Gamla lövträd med höga naturvärden känner vi ofta igen direkt genom egenskaper som:
- Grovlek
- Breda kronor
- Uppsprucken bark
- Håligheter och tickor
Inslag av gamla, grova lövträd i våra skogar har stor betydelse för den biologiska mångfalden.
Först lite om lavar
- Lavar är unika organismer som består av ett samarbete mellan en svamp och en alg eller cyanobakterie. Svampen ger skydd och stöd, medan algen eller cyanobakterien bidrar med energi genom fotosyntes.
- De finns i olika former såsom busklavar, bladlavar och skorplavar. I Sverige finns omkring 2 000 arter spridda över många olika miljöer.
- Lavar kan föröka sig sexuellt (genom att svampens sporer landar vid en lämplig alg) eller asexuellt (genom att små delar bryts loss och växer på nya platser).
- Eftersom lavar består av två olika organismer från olika grupper är det svårt att placera dem i ett vetenskapligt system. Vanligtvis sorteras de utifrån vilken typ av svamp de innehåller.
- Eftersom många lavar har så speciella krav på sina livsmiljöer fungerar de bra som signalarter. Därför behandlar vi dem som en egen grupp i det praktiska naturvårdsarbetet.
Lunglav
- Lunglav är signalarternas signalart. Den finns i hela landet och visar på gamla lövträd eller skogsbestånd med höga naturvärden.
- I södra Sverige finner du den främst på ädellövträd i äldre skogar eller fristående, gamla träd i mer öppna miljöer.
- I norra Sverige växer den främst på gammal grov sälg, asp och rönn i naturskogar, men i områden med mycket hög luftfuktighet och gynnsamma förhållanden kan den även växa på andra substrat, som granar och klippblock.
Varför heter den lunglav?
- Enligt "signaturläran", en gammal medicinsk teori, trodde man att växter och organismer som liknade delar av kroppen kunde användas för att behandla sjukdomar just där.
- Lunglaven användes därför förr i tiden som en naturmedicin mot lungsjukdomar.
- Det går fortfarande att köpa produkter innehållande lunglav, men det finns mycket begränsade vetenskapliga bevis på att de verkligen fungerar.
Skrovellav
- Skrovellav är närbesläktad med lunglav och har till stor del samma livsmiljöer.
- I södra Sverige hittar du den i första hand på stammen på lönn, ek, asp och sälg.
- I norra Sverige föredrar skrovellav sälg och rönn, men även asp och björk samt andra substrat som block och bergväggar förekommer.
- Skrovellav finns i hela landet, men är sällsynt i de östra delarna av Svealand och Götaland och vanligast i fjällnära områden.
Lunglav och skrovellav trivs tillsammans
- I fuktigt tillstånd går det knappt att förväxla lunglav och skrovellav.
- På bilden syns överst skrovellav, med runda lober och blågrå färg.
- Lunglaven nedanför den har flikiga lober och lysande grön färg.
- Ha alltid med dig en flaska vatten, inte bara för att släcka törsten utan för att skilja dessa lavar åt om de skulle dyka upp!
Doftticka
- Doftticka är en vit vedlevande svamp.
- Den växer nästan uteslutande på gamla sälgar, så brist på värdträd är ett stort hot mot dofttickan.
- I Sverige finner vi den från Dalarna och norrut.
- Arten hette tidigare nordlig anisticka, och har historiskt använts som krydda i olika maträtter samt för att skapa en trevlig lukt i bland annat klädkistan.
- Doftticka är en av våra få fridlysta svampar. Du får alltså inte plocka den nuförtiden!
Vill du lära dig mer?
Knärot och tretåig hackspett är två arter som har sin...
Reliktbock och tallticka är två naturvårdsarter som lever...
Här tittar vi närmare på arter som talltita, fnöskticka...
Här tittar vi närmare på ullticka, gränsticka och vedticka...
Här får du lära dig mer om två lavar, lunglav och...
Arter i fokus är korktaggsvampar (dropptaggsvamp, skarp dropptaggsvamp,...
Arter i fokus är garnlav, granticka och gammelgranslav, samt insekterna...
Här tittar vi närmare på spillkråka och mindre hackspett,...
I avsnitt 5 lärde du dig om lunglav och skrovellav. Här får du...
Här får du lära dig mer om fladdermöss och varför de...
Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).