- Åtgärder inom detta område ger ofta snabba resultat, så här ser vi verkligen att Sveaskog, genom den erfarenhet och kunskap som våra medarbetare besitter, kan göra skillnad. Det ska bli väldigt spännande att följa det arbete som sker inom ramen för programmet Vattnet i skogsmarken som mynnar ur vår nya strategi, säger Eva Karlsson Berg, chef för Sveaskogs marknadsområde Syd. 

Vattnet i skogsmarken omfattar två olika delar: Ett våtmarksprogram för att skapa 100 nya våtmarker och ett program för att restaurera 10 rinnande vattendrag. 

Redan under 2021 genomförs, om allt går enligt plan, sju våtmarksåterställningar i Sveaskogs resultatområde Bergslagen: 

- Det handlar delvis om att höja vattennivåerna. Sedan vill vi att vattnet ska gå den naturliga vägen genom våtmarkerna istället för som idag via diken, säger Babs Stuiver, hållbarhetsansvarig i Sveaskogs marknadsområde Syd, och utvecklar: 

- En betydande andel av de svenska våtmarkerna är idag dikade. När grundvattennivån sänks påbörjas en nedbrytning av torven i mossen och stora mängder koldioxid släpps ut. När vi proppar igen dessa diken höjer vi grundvattennivån. Då minskar syret och därmed nedbrytningen vilket i sin tur minskar även utsläppen av koldioxid. 

Samarbetsprojekt i Bergslagen

Området kring Malingsbo har i många generationer präglats av jord- skogs- och bergsbruk: 

- I mitten av 1800-talet dikade man ur för att skapa nya betes- och jordbruksmarker, och sedan tog skogsbruket vid. Skogsbruket är fortsatt viktigt för regionen, men vi har lärt oss allt mer om miljö- och naturvård med åren och vet numera hur vi kan bruka skogen på ett hållbart sätt med hänsyn till skogens alla värden. Vi avverkar till exempel inte områden med höga naturvärden. En annan viktig del i att vara en ansvarsfull markägare är att i samarbete med andra aktörer återställa vattendrag och våtmarker till sin mer ursprungliga karaktär, säger Babs Stuiver. 

Här är dikesproppningen inom övre Hedströmmens avrinningsområde ett gott exempel. Åtgärderna på Sveaskogs mark genomförs inom ramen för projektet Grip on Life IP i samarbete med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västmanlands län, med syfte att testa och följa upp olika metoder för dikesproppning, lära och sprida kunskap om densamma samt minska slamtransporten från dikessystem till värdefulla vattenmiljöer nedströms.

Projektet omfattar även insatser för att öka lövandelen utmed Håltjärnsbäckens system och vattenslinga. Insatserna främjar bland annat den ovanliga flodpärlmusslan och dess värdfisk öringen. 

- Rent praktiskt kan dikesproppning ske på många olika sätt. Ytterst handlar det om att stoppa vattenflödet så att vattnet trängs ut i marken runtomkring. Vattnet ska ta längre tid på sig att flöda genom området istället för snabbt och rakt igenom skogen via dikessystemet. 

- En vanlig metod idag är att man använder sig av en geotextilduk – en sorts plastduk – som läggs i botten. På den lägger man virke, viker över duken och fyller på med torv eller grus. En del jobbar bara med delar av dessa material, andra med alla, men tekniken är densamma. Sedan gör en del detta för hand och andra med grävmaskin, berättar Sara Norgren, miljö- och naturvårdsspecialist, som arbetat med många av de aktuella projekten på Sveaskogs mark i Bergslagen. 

Faktorer som exempelvis lutning, vattenflöde och marken bredvid diket påverkar hur och var pluggen byggs. Man vill att vattnet ska gå på mossen och inte tillbaka i diket, så det krävs ganska avancerade uträkningar och erfarenhet för att det ska bli perfekt. 

Exempel på våtmark före och efter restaurering, Stormossen i Bergslagen. Inom projektet Grip on Life IP har olika dikespluggnings- och igenläggningstekniker testats, och ett enklare visningsområde skapats. ”Initialt kan det se lite brutalt ut, men naturen återhämtar sig snabbt och i förlängningen skapas stora värden”, säger Sara Norgren, miljö- och naturvårdsspecialist.

Viktigt med helhetsgrepp

Kring Öster Färnebo, närmare bestämt i Ulvkisbo, planeras en annan typ av åtgärd i samarbete med Sandvikens kommun och två privatpersoner. 

- De privata skogsägarna hörde av sig till oss med en god idé. De hade noterat att en bäck som passerar deras mark ofta torkar ut, och tänkt att här går det att göra någonting för kommande generationer. En dikad våtmark i närheten har ett samband med detta, och vi beslutade tillsammans med kommunen att genomföra ett gemensamt naturvårdsprojekt. Det är ett spännande upplägg eftersom vi annars oftast samarbetar med en myndighet eller liknande, men de har mark intill Sveaskogs och därmed har vi ett gemensamt intresse, säger Sara Norgren. 

