Björkstubbar
- Både naturliga och tillskapade högstubbar av björk är viktiga substrat i våra skogar.
- Det finns omkring 100 rödlistade arter i Sverige som är direkt beroende av tillgång till döda björkar.
- Variation i den döda veden är viktigt för olika arter. Det behövs både grova och klena högstubbar, hård och förmultnade ved, i skuggiga och solbelysta lägen.
Talltita
- Talltitan häckar över hela landet förutom på Gotland. Den har minskat markant sedan 1970-talet.
- Talltitan föredrar större sammanhängande barrskogar, och finns i såväl tallskog som granskog och i lövblandad barrskog. Du kanske träffar på den i kanten av solexponerade och fuktiga skogspartier, gärna intill skogskärr, eller i skogbrynet intill myrmarker.
- Skogens struktur är viktig. Den ska helst vara flerskiktad med riklig underväxt av mindre granar, björkar och andra lövträd och buskar.
- Tillgång på murknande högstubbar är särskilt viktigt, eftersom talltitan helst hackar ut sitt bohål själv.
- Björk är särskilt lämpligt då barken håller sig fast medan veden förmultnas. Klena stammar är viktiga här - talltitan föredrar stammar upp till 20 cm.
Talltita eller entita?
- Talltita kan förväxlas med entita då färgerna är snarlika. Entitan är dock inte lika knubbig.
- Genom att lära dig lockläten kan du skilja dem åt: Entita - Artfakta från SLU Artdatabanken
- Miljön spelar också roll – i barrskogar är det mer sannolikt att det är en talltita, då entitan föredrar fuktiga lövskogar.
- Var du är i landet spelar också roll, då entitan knappt förekommer norr om Dalälven.
(Bilden visar en talltita)
Hänsyn till talltitan
- Talltitan har revir på 10-20 hektar, och om större delen av reviret förvandlas till hygge kan paret överge den.
- Genom att följa målbilderna för god miljöhänsyn klarar vi de flesta av talltitans behov, men tänk på att:
- binda ihop hänsyn, genom att t. ex. spara buskar och träd som kan utgöra spridningskorridorer mellan hänsynskrävande biotoper
- behålla buskskikt
- skapa högstubbar i anslutning till hänsynen
- hyggesstorleken kan behöva begränsas
- hyggesfria metoder kan vara bra anpassningar vid förekomst av talltita
Fnöskticka och jättesvampmal
- Många vedlevande insekter är svampätare eller indirekt beroende av svampar som bryter ner ved.
- Riklig förekomst av fnöskticka i äldre löv- och blandskogar är en bra indikation på rika insektssamhällen och lång kontinuitet i döende och döda lövträd, särskilt björk och/eller bok.
- Fnöskticka finns i hela landet med utbredningstyngdpunkt i södra Sverige.
- Jättesvampmal är en signalart vilkens spår är lätta att se som stora runda kläckhål på tickans ovansida.
- Den finns spridd i större delarna av Götaland och Svealand samt utmed Norrlands kustland.
Fnösktickans olika användningsområden
- Visste du att fnöskticka finns på nästan hela det norra halvklotet och har många användningsområden?
- Som det svenska namnet antyder är den lättantändlig och har använts i tusentals år för att göra upp eld.
- Den har även använts inom sjukvården, bland annat för att suga upp vätskor och som antiinflammatoriskt medel.
- Och inte minst, som svampläder! Det går att köpa snygga hattar som den på bilden, främst i Östeuropa, och det bedrivs forskning kring olika material som kan ersätta läder.
Björksplintborre
- Björksplintborre är en signalart vars spår på stammen är lätta att se.
- Den förekommer i hela landet och signalerar kontinuitet i tillgång till björk.
- Den anlägger gångsystem under barken på döda och döende björkar, och modergången är det du ser spår av på trädstammen, som ett pärlband av hål.
- Bilden är från Ekopark Rosfors där vi bland annat följer upp insekter i forskningsprojektet Effekt 20. Här trivs björksplintborren!
Vill du lära dig mer?
Avsnitt 1: Gamla barrskogar
Knärot och tretåig hackspett är två arter som har sin...
Avsnitt 2: Arter på gamla tallar
Reliktbock och tallticka är två naturvårdsarter som lever...
Avsnitt 3: Arter knutna till björkstubbar
Här tittar vi närmare på arter som talltita, fnöskticka...
Avsnitt 4: Arter på granlågor
Här tittar vi närmare på ullticka, gränsticka och vedticka...
Avsnitt 5: Arter på gamla lövträd
Här får du lära dig mer om två lavar, lunglav och...
Avsnitt 6: Marksvampar i sandtallskogar
Arter i fokus är korktaggsvampar (dropptaggsvamp, skarp dropptaggsvamp,...
Avsnitt 7: Arter på gamla granar
Arter i fokus är garnlav, granticka och gammelgranslav, samt insekterna...
Avsnitt 8: Hackspettar
Här tittar vi närmare på spillkråka och mindre hackspett,...
Avsnitt 9: Fler arter på gamla lövträd
I avsnitt 5 lärde du dig om lunglav och skrovellav. Här får du...
Avsnitt 10: Fladdermöss
Här får du lära dig mer om fladdermöss och varför de...
Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).