Stämmer det att Sveaskog avverkar skogar med höga naturvärden?

Nej, det stämmer inte att vi avverkar skog med höga naturvärden. Innan vi gör en avverkning gör vi alltid en naturvärdesbedömning för att identifiera naturvärden som finns. Är naturvärdena höga sätter vi av skogen som en naturvårdsskog. Våra naturvärdesbedömningar på avverkningsanmälda bestånd hittar du här. 

Vad är en naturvårdsskog?

En naturvårdsskog är skogar som vi helt avsatt för naturvård och där vi inte bedriver något skogsbruk. Vissa naturvårdsskogar lämnas helt orörda, medan andra sköts för att restaurera eller förstärka naturvärdet.

Vi arbetar ständigt med att säkerställa att det är de skogar som har högst naturvärde som ingår i våra avsättningar. I samband med inventeringar i fält händer det att vi upptäcker tidigare okända områden med höga naturvärden, vilka då ska ingå i våra avsättningar. Samma sak gäller i motsatt riktning – upptäcker vi vid inventering att en avsatt skog saknar höga naturvärden, återgår den till att bli en produktionsskog där vi bedriver skogsbruk. Detta sker enbart i skogar som saknar höga naturvärden. Resultatet av detta arbete blir en ständig kvalitetshöjning av våra naturvårdsskogar.

Men i många naturvårdsavtal jag läst så bedriver man visst skogsbruk. Ni får det att låta som att inget skogsbruk bedrivs?

Naturvårdsskog är inte detsamma som ett naturvårdsavtal. En naturvårdsskog är en skog som är helt och hållet avsatt för den biologiska mångfaldens skull och där bedriver vi inte något skogsbruk. Naturvårdsskogen kan vara formellt avsatt som naturreservat, med naturvårdsavtal eller frivilligt avsatt.

Sveaskog har i dagsläget cirka 460 000 hektar naturvårdsskogar av vilka strax över hälften är formellt avsatta som naturreservat eller naturvårdsavtal inom ekoparker. Resterande hälft är frivilliga avsättningar. I flera av ekoparkerna bedriver vi skogsbruk med så kallad förstärkt hänsyn. Däremot, i de avsatta naturvårdsskogarna som omfattas av naturvårdsavtal bedriver vi inget skogsbruk.

Vad gör ni för att bevara de gamla skogarna?

Åldern i sig innebär inte nödvändigtvis att det finns höga naturvärden. Och det är naturvärdena som styr om en skog ska skyddas, inte åldern. Därför tittar vi framför allt efter nyckelbiotoper eller naturvärdeslokaler.

När vi hittar en nyckelbiotop/naturvärdeslokal avverkar vi den inte utan avsätter den för naturvård. Sveaskog har idag nästan 15 000 nyckelbiotoper på sina marker, vilket omfattar en yta på motsvarande cirka 164 300 fotbollsplaner. I vissa fall har nyckelbiotoperna brukats för kanske hundra år sedan och ny skog har vuxit upp på ett sätt som skapat den variation som krävs för att skogen ska klassas som nyckelbiotop.

Vad är nyckelbiotoper?

En nyckelbiotop är ett skogsområde med mycket höga naturvärden och stor betydelse för den biologiska mångfalden utifrån en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö. I en nyckelbiotop finns oftast rödlistade arter.

Hur kommer Sveaskog fram till om en skog är en nyckelbiotop eller inte?

Innan vi planerar en avverkning bedöms skogen med vår metod för naturvärdesbedömning, som vi från början utarbetade med hjälp av Skogsstyrelsen. Syftet med bedömningen är att ta ställning till om skogen är en nyckelbiotop som ska avsättas, en naturvärdeslokal (som också avsätts) eller om skogen i fråga är en produktionsskog som ska brukas.

Metoden går i stora drag ut på att först på plats i skogen inventera vilka olika trädslag som finns, hur gamla träden är och vilken kvalitet de har. Levande träd som till exempel hunnit bli riktigt gamla och krokiga, eller som är riktigt grova, kallar vi naturvärdesträd. De som är extra fina ur naturvärdessynpunkt brukar vi säga har särskilt hög kvalitet. Vi inventerar också döda träd, både stående och liggande, och bedömer även för dessa om de är av särskilt hög kvalitet. Vi noterar också påträffade fynd av signalarter och rödlistade arter.

Därefter gör vi en bedömning och sammanvägning av de olika typer av naturvärden som vi hittat. Vi bedömer även faktorer som kontinuitet och trädslagsblandning, samt tittar efter värdefulla miljöer, så kallade hänsynskrävande biotoper.

Till sist tar vi fram en skötselbeskrivning i de fall det handlar om en nyckelbiotop eller naturvärdeslokal. Vissa naturvärden utvecklas bäst om man låter skogen vara orörd, medan andra naturvärden kräver någon typ av skötsel för att inte gå förlorade. Slutligen fastslås det långsiktiga och framtida målet med skogen.

Vad är en naturvärdeslokal?

En naturvärdeslokal är ett område med höga naturvärden, men inte tillräckligt höga för att klassas som en nyckelbiotop. Området kan troligen utvecklas till en nyckelbiotop i framtiden.

En gammal björk i Ekopark Rosfors har blivit hem för tickor och insekter.

Vad är restaureringsskog?

En restaureringsskog är en skog som idag saknar höga naturvärden, men som har en potential att utveckla högre naturvärden inom en relativt kort tid. Man brukar tala om att skogen har en kort ekologisk leveranstid. Ibland krävs att vi gör aktiva åtgärder för att hjälpa naturvärdena på traven och snabba på de naturliga processerna.

