Ansökan om skyddsavskjutning på älg

Stora koncentrationer av älg under vintertid innebär ett mycket högt betestryck lokalt och tyvärr en oacceptabel nivå på betesskadorna på tallplantor. På Sveaskogs marker kring Harads,i Bodens kommun, är betesskadorna konstaterat stora. 

Skogsstyrelsen har i samband med fältbesiktning i området konstaterat att bestånden i området inte uppfyller skogsvårdslagens minimikrav på antal godkända huvudstammar. Sveaskog ansöker nu om skyddsavskjutning av älg. Skadorna i det aktuella området har orsakats av älgar som inte uppehållit sig i området under den ordinarie jakttiden. 

Frågor och svar:

Varför skyddsavskjutning på vintern?
Vinterälgskoncentrationer orsakar stor skada i tallungskogarna. Under snöperioden samlas älgen i för dem gynnsamma områden, ur ett betes- och snödjupsperspektiv. Snödjupets variation mellan år kan skapa svängningar i betestryck i vissa områden, trots att älgstammen är stabil. Älgarna tillbringar också mer tid i ungskogsbestånd under vintrar med mycket snö.

Sveaskog ansöker om dispens för en skyddsavskjutning i detta område kring Harads för att uppnå de uppsatta älgförvaltningsmålen för regionen. Skadorna i det aktuella området har orsakats av älgar som inte uppehållit sig i området under den ordinarie jakttiden.

Vad innebär stora koncentrationer av älg?
Stora koncentrationer av älg under vintertid innebär ett mycket högt betestryck lokalt och en oacceptabel nivå på betesskadorna.

Skogsstyrelsen har i samband med fältbesiktning i området den 15 november 2018 konstaterat att skogsbestånden i området är skadat. Skogsstyrelsens slutsats vid detta besök var att bestånden i området inte uppfyllde skogsvårdslagens minimikrav på antal godkända huvudstammar. Skogsstyrelsen framhåller att skadorna i bestånden orsakats av älg. Sveaskog har under 2019 återbeskogat området (20 hektar) med drygt 2 000 plantor per hektar. Utan skyddsavskjutning kommer älgen att orsaka fortsatta omfattande betesskador i området.

Hur omfattande är betesskadorna i nuläget?
Skadenivåerna skiljer sig i stor omfattning inom ÄFO, älgförvaltningsområde, 4, som representerar kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. I de senaste tre års inventeringarna av betesskador i ÄFO 4, för området i Bodens kommun, överstiger skadenivåerna med över 9 procent. 

Vilka områden omfattar skyddsavskjutningen?
På delar av Sveaskogs marker kring Harads, Bodens kommun. 

Finns det älgar kvar till höstens jakt?
Ja, absolut. Målet i Norrbotten är att 14 513 älgar ska fällas under den ordinarie jakten. Efter att jakten avslutades hösten 2019 hade det den 13 december rapporterats in 11 278 fällda älgar. Harads älgskötselområde har 58 älgar kvar på tilldelningen efter att jakten avslutats. Skyddsavskjutningen är med andra ord lägre än det uppsatta viltförvaltningsmålet vad gäller den ordinarie jakten.

Vad gör ni av älgköttet?
Det pågår samtal med slakteri. 

Varför är älgstammen så stor just nu?
Älgstammen har sedan den nya älgförvaltningen infördes 2012 varit för stor i förhållande till fodermängden. Skadenivåerna på skog i länet som helhet är 12 procent på tall och på gran 1,2 procent. Skadenivåerna bör ligga mellan 3-5 procent.

Vem utför skyddsavskjutningen?
Sveaskog organiserar jaktlag med erfarna jägare. 

Hur ska skyddsavskjutningen utföras?
Länsstyrelsen reglerar utformandet av skyddsavskjutningen i sitt beslut. 

Vilka fattar beslut om älgstammens storlek i Sverige?
Regering och riksdag fattar ytterst beslut om vår älgförvaltning.

 

För mer information