Hyggesfritt skogsbruk - vad är det?

Begreppet hyggesfritt skogsbruk får stort utrymme i diskussionen om alternativa skogsbruksmetoder. Men vad innebär hyggesfritt? Hur kan det användas? Vad säger forskningen? Här har vi samlat vanliga frågor och svar om hyggesfritt skogsbruk.

Vad är hyggesfritt skogsbruk?

Det är skogsbruksmetoder som inte involverar en hyggesfas. Principen är att sträva efter att alltid ha stående skog i ett bestånd, till skillnad från trakthyggesbruket där man tar ner en majoritet av träden i ett bestånd vid en föryngringsavverkning och sedan planterar eller sår nya träd. Skogsstyrelsens nya definition på hyggesfritt skogsbruk lyder:
”Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.”

För Sveaskog kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ i områden där det finns andra värden än virkesproduktion att ta hänsyn till – till exempel rekreationsvärden, naturvärden, andra sociala värden med mera – eftersom skogskänslan finns kvar. Det finns flera olika metoder för att utföra hyggesfritt skogsbruk, bland annat blädning, luckhuggning, skärmställning med flera.

Vilken är skillnaden mellan kontinuitetsskogsbruk och hyggesfritt?

Kontinuitetsskogsbruk blev ett begrepp i början av 2000-talet som beteckning på skogsbruksmetoder som använts i skogar som inte brukats med trakthyggesbruk. Dessa skogar ansågs värdefulla för bevarande av arter med höga krav på trädkontinuitet. Men då begreppet tolkades olika införde Skogsstyrelsen begreppet hyggesfritt skogsbruk, som främst innebar utveckling av alternativa metoder till trakthyggesskogsbruket. Uttrycket hyggesfritt skogsbruk började användas runt år 2010, och är det begrepp som Sveaskog använder idag.

Vad innebär blädning?

Blädning är en metod för hyggesfritt skogsbruk och går ut på att man med 5–10–20 års intervall avverkar de grövsta träden i ett bestånd. När ett grovt träd tas bort kan andra, lite mindre träd få utrymme att växa sig stora till nästa ingrepp.

För att blädning ska vara möjligt krävs att skogen från början är en så kallad fullskiktad skog, det vill säga att det finns träd i alla storleksklasser. Metoden fungerar dock bara för trädslag som klarar att växa fram i den mörka botten på en blädningsskog, i första hand gran och bok. De flesta andra trädslag i Sverige kräver mer ljus och näring för att föryngra sig. De behöver öppningar i skogen som kan ha uppkommit antingen efter en naturlig störning (t ex storm eller brand), eller en människoskapad lucka eller ett hygge.

Blädning.

Vad innebär luckhuggning?

Luckhuggning är en skogsbruksmetod där man genom avverkning tar upp luckor i skogen på max 0,25 ha, där man låter nya träd växa upp genom självsådd från de omgivande träden eller genom plantering. När man fått en föryngring i luckorna kan de utvidgas i flera steg tills hela skogen är föryngrad. Luckhuggning fungerar bäst för granskogar, men kan fungera även för andra trädslag om luckorna inte är för små. Det finns också kreativa metoder där luckorna läggs ut i ett mönster i skogen, till exempel som schackrutor. Forskningen håller på och utvärderar hur metoden fungerar långsiktigt.

Luckhuggning.

Vad innebär skärmställning?

Skärmställningen är en hyggesfri metod som bygger på att beståndet glesas ut till en skärm av stora träd, och under skärmen växer nya träd upp naturligt eller genom plantering. När det nya beståndet har vuxit upp kan man succesivt avveckla skärmen, förutom ett antal naturvårdsträd som lämnas som evighetsträd. För att metoden ska räknas som hyggesfri behöver de unga träden nå en höjd av 2,5 m innan skärmen tas bort, och metoden kallas ibland också för överhållen skärm.

Skärmställning kan användas som föryngringsmetod i enskiktade bestånd, det vill säga skogar där alla träden är ungefär lika stora. En skärm är ofta känslig för starka vindar, och därför fungerar skärmställning bäst för mer stormfasta trädslag som tall.

