Vad betecknas som våtmark?

Det är mark där markytan till stor del av året befinner sig under vatten, i eller strax över vattenytan. För att ett område ska klassas som våtmark ska drygt hälften av vegetationen trivas i vatten. Även vattendrag, hav och sjöar som tillfälligt kan vara torrlagda räknas som våtmark, trots att de kan sakna vegetation.

Vilka typer av våtmarker finns det?

I Naturvårdsverkets inventeringar från 2009 uppskattades antalet våtmarker till cirka 35 000 i hela landet, varpå 47 olika våtmarkstyper. Våtmarkernas karaktärer beror på vilket sätt vattnet tillförs till området. Det kan till exempel vara genom regn, grundvattentillförsel eller tillrinning från närliggande områden. En våtmark kan se ut på många olika sätt och omfattar bland annat kärr, strandängar, översvämningsmader, myrmarker, sumpskogar, dammar och andra småvatten.

Asksumpskog i Ekopark Ridö-Sundbyholmsarkipelagen.

Varför är våtmarkerna viktiga?

Våtmarker fyller en rad viktiga funktioner i landskapet, till de viktigaste hör:

• Vattenrening
  Våtmarker är lite av naturens egna reningsverk. Genom förmågan att ta hand om de näringsämnen som tillförs kan innehållet av till exempel kväve och fosfor i vattnet reduceras. De kan också minska vattnets innehåll av näringsämnen genom sedimentation av partiklar, bakteriella processer samt genom växternas upptag av näringsämnen.

• Flödesutjämnande/Vattenhushållning
  Våtmarker påverkar vattenbalansen i landskapet och verkar utjämnande på vattenflödet i ett vattendrag. De bidrar till att vattnets uppehållstid förlängs, det vill säga den tid det tar för vattnet att transportera sig från källan till sjöar och hav.

• Biologisk mångfald
  Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är viktiga för den biologiska mångfalden. Dessutom är ett stort antal hotade växt- och djurarter knutna till dessa marker. Många av dem är i dag rödlistade.

Vad är en myr?

Myr är ett samlingsnamn för mossar och kärr. Mossar får sitt vatten enbart från regn medan kärr får sitt vatten från tillförsel från omgivande marker.

Myrmark i Ekopark Luottåive.

Vad är ett rikkärr?

Namnet rikkärr kommer från myrar som är artrika. Flera specialiserade arter trivs i de näringsfattiga förhållandena, som orkidéer, mossor och snäckor. Närmare 100 rödlistade arter finns främst i rikkärr.

Det är känsliga system och de speciella förhållandena gynnar vissa arter, som specifika blommor och mossor. Det i sin tur slår även över på djurlivet. Det finns många arter som trivs just i rikkärr – inte minst snäckor som behöver kalk för att bygga sina skal – flera av dem finns bara i de kalkrikaste kärren

Många rikkärr är naturreservat och har alltsedan 1950-talet varit i fokus för svensk naturvård. De finns över hela Sverige men främst i kalkrika trakter, som Skåne, Västergötland, Öland, Gotland, Uppland och Jämtland.

Regeringen har sedan 2006 ett åtgärdsprogram för hotade arter där bland annat rikkärr ingår.

Hur många våtmarker (hur stor yta) har Sveaskog på sina marker?

Sverige är ett av de länder i världen som har mest våtmarker, cirka 20 procent av landytan. Av Sveaskogs totalt 3 899 000 hektar landareal är cirka 19 procent våtmark, cirka 742 000 hektar.

Restuarering av våtmark vid Grävsätters landskap intill Åsens naturreservat i Åtvidabergs kommun, i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland samt Naturskyddsföreningen.

Varför dikade man våtmarker?

Våtmarker har dikats sedan medeltiden. På 1700- och 1800-talet var foder till djuren kritiskt för överlevnad. Man dämde näringsfattiga myrar och lät dem översilas, vilket gynnade tillväxten av olika starr- och gräsarter som kunde användas till djurfoder. På 1930-talet började man dika för att torrlägga myrar för att gynna skogsproduktionen. Det fick en stor påverkan på den biologiska mångfalden.

Varför återställer man våtmarker?

Det finns flera skäl till att återställa dikade våtmarker: Bland annat för att gynna den biologiska mångfalden, höja grundvattennivåerna och skapa jämnare vattenflöden, samt att minska mängden koldioxid som avges från den torrlagda torven i myren.

Sveaskog planerar att restaurera 100 dikade våtmarker de närmsta 5 åren. Hälften av de markerna ska vara minst 2 hektar.

Genom att anlägga våtmarker i jordbruksmark där de i stor utsträckning har försvunnit, ökar förutsättningarna för många arter att överleva. Det är även en fördel för många arters möjlighet att sprida sig om avståndet mellan våtmarkerna inte blir för stort.

En uppskattning från Skogsstyrelsen säger att av Sveriges totala skogsareal (28 miljoner hektar) växer 5 procent (1,5 miljoner hektar) skog på dikade torvmarker. Drygt 300 000 hektar av skog på dikad torvmark har så låg tillväxt att den klassas som impediment, det vill säga värdelös mark, där skogstillväxten är lägre än 1 skogskubikmeter per hektar och år. Men marken i sig är inte värdelös. Den kan fortfarande hålla många arter som är viktig för den biologiska mångfalden. Återställandet av dessa kritiska våtmarker ligger högst i prioritet.

Före och efter restaurering av våtmarken Stormossen i Bergslagen. Det är två månader mellan bilderna.

På vilket sätt påverkar våtmarker klimatet?

Torvbildande våtmarker spelar en viktig roll i planetens kretslopp av kol, och därmed för klimatet eftersom de binder in stora mängder kol över tid. Trots att de torvbildande våtmarkerna endast täcker cirka 3 procent av landytan, innehåller de dubbelt så mycket kol som världens skogar.

Vid dränering av en våtmark med kolrik torv sker en oxidation av kolet, med stora koldioxidutsläpp som följd. Även lustgas, som är en mycket stark växthusgas, kan släppas ut om torvmarken är näringsrik. Globalt läcker dränerade torvmarker ut cirka 2 miljarder ton koldioxid till atmosfären varje år.

I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar 25 procent av de totala territoriella utsläppen i Sverige.

Vad är speciellt med Sveaskogs satsning på våtmarker?

Inom ramarna för Sveaskogs våtmarksprogram kan restaurering och återvätning ske för många olika syften. Det kan vara som ett sätt att minska koldioxidutsläppen från dikade torvmarker, att restaurera för den biologiska mångfalden eller som visningsmiljöer för skolor och allmänhet. I många fall kommer nyttorna att kunna kombineras. Sveaskogs breda ansats gör också att de kan samarbeta med många olika aktörer, alltifrån myndigheter, kommuner och föreningar som också jobbar med att förbättra statusen på våra våtmarker på olika sätt.