– I dag odlar vi våra plantor i krukset av plast. Men vi har påbörjat ett projekt där vi odlar i krukor av bioplast, det vill säga biokomposit, i stället, säger Niclas Noord, teknisk chef på Svenska Skogsplantor (SSP).

Biokomposit ersätter en viss del av plasten i krukorna med träfibrer. Träfiberhalten ska vara 40–50 procent, och själva träfibrerna består av gran och sockerrör.

– Det här projektet är ett samarbete som vi gör tillsammans med Stora Enso Biokomposit i Hylte bruk. De har konverterat den gamla pappersproduktionen till att producera biokomposit i stället. Vi fick nyligen de första mindre volymerna av de nya krukseten för att göra olika försök, berättar Niclas Noord.

Vad är syftet med projektet?
– Förutom att få bort fossilt material i vår produktion strävar vi också efter att uppnå ett slutet kretslopp. Det vill säga när krukseten i biokomposit är uttjänade, eller blivit skadade, kan vi göra nya krukor av dem. Det vi tittar på nu är bland annat är hur hög halt som kan vara träfiberbaserad.

Hur ser tidshorisonten ut?
– Försöken kommer att fortsätta en tid. Därefter är målsättningen att löpande byta ut de tidigare plastkrukorna mot förnybara krukor. Våra odlingsprocesser är långa, 1–1,5 år, och det måste beaktas. Därför kan vi inte bara byta ut allt på en gång.

Hur många krukor har ni i produktionen?
– På den plantskola där vi nu genomför försök rör det sig om cirka 600 000 krukset. På samtliga av SSP:s plantskolor handlar det 2–2,5 miljoner i omlopp. Med den nya tekniken är tanken att biokompositkrukorna ska återanvändas och förnyas i en cirkulär produktion. Vi kan inte mala och återskapa produkten på plats själva, men vi tittar på lösningar för hur vi ska kunna samordna återbruket.

Hur stor blir den miljövänliga vinsten?
– Det är en process som är koldioxidneutral, enligt Stora Ensos beräkningar. Det kan jämföras med vanlig plast som har ett koldioxidvärde på cirka 3 kilo koldioxidutsläpp per kilo tillverkad plast. De krukset som vi använder i dag väger cirka 1 kilo. Biokompositer baserade på eco-polymerer har till och med negativa koldioxidutsläpp, då kol lagrats i materialets träfibrer. Vid förbränning släpps mindre koldioxid ut i atmosfären, jämfört med fossilbaserade polymerer.