Bedriver Sveaskog hyggesfritt skogsbruk?

Sveaskog bedriver hyggesfritt skogsbruk på de brukade delarna i fem av våra ekoparker. Dessutom har vi ett antal försöksområden – från Småland till Norrbotten – där vi provar olika hyggesfria metoder. Försöken är dels i egen regi, och dels i samarbete med Skogsstyrelsen, SLU med flera. För många av de hyggesfria metoderna saknas kunskap om hur de fungerar för svenska förhållanden. Vi vill med våra försök bidra till att öka kunskapen om hyggesfritt skogsbruk både inom och utanför Sveaskog.

Just nu finns inga planer på att utöka arealen hyggesfritt utanför våra försöksområden. Vi kan för lite om hur hyggesfri skötsel fungerar under olika förhållanden för att kunna bedriva det i större skala. Utifrån det vi vet idag om tillväxt och produktion i hyggesfritt skogsbruk så skulle det dessutom få negativa konsekvenser för virkesförsörjningen och våra möjligheter att ställa om till ett fossilfritt samhälle.

Varför saknas det tillräckligt med forskning inom hyggesfritt skogsbruk?

Skogsforskningen i Sverige har sedan 1950-talet varit inriktad på forskning och utveckling av trakthyggesbruket, och forskningen om hyggesfria metoder har gått på sparlåga. Det finns en del forskning från andra länder, men på grund av skillnader i förutsättningar är det ofta svårt att tillämpa dessa resultat under svenska förhållanden. De senaste åren har dock intresset ökat även inom forskningsvärlden, och nya projekt och försök har påbörjats. Tyvärr så är skogsforskning en långsam process, och det kommer att ta många år att utvärdera de försök som läggs ut idag.

Vilken betydelse har hyggesfritt skogsbruk i Sveaskogs nya inriktning för hållbart skogsbruk?

Sveaskog har beslutat använda hyggesfria metoder, som till exempel plockhuggning eller luckhuggning, på de brukade delar av de fem mest besökta ekoparkerna: Omberg, Halle-Hunneberg, Böda, Raslången och Hornslandet. Detta kompletterar de försöksområden Sveaskog redan har och kan förhoppningsvis bidra till att ekoparkerna får ökade upplevelsevärden för friluftsliv och naturturism. De försöksområden som finns sedan tidigare är belägna i Småland, Tiveden, Västerbotten och Norrbotten.

Är hyggesfritt skogsbruk lönsamt?

Forskningen om lönsamheten i hyggesfritt skogsbruk spretar åt olika håll, och är till stor del beroende på förutsättningarna. Under de förhållanden vi har idag i Sverige så är den allmänna uppfattningen att lönsamheten är lägre än för ett vanligt trakthyggesbruk. Tillväxten minskar och avverkningskostnaderna blir högre, och detta kompenseras inte fullt ut av lägre kostnader för skogsvård och högre andel sågtimmer i avverkningarna. Det kan också vara svårt att uppnå tillräckligt gott föryngringsresultat. Om föryngringen inte lyckas förlorar man tillväxt som är grunden för både lönsamhet och skogens klimatnytta. En annan konsekvens är att uttaget av skogsbränsle blir svårare och dyrare.

Det finns också farhågor om att skaderisken kan öka med hyggesfria metoder. Tätare ingrepp och mer körning skulle kunna bidra till ökade körskador och mer rotröta, och ojämna krontak kan vara känsligare för stormskador. Detta vet vi dock inte så mycket om i dagsläget, så här krävs mer forskning för att få fram pålitlig kunskap. Även viltbetesskadorna kan komma att påverkas på ett komplext och ännu okänt sätt.

Hur stor areal av skogsmark används till hyggesfritt skogsbruk i Sverige?

Enligt Skogsstyrelsens senaste rapport bedrevs hyggesfritt skogsbruk på 644 000 hektar mark under 2020. I Sverige räknas cirka 23 miljoner hektar vara produktiv skogsmark. Sveaskog bedriver hyggesfritt skogsbruk på cirka 12 000 ha.

 

 

Saknar du något svar om hyggesfritt skogsbruk?