Iklädda vadarbyxor och med vattenkikare i hand får ungdomar i Mörrumstrakten lära sig mer om livet i vattnet. Den praktiska utbildningen är en del i Sveaskogs satsning på kunskapsdelning.

– Vi jobbar med forskning och biologisk återställning och kunskapsdelning är en viktig del i detta. Dessutom är det roligt. Jag tycker vi har hittat ett bra koncept som andra gärna får ta efter, säger Ida-Maria Rigoll, Sveaskogs platschef vid Mörrums Kronolaxfiske.

Utgångspunkten för konceptet är ett bilsläp lastad med all tänkbar utrustning för att lära sig mer om vattnets djur och natur, därav namnet Skolsläpet. Utbildningen sker i samarbete med lärare från Blekinges Fiskevårdslinje, men det finns tydliga mallar och instruktioner så att i stort sett vem som helst kan hålla i utbildningen. Med all utrustning på ett släp är det dessutom möjligt att förflytta utbildningen, exempelvis till havet.

Mer än bara fisk

Skolsläpet föddes för tre år sedan, då Mörrums Kronolaxfiske ansökte om och fick beviljat pengar från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, för att starta en mer permanent utbildningsinsats vid Mörrumsån. Tidigare hade de haft sporadiska utomhuslektioner och fältbesök.

– Vi ville göra undervisningen till en del av vår verksamhet. Under torkan 2018 fick vi många frågor från skolungdomar om varför det låg död fisk utmed ån och vi ville lära dem hur ån fungerar, säger Ida-Maria Rigoll.

Även om laxfisket har en central plats i Mörrum, handlar Skolsläpet om mer än bara fisk.

– Vi pratar om hela ekosystemet – vad man behöver göra för att djur och natur ska må bra. Målet är att nästa generation ska lära sig och bry sig om det. Om man vet hur något fungerar så vill man inte fördärva det, säger Ida-Maria Rigoll.

Lärdomar från historien

Mörrumsåns historia är också en viktig ingrediens i utbildningen. Ån har spelat en viktig roll genom åren, inte minst för att flotta ektimmer. På 1730-talet fattades beslutet att rensa Mörrumsån på sten för att förenkla flottningen. Man uppfann till och med ny teknik för att lyfta stenarna ur vattnet. Nu, nästan 300 år senare, pågår restaureringen av ån.

– Vi undervisar kring hur vi jobbar med restaurering och biologisk återställning, vilka processer som ingår och vad de får för effekt. Men vi pratar också om varför Mörrumsån har flottledsrensats, vilka effekter det får när man rensar en å på stockar och stenar samt om varför vi människor har gjort saker som påverkar naturen negativt – att allt skett utifrån den kunskap vi hade där och då. Vi vill ge ungdomarna en bred bild, säger Ida-Maria Rigoll.

Skolsläpet är del av kursplanen

Flera skolor i regionen använder sig av Skolsläpet för att undervisa sina elever. Men Norrevångsskolan i Mörrum har tagit det hela ett steg längre och gjort den praktiska undervisningen till ett stående inslag på schemat för årskurs 7.

– Som lärare kan jag få in kursplanen på ett naturligt sätt samtidigt som vi knyter kontakter med näringslivet. Våra ungdomar får en praktisk upplevelse på hur miljön vid Mörrumsån ser ut just nu och hur vi ska arbeta för att få ett lyckat miljöresultat i framtiden. De får en fulländad upplevelse och befäster sin kunskap på ett djupare plan, kommenterar Therese Ruben, lärare i matte, NO och teknik vid Norrevångsskolan.

Ida-Maria Rigolls förhoppning är att fler årskurser på fler skolor ska använda sig av Skolsläpet i sin undervisning. Hon ser också möjligheter att erbjuda allmänheten ett par utbildningsdagar per år.

– Jag tror mycket på cirkulär ekonomi. Att vi inte bara nyttjar en resurs utan också ger tillbaka och tar hand om den så att den ska finnas för framtida generationer. Det här kan vi göra tack vare att vi är ett statligt bolag, det är inget vi tar betalt för.

I bildspelet kan du se bilder från tidigare skolbesök vid Mörrumsån