Hackspettarna hörs oftast innan man få syn på dem. I avsnittet kommer du höra olika läten från fåglarna:
- Vårens trumning, som görs för att visa upp sig. Hör du lätet från två håll är det hackspettar som svarar varandra.
- Rop, som fyller samma funktion som småfåglarnas sång.
Hör du mer oregelbundna och trevande hack pågår jakt på vedlevande insekter.
Spillkråka
- Spillkråkan är en nyckelart i skogen, eftersom de bohål som den hackar ut nyttjas av en mängd olika djur- och fågelarter.
- Den finns i olika skogstyper över hela landet, men de tätaste populationerna finns i äldre variationsrik blandskog med gott om död ved och gamla träd.
- Vanligaste träden för spillkråkan att hacka ut bohål i är asp, tall och bok.
- Födan utgörs av vedlevande insekter, myror, spindlar etc. Spillkråkan födosöker ofta lågt på trädstammen och på avverkningsstubbar, gärna i rotrötad gran efter hästmyror. Ser du vedflisar spridda runt stubbar och torrträd kan spillkråkan ha varit igång.
Hänsyn till spillkråkan
- Spillkråkan kräver trädstammar som är minst 30 centimeter breda cirka 4 meter ovanför marken och uppåt. Dessa är en förutsättning för att hacka ut ett bohål och därmed för en lyckad häckning.
- Det är positivt för spillkråkan om det finns flera potentiella träd att hacka nya bohål i spridda i landskapet, då det minskar risken för plundring av mård och andra däggdjur.
- Skogsbruk är inte ett hot för spillkråkan om man lämnar kvar grova träd samt trädgrupper där träden har förutsättningar att bli grova och gamla.
- Det är också positivt för spillkråkan med död ved i solbelysta lägen, då den lockar till sig myror och andra insekter.
Mindre hackspett
- Mindre hackspett förekommer över hela landet, upp till trädgränsen.
- Den lever i löv- och blandskog med förekomst av äldre lövträd, i södra Sverige särskilt ädellövträd.
- Den trivs bäst i täta och lövrika naturskogsbestånd med rik förekomst av murkna stammar, högstubbar och döda grenar på äldre träd.
- Nya bohål hackas ut årligen i murkna lövträdsstammar eller stubbar, oftast klibbal eller björk cirka 3-7 meter ovanför marken.
- Mindre hackspett livnär sig främst på vedlevande insekter. Den är därför beroende av god tillgång på döda och döende träd och grenar.
Hänsyn till mindre hackspett
- Mindre hackspett trivs bäst i variationsrika löv- och blandskogar, med stort inslag av äldre, döda och döende träd. Även lövsumpskogar och strandkanter är viktiga livsmiljöer. Dessa hänsynskrävande biotoper ska alltid sparas.
- Storleken på revir varierar, men mindre hackspett behöver minst 20 procent lövskog inom ett större område (>200 hektar) för födosök.
- Vid gallring i trakter med mindre hackspett bör lövträden gynnas.
- Skogsbruksåtgärder i närheten av häckande par ska undvikas från april till juli.
- Naturvårdande skötsel som gynnar lövskogsvärden och frihuggning av gamla lövträd är positivt för mindre hackspetten, liksom våtmarksrestaurering.
Lär dig mer fågelsång!
- Har kursen väckt ditt intresse för att lära dig känna igen fåglar genom deras läten och sång?
- Sveriges Radios program Livet enligt naturmorgon erbjuder fågelsångslektioner som du kan ta del av. Här finns en länk: Fågelsångsskolan
På bilden ser du en ung drillsnäppa.
Vill du lära dig mer?
Knärot och tretåig hackspett är två arter som har sin...
Reliktbock och tallticka är två naturvårdsarter som lever...
Här tittar vi närmare på arter som talltita, fnöskticka...
Här tittar vi närmare på ullticka, gränsticka och vedticka...
Här får du lära dig mer om två lavar, lunglav och...
Arter i fokus är korktaggsvampar (dropptaggsvamp, skarp dropptaggsvamp,...
Arter i fokus är garnlav, granticka och gammelgranslav, samt insekterna...
Här tittar vi närmare på spillkråka och mindre hackspett,...
I avsnitt 5 lärde du dig om lunglav och skrovellav. Här får du...
Här får du lära dig mer om fladdermöss och varför de...
Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).