I det här avsnittet får du lära dig mer om fyra korktaggsvampar som är relativt vanliga i sandtallskogar. När det är gott om dessa arter i äldre skogar kan det signalera höga naturvärden och förekomst av andra, mer ovanliga, marksvampar som är beroende av skogstypen. Denna typ av skog utgör en hänsynskrävande biotop.
Du kommer också att lära dig känna igen goliatmusseronen, en eftertraktad matsvamp som även är rödlistad och en mycket bra signalart.
Sandtallskogar
- Sandig till grusig sedimentmark är ett resultat av den senaste istiden och inlandsisens tillbakagång.
- Äldre tallskogar på sand och grus utgör en ovanlig skogstyp ur ett europeiskt perspektiv, som Sverige har ett särskilt ansvar för.
- På vissa delar av Sveaskogs innehav är tallskog på sandig till grusig sedimentmark dominerande, och därmed har vi ett behov och ansvar att identifiera sandtallskogar med höga naturvärden.

Goliatmusseron
- Goliatmusseron är en stor och köttig svamp som trivs bra i magra sandtallskogar och lever i symbios med tall.
- Du har störst chans att hitta denna hotade art i norra och mellersta Norrland, men den finns även spridd i södra Norrland och Svealand. Enstaka fynd har gjorts i Götaland.
- Det är en mycket bra signalart som visar på skogar där det finns en kontinuitet i äldre tallar.
- Det vetenskapliga namnet, Tricholoma matsutake, säger en del om svampen. Tricholoma betyder hårig lugg på grekiska och matsutake betyder tallsvamp på japanska.
- Ser du ’matsutake’ på menyn på en japansk restaurang så är det goliatmusseron. Det är en eftertraktad och dyrbar matsvamp i Japan.

Trädkontinuitet och störningar viktiga
- Det pågår en del forskning om marksvampar i sedimentmarker och hur de påverkas av olika skötselformer.
- Det vi vet är att för att bibehålla svampsamhällen krävs störningar som blottar sedimenten samt trädkontinuitet.
- Alltför tät mossa, ris och ljung tränger ut svamparna, och ju mer av träden som avverkas desto fler arter av marksvampar försvinner.

Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).