Planen är att sätta igen dikena helt. Bäcken ska få rinna på det sätt den ursprungligen gjorde, så att en naturligare miljö återskapas. Här kommer propparna att tillverkas enbart av torv och mineraljord eller morän, förutom två ändproppar som görs av virke. 

Merparten av arbetet – i såväl Malingsbo som Öster Färnebo – sker under sommarhalvåret. Det handlar om restaurering av både större och mindre våtmarker. 

- Målet är att det ska göra stor skillnad för naturvärdena och därmed den biologiska mångfalden. Vi gör ju detta av en anledning: I dagsläget råder det brist på odikade våtmarker, säger Sara Norgren och tillägger: 

- Vatten och våtmarker hänger ihop i komplexa system. Det är som vårt blodomlopp – alla delar påverkar varandra. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp om ett område på det här sättet. 

Återställer rinnande vattendrag

Helhetsgrepp av ett annat, men lika viktigt, slag tas lite längre norrut. Där handlar det om återställande av rinnande vattendrag. 

- Länsstyrelsen planerar att inom projektet Rivers of Life restaurera flottledsrensade sträckor i Voxnan. Det är en självklarhet för oss som berörd markägare att stötta det arbetet, säger Jonas Björklund, miljö- och naturvårdsspecialist i Sveaskogs resultatområde Södra Norrland. 

Syftet är att återskapa en variationsrik miljö utan vandringshinder som gynnar ökad biodiversitet och naturlig flora och fauna i strömmande vatten. Det handlar om fisk i alla levnadsstadier, flodpärlmussla, utter, växter och andra arter. Vandringshinder är sådana hinder som fisk inte kan ta sig förbi, men behöver kunna ta sig förbi för att fullfölja sin livscykel. 

Jonas Björklund berättar att även om just denna del av Life-projektet ännu är i ett tidigt skede har mycket annat redan skett. I Voxnan har några andra starkt påverkade forssträckor restaurerats. 

- Vi har också genomfört en förstudie på Björnån som hänger ihop med Voxnan. Och på Skärvagan i Ekopark Tranuberget som ligger i norra Dalarna. När det kommer till den här typen av vattendrag är det viktigt att utreda kulturmiljön innan man genomför åtgärder. En del flottningskonstruktioner är K-märkta, säger han och tillägger: 

- Ofta är det många aktörer inblandade. Det kan också vara komplexa ägarbilder närmast vattnet. Och ibland kan andra intressen beröras, om exempelvis en kanotled påverkas. Men vanligen fungerar samarbetet väldigt bra. Det handlar ju om att återställa för att gynna livet i vattnet. 

Den närmaste tiden ska vi utvärdera studierna och möjligheterna för att se i vilken tur och ordning vi tar oss an de olika projekten. Liksom i Bergslagen är det även mycket fokus på våtmarker under 2021: 

- På Hornslandet slutför vi fyra våtmarker i samarbete med Hudiksvalls kommun. Vi har också ett nytt projekt vid Enångersån. Det handlar i samtliga fall om små myrar. Sedan restaurerar vi två myrområden med Länsstyrelsen i Dalarna – i Krokflot och Gryvelåreservatet, säger Jonas Björklund och fortsätter: 

- Tillsammans har vi konstaterat att vi har fina anslutande våtmarker som ligger strax utanför reservatet på Sveaskogs mark, där jag förhoppningsvis kan projektleda arbetet med samma entreprenör. Det handlar om en areal på omkring 50 hektar och säkert ett par 100 pluggar! Exakt hur upplägget kommer att se ut är inte klart för det är långt till närmaste bilväg och därmed utmanande logistik, men vi kommer att använda oss av grävmaskin och förhoppningsvis starta i år. 

Det är en vacker bild som framträder. Där myrarna återställs så gott det går, diken läggs igen och vattenspeglar skapas. Fåglar och grodor som bidrar med liv. 

- Sedan ska man inte glömma den vattenhållande förmågan i landskapet överhuvudtaget. Ta exempelvis Ekopark Hornslandet, havsöringsbäckarna där de leker som torkar ut på somrarna vill vi bidra till att öka vattenståndet i. Det är positivt om ekoparkernas landskap kan få vara i så naturligt skick som möjligt, avslutar Jonas Björklund. 

Djurgårdsmossen är en av de våtmarker på Sveaskogs mark som ska restaureras i samarbete med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västmanland under 2021. När man höjer grundvattennivån kan en del träd på mossen dö, vilket är en del av naturvårdsåtgärden. Död ved bidrar till den biologiska mångfalden genom att erbjuda habitat och föda för många olika arter. ​

 För mer information