I det första avsnittet lärde vi oss om knärot och tretåig hackspett, två arter som förekommer i barrskogar både med och utan höga naturvärden. Ett typiskt och iögonfallande tecken på barrskogar med höga naturvärden är riklig förekomst av död ved.
Särskilt intressant är det om den döda veden är i olika former: Stående, liggande, hård, förmultnande, grenar, grova lågor… Det vill säga död ved i olika nedbrytningsstadier och av olika former indikerar ofta miljöer som har fått utvecklas fritt under lång tid.
I det här avsnittet tittar vi närmare på tre svampar som kan påträffas på lågor av gran. Samtliga bryter ner veden och har en nyckelroll i ekosystemet. De är brunaktiga och finns i stora delar av landet, och du ska lära dig att skilja dem åt samt hur de fungerar som signalarter.
OBS: En term som används när vi talar om vedsvampar är resupinat. Det är ett växtsätt som innebär att tickan sprider ut sig platt på substratet, alltså utan en tydlig hatt.
Ullticka
- Ulltickan är en bra signalart i hela sitt utbredningsområde.
- Den är vanligast i Norrland och Svealand men förekommer ner till mellersta Götaland.
Foto: Caspar S
Gränsticka
- Gränsticka förekommer i olikåldriga, oftast örtrika, slutna barrskogar med ingen eller liten påverkan av modernt skogsbruk. Det gör den till en mycket bra signalart.
- Den växer ofta på grova, lätt till kraftigt murkna lågor av gran. Mera sällan på tall.
- Du har störst chans att hitta den i Norrland och Svealand men den förekommer ner till mellersta Götaland.
Vedticka
- Vedtickan är inte lika kräsen i val av låga eller livsmiljö jämfört med ulltickan och gränstickan. Den brukar gå på klenare lågor i varierande grad av nedbrytning.
- Det innebär att den är inte lika bra att använda som signalart som ullticka och gränsticka.
- Vedticka finns i stort sett över hela landet, men fungerar bara bra som signalart i Götaland och södra och sydöstra Svealand. Där kan man ofta hitta den i äldre barr- och blandskog.
Jämförelse av några bruna tickor på granlågor
Vill du lära dig mer?
Knärot och tretåig hackspett är två arter som har sin...
Reliktbock och tallticka är två naturvårdsarter som lever...
Här tittar vi närmare på arter som talltita, fnöskticka...
Här tittar vi närmare på ullticka, gränsticka och vedticka...
Här får du lära dig mer om två lavar, lunglav och...
Arter i fokus är korktaggsvampar (dropptaggsvamp, skarp dropptaggsvamp,...
Arter i fokus är garnlav, granticka och gammelgranslav, samt insekterna...
Här tittar vi närmare på spillkråka och mindre hackspett,...
I avsnitt 5 lärde du dig om lunglav och skrovellav. Här får du...
Här får du lära dig mer om fladdermöss och varför de...
Tips
Vill du lära dig ännu mer om naturvårdsarter? Du hittar mer kunskap och fördjupningar på SLU Artdatabankens sida Artfakta samt i boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare och Skogsstyrelsen (2019).