Fladdermöss i Sverige
- I Sverige finns 19 fladdermusarter. Den vanligaste, baserat på observationer i Artportalen, är nordfladdermusen (nära hotad på rödlistan, i bild) som finns spridd över nästan hela landet. Näst vanligast är dvärgpipistrellen (ej hotad) som finns i Götaland och Svealand.
- Vissa arter är mycket ovanliga och enbart tillfälliga gäster i Sverige. Det är fler arter som påträffas i södra Sverige än i de norra delarna av landet. Det beror på att arter med mer kontinental utbredning kan migrera hit säsongsvis från exempelvis Danmark och Tyskland samt att insektssäsongen är längre i syd.
- Alla fladdermöss är fridlysta inom EU. Det är förbjudet att fånga, döda, skada eller störa fladdermöss, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttperioder. Det är även förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser.
Foto: iStock / Kristian_Nilsson

Fladdermössens ekosystemtjänster i Sverige
- Fladdermössen utför en viktig ekosystemtjänst åt oss, genom naturlig insektsbekämpning.
- Dvärgpipistrell, på bilden, är en av Sveriges minsta arter. Den har en kroppslängd på bara 3-5 centimeter, men kan äta upp till 3 000 små insekter, som myggor, på en natt! Generellt kan en fladdermus konsumera insekter motsvarande ungefär hälften av sin kroppsvikt varje natt.
- Fladdermössen har också ett värde som indikatorarter på ekosystemhälsa, eftersom de är känsliga för miljöförändringar som minskad insektstillgång eller habitatförlust.
Foto: iStock / Paul Colley

Fladdermössens årscykel
Fladdermöss nyttjar olika miljöer under året, så för att kunna ta hänsyn till dem är det viktigt att ha kunskap om deras beteende.
Bild: Fladdermössens årscykel, efter illustration av Iwona Daton, batlife-sweden.se
Vintern (vinterdvala)
- Fladdermöss går i dvala för att spara energi under vintern när det saknas insekter.
- Olika arter nyttjar olika viloplatser, som byggnader, källare, grottor, gamla gruvor och bergssprickor. En viktig egenskap för viloplatsen är att den inte är dragig.
- Det är viktigt att inte störa fladdermöss under vintern. Energiförlusten som följer av ett uppvaknande kan leda till att fladdermusen inte överlever vintern.
- Får vi kännedom om viloplatser i närheten av planerade åtgärder är det därför viktigt att inte störa under vintern.
Foto: U.S. Fish and Wildlife Service Headquarters, Cluster of gray bats (5687233983), CC BY 2.0

Våren (uppvaknande och jakt)
- När temperaturen stiger och insekter blir tillgängliga vaknar fladdermössen från sin dvala.
- De fokuserar på att fylla på energireserverna efter vintern.
- Även om parningen sker på hösten är fladdermössen anpassade för att inte föda ungarna mitt i vintern, så själva befruktningen är fördröjd och sker under våren.

Sommaren (reproduktion)
- Under försommaren samlas dräktiga honor i kolonier där de oftast föder ungar i slutet av juni. En hona föder vanligtvis en unge per år.
- I skogen kan kolonierna finnas i trädhåligheter och under grov, uppsprucken bark, varför den hänsyn vi tar till grova, gamla träd och naturskogsrester är viktig även för fladdermöss.
- I juli månad ökar honornas energibehov ytterligare eftersom ungarna diar och växer, vilket gör att honorna behöver jaga tre till fyra timmar om natten.
- Hanarna lever ofta ensamma eller i mindre grupper under sommaren. Inom de flesta arter, som pipistrellerna och gråskimlig fladdermus, börjar hanarna att hävda sitt parningsrevir i juli, vilket även får deras energibehov att öka.
- I augusti ökar fladdermössens aktivitet ytterligare när ungarna börjar flyga.
- Tillgång till insektsrika miljöer är avgörande för att förökningen ska vara framgångsrik. Det kan vi bidra till genom god hänsyn till vattenanknutna miljöer, sumpskogar och brynmiljöer samt återvätning av våtmarker.

Hösten (parning, flytt och förberedelse för dvala)
- Under hösten sker parningen. För de arter som inte hävdar parningsrevir, så som Myotis-arterna och nordfladdernus, kallas beteendet för svärmning.
- Fladdermössen träffas i stora grupper vid mötesplatser som kallas lekplatser. Hanarna använder speciella sociala läten och både hanar och honor parar sig med flera olika individer.
- Fladdermössen fokuserar också under hösten på att bygga upp fettreserver inför vintern.
- Vissa fladdermusarter migrerar söderut för att söka bättre övervintringslokaler. På våren flyttar de tillbaka till Sverige för att bilda kolonier. Andra arter och individer kan stanna hela livet i den trakt där de föddes.
Bilden är AI-genererad.

Fladdermössens landskapsbehov
- I artskyddssammanhang talas det om ett områdes Kontinuerliga Ekologiska Funktionalitet (KEF) för en art. Det innebär att platsen fortsatt ska kunna erbjuda det som arten behöver för att kunna fortplanta sig framgångsrikt. Det inkluderar miljöer för vila, födosök och reproduktion men även möjlighet att förflytta sig mellan dessa olika miljöer.
- Ungefär hälften av de fladdermöss som förekommer i Sverige klassas som skogslevande.
- Skogslevande arter har behov av sammanhängande skogar och trädgrupper i landskapet, till skillnad från de övriga arterna som kan flyga över öppna ytor.
- Därmed är skogsbryn, skogar längs vattendrag, trädkorridorer längs murar, vägar och stigar, hasselbuketter, trädgrupper och breda kantzoner mycket viktiga inslag i landskapet för att bibehålla KEF för skogslevande fladdermöss.

Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).










