- Vi planerar för en rad åtgärder och vidareutvecklar vårt arbete för att stärka skogsmarken mot ett förändrat klimat. Eftersom Sveaskog är en stor markägare har vi en unik möjlighet att planera och utföra åtgärder utifrån ett landskapsperspektiv. Det kommer stärka skogsmarken för en ökad biologisk mångfald och ge bra förutsättningar för både skogsbruk och renskötsel, säger Anette Waara, marknadsområdeschef för Sveaskog i norra Sverige. 

Det är tidig morgon i Västerbottens inland när Tove A-Norrman och Johanna Forsberg plockar ihop tallplantor som ska ner i backen på ett hygge strax utanför Åsele. Utsikten är hisnande, myggorna envisa och vart vi än tittar från höjden så omsluts vi av vyer med skog i olika åldrar.

- Det känns häftigt att veta att i framtiden kommer det här att vara en skog med både barr och löv, säger Tove A-Norrman medan hon trycker ner plantöret i backen.

Tove A-Norrman och Johanna Forsberg är två av de sommarjobbare som planterar en del av de cirka 45 miljoner plantor som Sveaskog varje år sätter i marken. Sveaskogs nya inriktning och program för ett hållbart skogsbruk, som lanserades nyligen, innebär bland annat att skogsmarken ska brukas för att bli motståndskraftig mot pågående och kommande klimatförändringar. Olika former av extremväder som bland annat stormar, torka och skyfall har blivit mer frekventa. Det är signaler om ett förändrat klimat som vi på Sveaskog behöver anpassa företagets skogar för. Metoden för det är att Sveaskogs personal planerar och sköter företagets marker utifrån tre olika delar i skogslandskapet; De brukade skogarna, vattnet i skogen och naturvårdsskogar.

- Den motståndskraftiga skogen skapas när vi sköter den på rätt sätt. Vi behöver ta tillvara varje enskild skogsmarks specifika förutsättningar. Det gör vi till exempel genom att efter en välplanerad markberedning sätta rätt planta på rätt plats. Genom att från start skapa livskraftiga skogar möjliggör vi också förutsättningarna för att utveckla artrikedom i och omkring dessa skogsmarker, förklarar Alexandra Frank, skogsvårdsledare på Sveaskog.

Naturvård och skogsproduktion genom hela skogens kretslopp

I den brukade skogen i Åsele, där planteringen pågår för fullt, har Sveaskog vid avverkningen sparat hänsyn av naturligt föryngrade lövträd., Lövträden bildar tillsammans med övrig naturhänsyn och de planterade tallarna en varierad skogsmark som bättre står emot stormar, skyfall och bränder. Genom rätt brukande av skogsmarken skapar vi de bästa förutsättningarna på varje enskilt ställe.

Om vi förflyttar oss från Västerbottens inland och åker cirka 16 mil österut, mot kusten, där Vindelälven slingrar sig genom landskapet inventerar Claes Kindblom, avverkningsledare på Sveaskog, ett hygge där naturvård och brukande går hand i hand.

- Här skapar vi variation i skogslandskapet genom att förfina naturvården i den brukade skogen. På det här hygget har vi tillskapat död ved genom ringbarkning och högstubbar för att öka andelen död ved i den brukade skogen och på så sätt gynnat arter som är beroende av döda träd för sin överlevnad. I just det här landskapet strävar vi efter att gynna förutsättningarna för bland annat olika typer av fåglar. En art som gynnas av död ved är exempelvis den tretåiga hackspetten som är en paraplyart. Med paraplyart menas att arten är ett ”paraply” för andra känsliga arter och genom att vidta åtgärder för paraplyartens bevarande så skyddas också andra känsliga arter, förklarar Claes Kindblom.

- För att lyckas med en effektiv naturvård i de brukade skogarna är det viktigt att alla i verksamheten känner sig delaktiga och har kunskapen. De maskinlag som vi jobbar med har en hög förståelse för varför vi förbättrar naturhänsynen och hur de kan bidra i sin arbetsvardag, säger Claes Kindblom.

Arbetet i Vindeln visar hur Sveaskogs nya inriktning fungerar i praktiken när skogen brukas för att stå emot klimatförändringar och ger förutsättningar för ett fortsatt virkesuttag och en ökad biologisk mångfald.

- Vi tänker naturhänsyn, produktion och anpassningar till renskötseln vid alla åtgärder vi genomför, oavsett om skogen är gammal eller ung. Utveckling av lövstråk i våta områden och längs bäckar i ungskogar är några exempel som vi jobbar med varje dag genom skötselåtgärderna röjning och gallring, säger Mikael Lundberg, skogsvårdschef på Sveaskog

Under barmarksperioden får Sveaskogs medarbetare och entreprenörer varje år utbildning i fält för att vässa kompetensen för alla delar av skogens kretslopp.

- Att sköta skog är som att vara med i en stafett. Jag tar över stafettpinnen från mina tidigare kollegor, gör mitt bästa med de förutsättningar jag har, och lämnar sedan över en ännu bättre skog till mina framtida kollegor, säger Mikael Lundberg.

- Att tillämpa funktionell hänsyn innebär att vi medvetet skapar skogar och landskap som kommer att innehålla betydligt större variation och högre biologisk mångfald, säger Anette Waara, marknadsområdeschef för Sveaskog i norra Sverige.

Vill skapa fördjupad dialog med rennäringen

Huvuddelen av Sveaskogs skogsmark i norra Sverige ligger inom renskötselområde. Det innebär att Sveaskogs skogsbruk och samernas renskötsel samsas på samma marker. För att underlätta samplaneringsprocesserna har, bland annat, ett nytt digitalt verktyg - samplanering.se - tagits fram. Ett verktyg som nu ska vidareutvecklas i samverkan med rennäringen.

- Målet är att underlätta den gemensamma planeringen av skogslandskapet genom att digitalt åskådliggöra hur skogsmarken och renbetet förändras över tid i landskapet och olika tidshorisonter. Vi vill tillsammans med rennäringen skapa en fördjupad dialog och förbättrad samexistens med rennäringen, säger Ulf Nilsson, resultatområdeschef för Sveaskog i Norrbotten som ser positivt på en utveckling av samplaneringsprocessen.

- Eftersom vi vet att både rennäringen och skogsbruket gynnas av skötsel i våra yngre och medelåldersskogar har vi i Norrbotten gjort flera insatser. Vi har till exempel ökat våra röjningar med 50 procent de senaste fem åren, säger Johan Wallin, Sveaskogs planeringsledare i Norrbotten och fortsätter.

- Röjning och gallring ökar framkomlighet i skogslandskapet vilket är bra för renskötseln samtidigt som förutsättningarna för marklavstillväxt gynnas på de marker som naturligt redan har lav på marken.

- Rennäringen påverkas precis som skogsbruket av ett förändrat klimat. Här har vi ett gemensamt intresse att tillsammans finna lösningar som gynnar oss båda, säger Anette Waara, marknadsområdeschef för Sveaskog i norra Sverige.

 För mer information: