Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Branden - viktig för naturvärden och biologisk mångfald

Branden är viktig för skogens ekologi. Att starta kontrollerade skogsbränder är därför en väl beprövad och viktig naturvårdande insats som Sveaskog återkommande använder.

Som en del i Sveaskogs långsiktiga inriktning ökar vi de kommande åren våra satsningar på aktiv naturvårdande skötsel, bland annat genom kontrollerade bränder. Inom ramen för inriktningen genomförde Sveaskog två kontrollerade bränningar på sammanlagt 106 hektar. Bränderna ägde rum i Ekopark Ejheden, i nordöstra Dalarna, i början av juni 2021.

Förutom en större bränning i ett område med äldre skog, yngre restaureringsskog och hyggen, testades även hyggesbränning under fröträd i större skala. Metoden var tidigare vanlig vid föryngring efter avverkning, men har de senaste decennierna ersatts av markberedning med sådd eller plantering.

- Vi tyckte det var spännande och en lämplig plats att testa det på, säger Jonas Björklund, miljö- och naturvårdsspecialist på Sveaskog i södra Norrland.

Kräver noggrann planering

Att genomföra och planera naturvårdsbränningar har Sveaskog gjort länge. Ofta sker det i samarbete med Skogsstyrelsen, länsstyrelser och andra markägare. Genomförandet kräver noggrann planering och gynnsamma förhållanden. Beslut om att bränna tas ofta med väldigt kort varsel och kan med lika kort varsel ställas in.

För att få till en bra bränning behöver förutsättningarna vara optimala. Det får inte vara för varmt och torrt och det får inte vara för blött. Vindarna får inte vara för kraftiga eller helt plötsligt byta riktning. En jämn och svag vind som blåser mot avgränsningarna för själva branden, en sjö/vattendrag eller en annan barriär.

Gynnsamma förutsättningar

Förutsättningarna under bränningarna i Ejheden var väldigt gynnsamma, enligt Jonas Björklund. Han är nöjd med genomförandet och planeringen, och är även noga med att lyfta den goda dialogen och samarbetet med Skogsstyrelsen.

- Genomförandet gick jättebra och det brann länge. När vi lämnade över ansvaret vid 21.30 brann det fortfarande. Det var torrt i det översta marklagret, men fuktigare en bit ner, säger Jonas Björklund och tillägger att man hade en helikopter redo att vattenbomba om det skulle behövas.

- Men den behövde aldrig ingripa, säger han.

I södra Norrland och norra Dalarna finns det många skogar som är präglade av brand och som lämpar sig för naturvårdsbränningar. Enligt Jonas Björklund planerar man redan nu för fler bränder. Men i nuläget vet han inte helt säkert när det kan bli av, utan det beror på väderförutsättningarna. 

 

Fakta

  • Den nordliga barrskogen och dess ekologi har under årtusendena präglats av brand. Många av de arter som lever i de boreala skogarna är beroende av den miljö och de substrat som uppstår efter en brand för sin överlevnad. Historiskt har det brunnit mycket i svenska skogar. Till och med början av 1900-talet brann enorma arealer på ett par hundra tusen hektar varje sommar.
  • I och med att skogen fick större ekonomisk betydelse blev skogsägare, skogsbranschen och samhället bättre på att förebygga och snabbt släcka bränder. Det har inneburit att det nu för tiden brinner väldigt lite skog i Sverige. Det stora skogsbrandsåret 2018 brann sammanlagt runt 25 000 hektar, vilket motsvarar en dryg promille av Sveriges produktiva skogsmark (23 miljoner hektar).
  • Detta har inneburit att många vedlevande insekter som beroende av de substrat som branden skapar har blivit färre. Genom att aktivt och kontrollerat bränna skogar skapas gynnsamma förutsättningar för många vedlevande insekter att leva vidare eller återetablera sig i landskapet.
  • När tallar brinner får de så kallade brandljud på stammen. När brandljuden blir kådindränkta blir tallarna motståndskraftiga och kan leva länge. När de sedan dör - och antingen faller till marken eller förblir stående - pågår förmultningen väldigt länge, vilket gynnar arter kopplade till gammal död ved.