Insekter har en avgörande roll för den biologiska mångfalden i skogen. De bryter bland annat ned ved, pollinerar växter samt är föda för varandra, djur och flora. Insekternas funktioner är helt enkelt en viktig del av naturens samspel mellan alla levande organismer. Forskare vid SLU har beräknat att det finns så många som 33 000 insekter i Sverige. Om en art försvinner tar förhoppningsvis andra arter över dess funktioner. Det kan fungera så länge vi har en stor artrikedom. Det kan också göra det svårt för oss människor att se effekten av enstaka insektsarters utrotning. Men vad som i våra ögon verkar obetydligt kan sätta igång en kedja av händelser som kan påverka hela ekosystemet.

– En variationsrik biologisk mångfald bland insekter är bra för stabila funktioner i naturen. Vad som händer om en viss art skulle dö ut är extremt svårt att förutsäga. Effekter som vi människor lägger märke till kan komma i andra eller tredje led. Med de klimatförändringar som vi har nu är det extra viktigt att ha en rik mångfald eftersom många arter kommer behöva ”ersättas” i ekosystemen då livsförutsättningarna ändras för dem, säger Mats Jonsell.

Insekternas blygsamma superkrafter

Rovinsekterna är viktiga i ekosystemen, inte minst för skogens komplexa sammansättning av flora och fauna. Rovinsekterna reglerar bland annat växtätande insekter och ser till att de inte tar över och utrotar växtarter. Det finns väldigt många olika arter av rovinsekter, men myrorna har nog störst betydelse på egen hand. Det har observerats ”gröna öar” runt myrstackar som finns i närheten av träd. Det vill säga runt myrstackarna skyddas trädens blad av alla hungriga myror som äter upp de växtätande larverna.

På samma sätt reglerar pollinatörer balansen av växternas artrikedom. Om till exempel vildbin utrotades skulle det ha en påtaglig effekt, bland annat genom sämre bärskördar. En annan grupp är insekter som bryter ned död ved genom att tugga gångar i veden och sprida svamp till den. Om insekterna försvann skulle svamparna sköta jobbet till en viss grad, men inte i samma takt. Död ved som ligger kvar på marken i evighet vore visserligen en bra koldioxidfälla, men förödande för nästa generation träd som behöver återvunna näringsämnen för att kunna växa bra.

– Klimatförändringar har en intressant koppling till den biologiska mångfalden. Eftersom insektsfaunan kommer förändras med varmare klimat – vissa arter kommer inte kunna utföra de ekosystemfunktioner som de har gjort eftersom de blir för ovanliga. Då gäller det att andra arter som trivs i det nya klimatet kan ta över och ersätta. Därför är det extra viktigt att ha en artrikedom när det sker kraftiga förändringar i miljön, säger Mats Jonsell.

Hemligheten bakom ekosystemens funktion finns i forskningen

Det är fortfarande oklart hur arter och ekosystem påverkas vid olika förändringar. Mats Jonsell tänker på debatten om ”insektsarmageddon”. Det finns enligt många märkbart färre insekter jämfört med för 50-100 år sedan. Och förmodligen är det sant, åtminstone i vissa naturtyper eller delar av världen. Men faktum är att vi egentligen inte vet eftersom det saknas långsiktig forskning som på ett likvärdigt sätt över tiden har följt utvecklingen.

Effekt 20 som visserligen ämnar att undersöka hur naturvårdsåtgärder påverkar den biologiska mångfalden, är exempel på långsiktig forskning som kommer att bidra till att förstå insekters biologiska mångfald.

– Det är viktigt att se om åtgärderna ger resultat. Om inte kan vi titta på hur dessa kan anpassas så att de gynnar den biologiska mångfalden. Eftersom det generellt sett är ont om långsiktig forskning om biologisk mångfald kan vi idag inte veta exakt vad som händer med insekter vid större förändringar. På det sättet är mätningar väldigt värdefulla, alternativet är att famla i blindo, säger Mats Jonsell.