar från historien

Mörrumsåns historia är också en viktig ingrediens i utbildningen. Ån har spelat en viktig roll genom åren, inte minst för att flotta ektimmer. På 1730-talet fattades beslutet att rensa Mörrumsån på sten för att förenkla flottningen. Man uppfann till och med ny teknik för att lyfta stenarna ur vattnet. Nu, nästan 300 år senare, pågår restaureringen av ån.

– Vi undervisar kring hur vi jobbar med restaurering och biologisk återställning, vilka processer som ingår och vad de får för effekt. Men vi pratar också om varför Mörrumsån har flottledsrensats, vilka effekter det får när man rensar en å på stockar och stenar samt om varför vi människor har gjort saker som påverkar naturen negativt – att allt skett utifrån den kunskap vi hade där och då. Vi vill ge ungdomarna en bred bild, säger Ida-Maria Rigoll.

Skolsläpet är del av kursplanen

Flera skolor i regionen använder sig av Skolsläpet för att undervisa sina elever. Men Norrevångsskolan i Mörrum har tagit det hela ett steg längre och gjort den praktiska undervisningen till ett stående inslag på schemat för årskurs 7.

– Som lärare kan jag få in kursplanen på ett naturligt sätt samtidigt som vi knyter kontakter med näringslivet. Våra ungdomar får en praktisk upplevelse på hur miljön vid Mörrumsån ser ut just nu och hur vi ska arbeta för att få ett lyckat miljöresultat i framtiden. De får en fulländad upplevelse och befäster sin kunskap på ett djupare plan, kommenterar Therese Ruben, lärare i matte, NO och teknik vid Norrevångsskolan.

Ida-Maria Rigolls förhoppning är att fler årskurser på fler skolor ska använda sig av Skolsläpet i sin undervisning. Hon ser också möjligheter att erbjuda allmänheten ett par utbildningsdagar per år.

– Jag tror mycket på cirkulär ekonomi. Att vi inte bara nyttjar en resurs utan också ger tillbaka och tar hand om den så att den ska finnas för framtida generationer. Det här kan vi göra tack vare att vi är ett statligt bolag, det är inget vi tar betalt för.

 

I bildspelet kan du se bilder från tidigare skolbesök vid Mörrumsån

  • Elfiskeverktygen bedövar fisken en stund, tillräckligt länge så att man hinner fånga fisken med håv. All fisk släpps sedan tillbaka i vattnet.

  • Artbestämning innan sjundeklassarna kommer. Simon Eklund, Erik Persson och Joel Fredriksson från fiskevårdslinjen artbestämmer vattenlevande insekter.

  • Att gissa hur gammal fisken är visar sig vara svårt.

  • Joel Fredriksson hjälper Liam Sandberg och Rashad Hafez att leta vattenlevande insekter under stenar ute i vattendraget.

  • Det är inte särskilt lätt att komma upp från vattnet trots att vattennivån är låg.

  • Liam Sandberg försöker artbestämma en insekt som Klara-Fina Pettersson håller med pincett.

  • Håven funkar bra som stöd. Ebba Fohlin går först.

  • Barnen verkar trivas i vattnet. Simon Eklind från fiskevårdslinjen instruerar.

  • Henric Persson delar sin tid mellan Mörrumsån och fiskevårdslinjen.

  • Trollslända.

  • Flickslända.

  • Vattenkikarna är populära. Med dem ser man tydligt vad som rör sig i vattnet. Ludvig Rasmusson kikar efter vad som finns på botten.

För mer information:

Insatser vid Mörrumsån

  • Mörrums Kronolaxfiske är en del av Sveaskog som bedriver fiske och vattenskötsel i ett av Sveriges bästa sportfiskevatten, Mörrumsån i Blekinge.
  • I Mörrumsån har människan under minst tre hundra år förändrat förutsättningarna för fiskens lek och vattnets naturliga rörelser på minst 1 500 platser.
  • Mörrums Kronolaxfiske har under tio års tid arbetat med vattenvård och restaurering av ån för att gynna den biologiska mångfalden i Mörrumsån.
  • Under 2018 startades initiativet Skolsläpet som har för avsikt att lära skolungdomar mer om djur och natur i svenska vattendrag i allmänhet och Mörrumsån i synnerhet.