Sextio till hundra år efter gallring kan det vara dags att föryngringsavverka skogen. Det innebär att en stor del av skogen tas ner av en skördare. En skördare sågar ner trädet och tar bort trädtoppen och alla grenar och kvistar. Kvar blir själva timret. En skotare hämtar sedan timmerstockarna och placerar dem i högar som enkelt därefter lyfts upp på en lastbil för vidare transport till exempelvis ett sågverk.  

Efter en föryngringsavverkning är det dags att markbereda. Det vanligaste är att vi markbereder året innan vi planterar nya plantor. Vid markberedningen rör vi om i marken med en maskin så att vi får bar jord där de nya plantorna ges de bästa förutsättningarna att växa och frodas. Redan innan vi markbereder har vi bestämt vilka plantor som ska planteras i området och under markberedningen skapar vi de bästa förutsättningarna för just den plantan att växa på.  

Efter markberedningen är det dags att plantera ny skog. Vilka plantor (gran, tall eller björkplantor) vi väljer att plantera beror på vilka markförhållanden som finns i området, till exempel vilken jordart det är, hur fuktig marken är, vilka andra växter som växer där och hur bördig marken är. Vissa plantor trivs bäst, och växer då bäst, i en viss typ av mark och vi försöker hela tiden se till att vi planterar rätt planta på rätt mark. 

Fem till femton år efter planteringen kan det vara dags att röja. Då röjer man bort en del av träden så att skogen inte blir för tät. Genom att röja får vi en skog som växer bra. Träden får dessutom önskad kvalitet och blir motståndskraftigare mot hård vind. Genom en bra röjning kan man styra hur skogen ska se ut och ge plats för de bästa träden att växa optimalt.  

När skogsbeståndet är 30-40 år gammalt kan det vara dags att göra en första gallring. Gallring är en av de viktigaste åtgärderna vi gör i skogen. Ett träd behöver plats för att kunna växa och genom att ta ner svaga och skadade träd får de kvarvarande träden mer utrymme och möjlighet att växa. Genom en bra gallring får vi stabilare och friskare träd i skogsbeståndet.

I naturvårdsskogarna är målet att bevara och utveckla naturvärden. Sveaskog avsätter alla skogar som i naturvärdesbedömningen får målklass naturvård (NO eller NS).

Naturvårdsskogarna kan också utgöras av naturreservat på Sveaskogs mark eller områden där vi har naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen eller med en länsstyrelse. Storleken på naturvårdsskogarna varierar från en halv hektar upp till flera hundra hektar.