Restaureringsskogarna återfinns främst i våra ekoparker där vi, förutom att sätta av skogar där det redan idag finns höga naturvärden, även har satt av skogar där vi i framtiden hoppas att höga naturvärden kommer att utvecklas.

Hur mycket naturvårdsskog har Sveaskog?

Totalt sett har vi 460 000 hektar naturvårdsskog. De flesta naturvårdsskogar i den norra delen av landet lämnas att utvecklas fritt. Längre söderut bedriver vi en omfattande naturvårdande skötsel för att återskapa eller förstärka naturvärden.

Vi har också skapat ekoparker där vi kombinerar skogsbruk med bevarande av naturvärden.

Vad är en ekopark?

En ekopark är ett stort sammanhängande landskap med framtida höga naturvärden, där vi kombinerar en hög andel avsättningar med skogsbruk. Vi sätter av minst 50 procent av skogen i ekoparkerna för naturvård. I vissa ekoparker är all skog avsatt. Många av våra ekoparker är också populära besöksmål.

Idag har vi 37 ekoparker runt om i hela Sverige med en genomsnittlig storlek av 50 kvadratkilometer. Totalt sett omfattar ekoparkerna cirka 230 000 hektar, varav 175 000 hektar är produktiv skog. Av skogen är drygt 110 000 hektar avsatt för naturvård.

Skogsmiljö i Ekopark Raslången, vår sydligaste ekopark.

Varför bedriver ni skogsbruk i era ekoparker?

Alla skogar i en ekopark har inventerats på befintliga eller potentiella naturvärden varpå en landskapsanalys görs för att se vilka skogar som ska avsättas. I landskap med så höga naturvårdsambitioner som 50 procent eller högre så är det en allt mindre nytta med ju mer mark som avsätts. Skogsbruk bedrivs endast i bestånd utan höga naturvärden och även där med en betydligt högre hänsyn och lägre intensitet jämfört med skogsbruk utanför ekoparkerna.

Ekoparken har en skräddarsydd skötselplan som är fastlagd i ett formellt 50-årigt avtal mellan Skogsstyrelsen och Sveaskog. I planen anges mål för olika delområden samt vilka områden som är avsatta för naturvård och var vi bedriver skogsbruk.

Vad innebär naturvårdande skötsel?

Den naturvårdande skötseln innebär exempelvis att vi bränner och dämmer skogar, tar ut gran ur lövrika barrskogar till förmån för nya lövskogar och återför djur till gamla betesmarker.

Exempelvis arbetar vi intensivt för att öka andelen lövträd i våra naturvårdsavsättningar. Gammal lövskog har blivit en bristvara i Sverige och många av de arter som är hotade idag behöver just detta. Genom att röja bort barrträd skapar vi stora områden med lövskog varje år. På så kort tid som ett år kan en tät blandskog där unga granar dominerar bli till en ljus och öppen björkskog, som är inbjudande för både djur, växter och människor.

En annan metod för att aktivt återskapa naturvärden är att lägga igen gamla diken. På så sätt restaurerar vi gamla våtmarker dit ett myller av liv, från vadarfåglar till salamandrar och trollsländor, snart kan återvända.

Vi genomför även kontrollerade naturvårdsbränningar, för att bevara brandberoende arter som till exempel skalbaggen sotsvart praktbagge och blomman svedjenäva. Skogsbränder har varit en del av barrskogens ekosystem under så lång tid att många skogsarter är anpassade efter dem. Sedan människan lärde sig att stoppa branden i slutet av 1700-talet har dessa djur och växter fått svårt att överleva. De är dock mästare på att hitta de få bränder som ändå uppstår, och medan glöden fortfarande pyr dyker en mängd insekter upp på brandfälten.

Svedjenäva. Dess frön kan ligga i jorden i över hundra år i väntan på brand. Fröna gror vid en marktemperatur på cirka 45-50 grader och tål upp till 100 grader. 

Vad gör ni mer för naturvårdande insatser?

Vid sidan av våra naturvårdsskogar och ekoparker jobbar vi med att ta hänsyn till naturen vid avverkningar. Det innebär att träd eller trädgrupper, kantzoner och hänsynskrävande omgivningar, biotoper, lämnas kvar i skogen när vi bedriver skogsbruk.

Mängden skog som lämnas kvar genom naturhänsyn ökar varje år med 5 000 till 6 000 hektar.

Hur mycket satsar Sveaskog på naturvård totalt sett?

Sveaskog har avsatt 460 000 hektar naturvårdsskog, vilket motsvarar 15 procent av Sveaskogs produktiva skogsmark. Utöver det lämnar vi naturhänsyn i de skogar vi brukar. Det övergripande syftet är att behålla eller utveckla den biologiska mångfalden i skogen eller att ta tillvara andra värden ur ett hållbarhetsperspektiv, till exempel renskötseln.

Vilka resultat har era naturvårdsinsatser gett hittills?

Att mäta naturvärden eller effekterna av naturvårdsinsatser är inte helt enkelt. Därför startade Sveaskog redan år 2009 inventeringsprojektet Effekt 20, med syftet att följa upp vårt naturvårdsarbete. Projektet, som består av en fågelinventering och en insektsinventering, är schemalagt att pågå i 25 års tid. Du kan läsa mer om projektet här. 

Kapning av högstubbar inom ramen för forskningsprojektet Effekt 20.

Möt Sveaskogs naturvårdschef Peter Bergman