Nya vindar blåser för björken

Från 1950 till slutet av 1970-talet var skogsindustrins behov av björk marginell. Nu blåser emellertid andra vindar. Intresset för björk ökar, både som timmer och massa och som bidrag till ett mer hållbart skogsbruk. I Sveaskogs långsiktiga strategi ingår därför att avsevärt öka volymen av förädlad björk.

För Sveaskogs skogsbrukschef Fredrik Klang är det hög tid att lyfta fram björken till en plats den förtjänar. Och, som han säger, det är bättre att möta ett förändrat klimat med tre trädslag än med två.

– Och då är det mer logiskt att bygga vidare på ett inhemskt och välkänt trädslag som redan finns etablerat i landet, säger han.

Alltså björk, som är både stabilt och efterfrågat.

Avgörande för ett lyckat resultat är då förädlade björkplantor av hög kvalitet som sätts på rätt plats. Enbart naturlig föryngring räcker inte och håller heller inte den kvalitet som efterfrågas; snabb tillväxt och raka träd utan klykor med få men friska kvistar.

Svenska björkfrön blir plantor i Finland

Under många år har Svenska Skogsplantor, som är ett affärsområde inom Sveaskog, skördat björkfrön från fyra plantager i södra Sverige. Fröna drivs i nuläget upp till plantor i Finland som får återvända till Sverige där de planteras ut och får växa till sig.

När nu björkföryngringen planeras att öka över hela landet driver Skogforsk i samarbete med bland annat Sveaskog ett projekt i Sävar utanför Umeå som ska utmynna i två nya plantager för norrländskt björkfrö. Ansvarig för björkförädlingen i norr är Sara Abrahamsson.

– Det är stor skillnad mellan norr och söder, förklarar hon. En björkplanta från södra Sverige överlever inte här uppe. Vill man i norr utnyttja björkens fulla potential bör fröet ha samma bakgrund.

Förädling ger starkare björkar

Skogforsk bedriver forskning och förädling av skogsträd i Sverige. Målet är att ta fram ett plantmaterial med god tillväxt och hög motståndskraft. Och som dessutom kan bidra till en beredskap att möta framtida klimatförändringar.

Skogsträdförädling innebär att man väljer ut, testar och jämför ett stort antal trädindivider. De lämpligaste träden korsas med varandra för att skapa en ny generation träd som planteras ut i skogen och testas. För varje generation väljs nya träd med eftersökta egenskaper ut och korsas med tidigare generationers avelsträd.

– Fördelen med björken är att omloppstiden är så mycket kortare än tall och gran, förklarar Sara Abrahamsson. Björken blommar redan efter ett år och avelsträdens egenskaper kan testas efter fem till tio år, jämfört med granen som testas efter 15 år.

Slutligen har man ett antal utvalda träd i en fröplantage där frön till björkplantor produceras. Fröträden lever i växthus för att inte utsättas för vindpollen eller andra yttre störningar.

Fina träd kräver intensiv skötsel

Efter plantering växer björkplantorna snabbt. Fyra år senare kan de vara sju meter och efter omkring 40 år är de mogna att avverkas. Men björkens snabba tillväxt och tidiga skörd gör den skötselintensiv och förutsätter tidigare röjning och tätare intervaller i gallringen.

Björken planteras ofta och med lyckat resultat i multiskadad skog, som drabbats av brand, barkborre, överbetning, törskate och andra skador, säger Sara Abrahamsson.

Och suget efter björktimmer ökar, både i Sverige och internationellt. Björkens ljusa och starka virke kan användas till nästan allt: Möbler, skidor och tumstockar. Pappersmassa, plywood och fanér. I Norge ingår björk i huselement. Och i Österrike har det byggts hela hus i korslimmat björkträ.

– Det finns numera långt fler än möbeltillverkare som väljer björk, konstaterar Fredrik Klang.

width=

 

 

Vad tycker du om sidan?

Hjälp oss att bli bättre genom att berätta vad du tycker om sidan. Vi tar tacksamt emot dina synpunkter.