Naturvärden

Naturen i Ekopark Böda växlar från det allra kargaste till det mest färgsprakande. För att bevara mångfalden av arter måste Bödas kulturlandskap skötas. Här nedan ser du några av åtgärderna som Sveaskog arbetar med i Ekopark Böda för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. 

Mer ängstallskogar i framtiden

Årtusenden av bete på Bödas kalkrika marker har skapat unika ängstallskogar. Rester av de tidigare så omfattande ängstallskogarna finns i ekoparkens norra del. På dessa kalkrika marker bedrevs tidigare utmarksbete, vilket skapade öppna skogar med en stor artrikedom. De senaste hundra åren har betet försvunnit och markerna vuxit igen. Sedan 2007 är korna tillbaka tack vare ett samarbete mellan Sveaskog, Länsstyrelsen och lokala lantbrukare. En lång rad sällsynta arter frodas igen, så som orkidéerna vit skogslilja och kärrknipprot.

I Vargeslätts naturreservat går numera kor på skogsbete för att återskapa cirka 150 hektar ängstallskog. De är del i ett projekt som Sveaskog driver tillsammans med WWF och Länsstyrelsen i Kalmar län. Genom att öppna upp skogarna återskapas en säregen skogstyp och en mängd olika växter gynnas som tidigare trängts undan.

Ängstallskog

Sällsynta orkidéer

I kalkkärren står bland annat kärrknipprot, flugblomster och ängsnycklar. En karaktärsart för ängstallskogarna är vit skogslilja som inte växer så rikligt någon annanstans. Den vackra, vita orkidén fascinerade redan Carl von Linné vid hans Ölandsbesök 1741. Tvåblad och spindelblomster är andra orkidéer som frodas i de kalkrika ängstallskogarna.

Vit skogslilja (kallas även svärdsyssla).

Ädellövskog får breda ut sig

Väster om Masteträdsbestånden ligger ett stort lövskogsområde, med gammal ek, bok, ask, hassel och alkärr. På senare år har granen vandrat in och hotar nu att konkurrera bort lövträden. Därför har Sveaskog valt att hugga bort gran här, med början vintern 2010, för att skapa ett större sammanhängande område med ädellövskog. Området kommer inte att betas.

Myllrande våtmarker

Tallkärret (även kallat Offermossen) intill Skäftekärr har förmodligen varit en så kallad sidvallsäng som slogs med lie redan på järnåldern. I senare tid har kärret dikats ut och använts som åkermark. Hösten 2009 började Sveaskog röja och avverka runt den blivande våtmarken och därefter byggdes ett dämme i det tidigare utloppsdiket.

Våtmarken Älgmaden, i norra delen av ekoparken, slogs med lie fram till 1940-talet men dikades sedan ut. Dikningen gjorde att maden torrlades och växte igen med lövsly och barr. Sveaskog har återskapat våtmarken och många våtmarksfåglar har också hittat tillbaka. 

Samma sak har hänt i stora delar av Sverige vilket lett till att det råder stor brist på våtmarker, som är viktiga miljöer för växter och djur. Varje återskapad våtmark blir därför viktig. Dessutom är våtmarker värdefulla som biologiska reningsverk för vatten i landskapet.  Restaureringarna ingår i Projekt 100 våtmarker.

Älgmaden.

Mer betesmark vid Skäftekärr

Alldeles intill Tallkärret har Sveaskog röjt bort barrträd och en del yngre lövträd för att återskapa en hagmark med ek, lind och hassel. Nu finns betesdjur här för att hålla marken öppen. En välbetad strandzon runt våtmarken hindrar igenväxning och gör att den öppna vattenytan bibehålls. Kombinationen av betesmark och våtmark kommer förhoppningsvis att ge området ett intressant växt- och fågelliv.

Aktivt skogsbruk

I ungefär halva ekoparken kommer skogsbruk även fortsättningsvis att bedrivas, men med förstärkt naturhänsyn. Det innebär att även i produktionsskogarna kommer hänsyn tas till natur, kultur och friluftsliv. Trädgrupper, kantzoner och solitära träd kommer att lämnas där det behövs. Med denna förstärkta hänsyn blir den totala naturvårdsarealen i Ekopark Böda 59 procent.

Vad tycker du om sidan?

Hjälp oss att bli bättre genom att berätta vad du tycker om sidan. Vi tar tacksamt emot dina synpunkter.