Kulturhistoria

Kilsbergen är en gränsbygd inte bara geografiskt utan också ur kulturhistoriskt perspektiv. Slättbygden nedanför förkastningsbranten har en gammal befolkningshistoria, liknande Mälardalens. Uppe i branten ligger otaliga fornborgar som antagligen var tillflyktsorter under oroliga tider.

Finnskogar

Själva Kilsbergen och de anknytande skogsbygderna i väster och norr har en betydligt senare koloniseringshistoria som är gemensam för Bergslagens skogsbygder, med fäboddrift, uppvaknande järnhantering och finska kolonisatörer. Kilsbergen tillhör ett av Sveriges äldsta finnkolonisationsområden, där nybyggarna slog sig ner redan i slutet av 1500-talet.

Gammalt bergsbruk

Bergslagen var under 1500-1800-talen ett centrum för järnframställning i Europa och Kilsbergen har en lång tradition av berg- och skogsbruk. Hyttdrift är belagd åtminstone sedan medeltiden och redan 1554 finns elva hyttor uppräknade i en bergskattelängd härifrån. På 1600-talet skedde en kraftig expansion med nyetableringar och ombyggnationer av olika hyttor. År 1640 var hela 21 hyttor i drift. Vid 1800-talets slut fanns åtta verksamma hyttor kvar i hela bergslaget. Skogarna i Ekopark Kilsbergen har alltså med olika intensitet nyttjats av bergsbruket i åtminstone ett halvt årtusende.

Torpare i Kilsbergen

I Kilsbergens skogar finns spår av många gamla torp som byggdes under järnbrukets storhetstid på 1600- och 1700-talet. Torparen hade ett strävsamt liv. Han arrenderade mark i utbyte mot arbete inom bergsbruket och samtidigt skulle han bruka sina torpmarker. Som bränsle i hyttornas masugnar användes träkol. Under 1800-talet började skogen tryta och det blev slutet för Bergslagens järnframställning. Torpen övergavs och många torpare sökte sig till städerna för att hitta arbete.

Kulturmiljövård

Att identifiera, bevara och sköta kulturvärden är en viktig del i Sveaskogs ekoparksarbete. Information om samtliga kulturlämningar som registrerats under ekoparksinventeringen kommer att överlämnas till Länsstyrelsen i Örebro län. Enskilda kulturlämningar kommer efter samråd med berörda myndighetspersoner att huggas fram och skyltas för allmänheten.

Vad tycker du om sidan?

Hjälp oss att bli bättre genom att berätta vad du tycker om sidan. Vi tar tacksamt emot dina synpunkter.