Knärot
Knärot är en orkidé som främst växer i gamla mossrika barrskogar med blåbärsris. Vanligen ser du den enklast på en mossig yta utan tät rismatta. Du kan även hitta knärot i skogar som är påverkade av skogsbruk, men där växtplatsen inte har torkats ut, till exempel i nedre delen av sluttningar eller på gamla hänsynsytor.
Kan du upptäcka knäroten? Starta filmen nedan och se om du upptäcker knäroten nere i mossan.
Förväxlingsart till knärot: Pyrola
Det finns flera olika arter av pyrola (t.ex. ögonpyrola i bild till höger) som kan förväxlas med knärot för att:
- De också är vintergröna
- Bladen och stjälken har ungefär samma storlek som knärotens
- De har vita blommor.
Så här ser du skillnad:
- Pyrola växer ofta ovanför mossan/marken, medans knärot växer in i mossan
- Bladen på pyrola är ofta rundare och lite strävare, inte lika lena som knärotens
- Blommorna på pyrola är mer som hängande klot (vissa pyrolaarter har en blomma på stjälken, andra har flera).

Tretåig hackspett
Tretåig hackspett häckar i barr- och blandskog, även fjällbjörkskog, med stort inslag av döda och döende träd. Den häckar regelbundet från Svealand och norröver. Tillfälliga häckningar sker även i Götaland.
Tretåig hackspett är vanligast i bördiga naturgranskogar, där den framför allt vintertid äter både larver och vuxna individer av flera arter barkborrar som lever under trädens bark.
Dessutom rör sig tretåig hackspett mycket i landskapet för att hitta brandfält och stormskadad skog. Den är en riktig katastroffågel!
Ringhack - en viktig indikator på häckning!
- Täta inhack i cirklar runt stammen är en bra indikation på att det finns en häckning i området.
- De små hålen utnyttjas förmodligen på våren för att dricka sav.
- Ser du dem ska du försöka ta reda på om det förekommer tretåig hackspett i området.
- Kom ihåg att notera ringhack i din naturvärdesbedömning!

Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).










