Aktivt skogsägande gav lyckad tallföryngring

Aktivt skogsägande gav lyckad tallföryngring

Att som skogsägare vara aktiv och engagerad i skötseln av sin skog ger alltid god återbäring. För Bengt-Erik Harrysson har valet att plantera tall inneburit mycket arbete, men också en ovanligt fin tallföryngring. Och Sveaskogs virkesköpare Roger Johansson är imponerad, trots att han själv hade föredragit gran.

Gården i byn Gate, invid en utlöpare av Hökensås i Hjo kommun, har varit i samma familjs ägo sedan sju generationer. Bengt-Erik Harrysson är ursprungligen från Öland och kom till Gate gård 1993, som ingift svärson.

Till gården hör ett 80-tal hektar skog som idag ägs gemensamt av Bengt-Erik och hans svärfar Bengt Ahlgren. Återkommande röjning gynnar tillväxten och sparar in många timmar på gymmet. 

– Skogen innebär både inkomst, träning och jakt, säger Bengt-Erik som förutom att han är skogsägare också är snickare och maskinförare. 

Men att sköta skog kräver engagemang och kunskap. Åtgärder ska planeras, avverkningar ombesörjas och virket säljas. Sedan 1999 har virkesköparen Roger Johansson utgjort bollplank och rådgivare åt såväl Bengt-Eriks svärfar Bengt Algren som för Bengt-Erik själv, sedan 2003 som anställd av Sveaskog. 

– De är intresserade skogsägare som kan sin skog och är aktiva i skötseln, konstaterar Roger. De ringer ofta med funderingar kring vad som står på tur att göras i skogen. 

Uppdaterad skogsbruksplan förenklar

Med jämna mellanrum, ungefär vart tionde år, vill Bengt-Erik och hans svärfar också uppdatera sin skogsbruksplan, vilket avsevärt underlättar fortsatt planering och gör arbetet med skogen enklare och roligare.

2015 hörde de av sig om en slutavverkning som var aktuell. Det var ungefär tre hektar 85-årig skog, mestadels tall, som skulle föryngringsavverkas.

Tillsammans med Bengt gjorde Roger fältbesök för att inventera utkörningsvägar, virkesuttag, avlägg och grothantering. Man kom överens om villkor och ekonomi och avverkningen anmäldes till Skogsstyrelsen. 

Beslutsamhet ledde till trädvalet

Efter att arbetet i november 2015 var avklarat och virket utkört fick groten, grenar och toppar, ligga och torka något år innan det var tid för markberedning med harv och plantering våren därpå. Och då var det tallplantor som skulle ner i jorden. 

– Jag var väl lite tveksam till trädvalet, medger Roger. Jag är en produktionsmänniska och har lärt mig att gran ger bästa återbäringen. Det är så jag blivit skolad. Tallplantor är ju populär föda för älgen och risken är stor att föryngringen misslyckas. 

Men Bengt-Erik och hans svärfar hade beslutat sig för att välja tall för den aktuella föryngringen. Och så blev det. Det var mestadels fin fura som hade avverkats och de ansåg marken bäst lämpad för att fortsätta med samma trädslag. 

Plantbehandlingen var avgörande

För leverans och plantering svarade Svenska Skogsplantor, SSP, som ingår i Sveaskog Förvaltnings AB. De omkring 7 500 plantorna var alla behandlade mot angrepp av snytbagge.

Men vad som kom att utgöra den stora skillnaden är att varje planta en tid efter planteringen behandlades med ett viltskyddsmedel bestående av en illasmakande emulsion av fårfetter som gör att älg, hjort och rådjur undviker att beta av de späda plantorna.

Det var ett arbete som utfördes manuellt, helt av skogsägarna själva och på deras eget initiativ. 

– Vi köpte en liten spruta som vi använde för att duscha plantorna, berättar Bengt-Erik. En tioliters dunk räckte. Två somrar behövdes. Dessutom röjde vi sly så att inte plantorna skulle piskas sönder när det blåste hårt. 

Resultatet är över förväntan

Roger Johansson kallar Bengt-Eriks insats med viltbetningsskyddet för en succé. Planteringen är frisk, jämn och fin. Människor som passerar den idag midjehöga planteringen hör av sig för att fråga hur man gjort för att lyckas så väl. 

– Ett aktivt skogsägande lönar sig alltid, menar Roger. Det här är ett exempel som tydligt visar att det inte fungerar att bara slå sig ner i väntan på att skogen ska växa, säger han. Är man aktiv, ställer frågor, läser på och regelbundet ger sig ut i skogen blir utfallet avsevärt mycket bättre. 

Bengt-Erik Harrysson kan heller inte annat än konstatera att beslutet att plantera tall visade sig vara riktigt. Men att resultatet sannolikt hade blivit ett helt annat om man inte hade vidtagit åtgärder för att förhindra att plantorna föll offer för hungriga älgar. 

– Vi är nöjda, försäkrar Bengt-Erik. Om två-tre år är det dags för röjning.

Och i vinter gör Sveaskog ännu en slutavverkning åt oss, men då är det mestadels gran som ska skördas.

 

 

Senast uppdaterad: 2022-03-01