- I tidigare avsnitt har vi tittat på gamla tallar och lövträd, där naturvärden ofta utvecklas bäst när träden får stå lite glest och ljust som ett resultat av olika typer av störningar.
- I granskogar är många av naturvärdena i stället kopplade till stabila miljöer, präglade av lång skoglig kontinuitet och hög och jämt luftfuktighet. Småskaliga störningar som stormfällningar skapar luckor och variation i grannaturskogar.
- Det här avsnittet behandlar fem arter knutna till gran, som blir ett kvitto på långvarig kontinuitet i granskogsmiljöer.
- Observera att arterna har olika signalvärde i olika delar av landet!
Garnlav
- Garnlav är en karakteristisk hänglav för boreala naturskogar, och den typiska växtplatsen är på grenar och stammar av gran men även tall.
- Den är en god signalart i södra och mellersta Sverige.
- I norra Sveriges inland krävs rikliga förekomster för att den ska kunna betraktas som en indikator på skog med höga naturvärden.
- Vid gynnsamma förhållanden i norr, främst gamla halvglesa bestånd med hög luftfuktighet, kan den drapera hela träden och arten sätter verkligen sin prägel på beståndet.
Granticka
- I Götaland och Svealand samt längs Norrlands kust är granticka en mycket bra signalart i naturskogsartade granskogar.
- I större delen av Norrland är den mer vanlig men har ändå ett bra signalvärde.
- Granticka är en vednedbrytare och skapar död ved av hög kvalitet.
- Den typiska miljön att söka efter granticka i, är på gamla döende granar eller högstubbar med barken kvar som växer i bördiga och fuktiga skogar. Kolla gärna även lågan bredvid högstubben!
Gammelgranslav
- Tyngdpunkten för utbredning av gammelgranslav är södra och mellersta Sverige.
- De ljusgrå granstammarna syns på håll.
- Gammelgranslav på många stammar signalerar att du bör stanna upp och titta vidare efter andra arter som är beroende av lång skoglig kontinuitet.
Två insekter på gran: grönhjon och bronshjon
- Grönhjon (i bild) och bronshjon är två skalbaggar som hör till långhorningarna. Som namnet antyder har de vackra färger, grön- respektive bronsmetallisk.
- Som med andra vedlevande insekter, har du störst chans att få veta att de förekommer genom gnagspåren de lämnar efter sig.
- Båda insekterna dras till gamla och gärna glesa skogar där det finns solbelysta och långsamväxande granar.
- Under barken på senvuxna granar (både döda och döende) kan du hitta de grova gnagspåren av dessa insekter.
- Bronshjon går på stammarna.
- Grönhjon går på tjocka grenar. - Båda arterna finns spridda i hela landet och fungerar som signalarter för biotoper som inte har påverkats av skogsbruket, eftersom de dras till senvuxna granar i variationsrika miljöer.
Foto: Grönhjon CC BY-NC 2.0 Biological museum of Lund
Flera bilder på gnagspår
- Gnagspåren som insekter lämnar efter sig kan berätta för oss vilka arter som nyttjar olika miljöer.
- För att lära dig mer om gnagspår som indikator är det bra att studera flera exempel på hur spåren kan se ut.
- SLU Artdatabankens webbsida Artfakta har många bilder:
Grönhjon - Artfakta från SLU Artdatabanken
Bronshjon - Artfakta från SLU Artdatabanken
Vill du lära dig mer?
Knärot och tretåig hackspett är två arter som har sin...
Reliktbock och tallticka är två naturvårdsarter som lever...
Här tittar vi närmare på arter som talltita, fnöskticka...
Här tittar vi närmare på ullticka, gränsticka och vedticka...
Här får du lära dig mer om två lavar, lunglav och...
Arter i fokus är korktaggsvampar (dropptaggsvamp, skarp dropptaggsvamp,...
Arter i fokus är garnlav, granticka och gammelgranslav, samt insekterna...
Här tittar vi närmare på spillkråka och mindre hackspett,...
I avsnitt 5 lärde du dig om lunglav och skrovellav. Här får du...
Här får du lära dig mer om fladdermöss och varför de...
Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).