Avsnitt 9: Fler arter på gamla lövträd

I avsnitt 5 lärde du dig om lunglav och skrovellav. Här får du lära dig mer om ytterligare tre lavar som är bra signalarter för långvarig kontinuitet av gamla lövträd: luddlav, stuplav och bårdlav.

  • Luddlav, stuplav och bårdlav hör till ”njurlavar”, släktet Nephroma.
  • Alla tre växer främst på barken på gamla, mossiga lövträd, men ibland kan du även hitta dem på fuktiga klippor.
  • Karakteristiskt för dessa arter är att de rödbruna apothecierna (fertila fruktkroppar) sitter på undersidan av bålen på mer eller mindre uppstigande lober. Med lite fantasi kan du tänka dig att dessa synliga apothecier är njurformade!
  • Tänk på att lavarnas färg varierar beroende på om du ser dem i vått eller torrt tillstånd.

Stuplav

  • Stuplav växer både på fuktiga klippor och stup (därav namnet) men främst på barken på gamla lövträd. Främst sälg, asp och rönn.
  • Miljön som den trivs bäst i är en äldre, fuktig barrblandskog med lövinslag.
  • Stuplav har en nordlig utbredning men finns ända ner till Småland.
  • Den är en mycket bra signalart i hela utbredningsområdet, som visar på långvarig förekomst av gamla lövträd och miljöer med hög luftfuktighet.

Luddlav

  • Luddlav finns i hela Sverige, men är ovanligare i söder. Den är en bra signalart i hela utbredningsområdet.
  • I södra Sverige växer den främst på ask, alm, lönn och asp.
  • I norra Sverige finner du den på asp, sälg, rönn och björk.
  • Du hittar den framförallt på gamla lövträd i lövrika barrskogar.

Bårdlav

  • Bårdlav växer huvudsakligen på barken på gamla, mossiga lövträd, men även på fuktiga klippblock med basiska bergarter.
  • Du hittar den i äldre lövskogar (både ädellöv och triviallöv) och lövrika blandskogar, men även på gamla solitära lövträd.
  • Den växer främst på asp, lönn, alm, bok, ask, ek och sälg.
  • Bårdlav finns i hela landet och är en bra signalart i hela Sverige.

Jämförelser av några bladlavar på gamla lövträd

jämförelser lavar.jpg

Vill du lära dig mer?

Tips

Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).