Naturvärdesträd av tall känner vi igen genom bland annat:
- Pansarbarken
- Grova grenar
- Platta kronor
Borrar du i trädet kan du räkna årsringarna samt se om trädet är senvuxet.
Hög ålder och långsam tillväxt ger trädet möjlighet att fortsätta vara en viktig del av ekosystemet i flera hundra år även efter att det har dött, som torraka och därefter som liggande låga. I alla stadier är det en livsmiljö för olika uppsättningar lavar, svampar och insekter.
Tallticka
- Tallticka är en svamp som orsaker vitröta i kärnveden och historiskt betraktades som skadegörare.
- Numera används tallticka som signalart för skogar med långvarig kontinuitet av gamla tallar.
- Talltickan visar sina fruktkroppar först när tallen är 100-150 år gammal.
- Fruktkropparna kan bli 50 år gamla och sitter ofta högt upp på stammen. Det blir bara en eller några få fruktkroppar på en stam.
- Talltickan finns spridd i hela landet men är allra vanligast förekommande i östra delarna av Svealand och Götaland.
Reliktbock
- Reliktbocken är en rödlistad skalbagge som finns spridd över hela landet (i Götaland främst i de östra delarna).
- Larvutvecklingen sker i tjock, solexponerad skorpbark på gamla, levande tallar. Barken har ofta en gulaktig färg som syns på håll.
- Du kommer att ha svårt att se själva skalbaggen, för den utvecklas under barken i 1-2 år innan den flyger ut och lever bara i några veckor. Men hålen syns länge och samma träd kan nyttjas i flera decennier.
- Reliktbocken föredrar träd som stått fritt och öppet under lång tid, i exempelvis kantzoner i odlingslandskap, längs vägar, stränder och åsar, men också i gles, gammal tallskog på mager mark.
- Arten är brandgynnad genom att omgivande småträd och buskar försvinner vid lågintensiva bränder, samtidigt som gamla tallar överlever och förblir solexponerade.
Suptallsbocken?
- Kan ett alternativt namn för reliktbocken vara "suptallsbocken"?
- Suptall är ett gammalt begrepp för en tall, ofta gammal och grov och med stark karaktär, vid vilken man tar en sup.
- Suptallarna stod ofta fördelade med jämna mellanrum utefter vägarna, gärna mitt i en lång uppförsbacke där hästarna behövde vila. De blev välkomna avbrott i dåtidens dammiga och hårda transportarbete samt ett tillfälle för människor att mötas.
- Bilden visar suptallen i Vittangi. Den vänstra bilden är från 1914. (Foto: SLU). Den högra bilden är från 2020. Suptallen står kvar än idag vid rastplatsen, dock kraftigt lutande!
- Alltså, gamla solitära tallar i solbelysta lägen: Perfekta för reliktbocken!
Vill du lära dig mer?
Knärot och tretåig hackspett är två arter som har sin...
Reliktbock och tallticka är två naturvårdsarter som lever...
Här tittar vi närmare på arter som talltita, fnöskticka...
Här tittar vi närmare på ullticka, gränsticka och vedticka...
Här får du lära dig mer om två lavar, lunglav och...
Arter i fokus är korktaggsvampar (dropptaggsvamp, skarp dropptaggsvamp,...
Arter i fokus är garnlav, granticka och gammelgranslav, samt insekterna...
Här tittar vi närmare på spillkråka och mindre hackspett,...
I avsnitt 5 lärde du dig om lunglav och skrovellav. Här får du...
Här får du lära dig mer om fladdermöss och varför de...
Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).